Så funkar motivation

En googling på ”motivation på jobbet” ger i runda slängar sex miljoner träffar. Här kan man läsa råd som ”ha en positiv inställning ”, ”sätt upp motiverande citat” och ”var snäll ”.

Men – är det verkligen så enkelt?
– Området motivation är omhuldat av så många myter som känns logiska, men som inte stämmer överens med forskningen. Det är lätt att gå vilse i tomma floskler och antaganden om hur vi människor fungerar, säger Magnus Lindwall, professor i psykologi vid Göteborgs universitet och en av författarna till boken Motivationsrevolutionen.

– En av de vanligaste myterna är att motivation bara handlar om kvantitet – som att man skulle kunna möta motivationen på en skala från hög till låg. Motivation handlar om ansträngningens riktning och intensitet – och då är det kanske rimligt att försöka förstå hur mycket bensin som finns i tanken – men vi borde i stället fråga oss vilken typ av bensin som finns i tanken och hur hållbar den är.

– Vi stirrar på kvantitet när vi borde titta på kvalitet, säger han.

Mer gynnsamt meD långsiktig motivation

Med andra ord: det är mer gynnsamt om motivationen håller över tid än att man är supermotiverad under en kort period (läs: nyår), och forskning pekar på att det finns flera faktorer som kan påverka i endera riktningen.

Du har säkert hört termerna inre och yttre motivation. Den inre motivationen handlar om att man motiveras av aktiviteten i sig självt, eftersom man tycker att den är rolig eller givande. Den yttre motivationen handlar om att man motiveras av resultatet av aktiviteten, till exempel en hög lön eller status. Båda typerna av motivation har en effekt på beteendet, men den inre motivationen är mer hållbar över tid.

Enligt motivationsteorin som Magnus Lindwall arbetar med, självbestämmandeteorin, finns det ytterligare en parameter att lyfta upp i det här sammanhanget.

Väldigt förenklat handlar den om huruvida det rör sig om kontrollerande motivation – yttre kontroll genom ”piskan eller moroten” – eller självbestämmande motivation.

Den senare består i sin tur av inre motivation eller – häng med nu – yttre motivation som upplevs som personligt meningsfull och som man har köpt in sig på, alltså sådan där man känner att man själv sitter i förarsätet.

Så om man ska sammanfatta: motivationen är ofta som mest hållbar när det handlar om något som vi bestämmer över själva, tycker är personligt relevant och meningsfullt, eller tycker om att göra. Ändå är arbetslivet ofta riggat utifrån belöningar som bonusar eller karriärtrappor.

– Det tankesättet är en kvarleva som verkar vara svår att förändra, säger Tomas Jungert som är docent vid Lunds universitet och forskar på just motivation.

– Det är visserligen möjligt att ändra beteenden och förbättra produktiviteten med hjälp av yttre belöningar – men det ger inte samma uthålliga motivation, säger han och konstaterar att forskning inte bara visar att den inre motivationen är mer hållbar – den leder också till bättre prestation och välbefinnande.

Tomas Jungert pekar i stället på tre behov som helst ska vara tillgodosedda för att skapa en bra miljö för motivation: kompetens, att man kan det man gör; tillhörighet, att man känner sig som en del av någonting större; och autonomi, att man har makt att bestämma själv.

Läs också: Förändra beteenden i små steg

I arbetslivet kan de här behoven tillgodoses på många olika sätt, till exempel av chefen eller kollegorna.

Men visst är det även möjligt att påverka motivationen själv. Att motivation är någonting som bara kommer utifrån, och som man får av andra, är även det en myt, menar Magnus Lindwall.

– Du kan inventera när du känner dig kompetent och vad det innebär för dig. Fråga dig också om du känner att du sitter bakom ratten, i passagerarsätet, är fastspänd i baksätet eller kanske till och med ligger i kofferten i ditt liv. Som enskild individ kan du inte alltid påverka hur din chef agerar, eller hur organisationskulturen ser ut, men du kan fundera över vad som ligger inom ramen för vad du kan göra.

Tydliga, mätbara mål är ett sätt att öka motivationen

Att sätta mål och ha någonting att sträva efter kan också vara ett sätt att öka motivationen, men det ska inte vara diffusa och långsiktiga mål, understryker Tomas Jungert – i stället bör de vara både mätbara och nåbara.

– Sedan kan du ha visioner som du strävar efter på lång sikt. Då behöver du vara på det klara över varför det målet är viktigt eller meningsfullt för dig, så att det inte bara handlar om krav från samhället eller en önskan att imponera på vänner.

– Du kan också arbeta för att hitta sätt att ta dig an uppgifter på så att de blir meningsfulla: hur ser jag meningsfullheten eller hittar mening på något sätt? Det kan vara ett sätt att motivera sig själv, säger han.

Alva Appelgren disputerade vid Karolinska institutet med en avhandling om just hur förväntningar och återkoppling påverkar motivation och prestation. I dag är hon verksam som föreläsare och har skrivit boken Motiverad: Feedback, mindset och viljan att utvecklas. Hon lyfter upp ett skifte i hur vi ser på ansträngning och att arbeta för att nå våra mål.

– Historiskt har vi haft inställning en att om man jobbar på och kämpar hårt kommer vi framåt. Det har bytts ut mot något slags superhjälteideal och en syn på att saker bara ska komma till en. När det gäller fysiska förmågor vet vi att vi måste träna, men det är inte lika tydligt när det gäller intellektuella förmågor, säger hon.

Läs också: Growth mindset hjälper dig att växa

Man ska inte generalisera kring huruvida ett visst mindset är bäst, konstaterar hon, men det är bra att ha med sig att vår inställning påverkar vår drivkraft. Alva Appelgren drar också en parallell mellan mindset och grit, alltså förmågan att kämpa med målmedvetenhet och ihärdighet för att nå sina mål.

– Det är väldigt kopplat till ett mindset att man behöver jobba hårt för att nå sina mål, konstaterar hon och fortsätter:

– Man kan skapa förutsättningar som är mer eller mindre fördelaktiga för motivation. I arbetslivet kan det till exempel handla om att tro på sin kompetens att hitta strategierna som krävs för att nå dit man vill.

Med coronapandemin har det blivit tuffare att skapa förutsättningar för motivation, menar hon, inte minst eftersom man inte träffar sin arbetsgrupp lika mycket som tidigare.

– När man saknar samhörighet och återkopplingen från andra kommer motivationen inte så naturligt som på arbetsplatsen, säger hon.

– Här kan man behöva hitta strategier för att bryta isolationen, även om man inte kan umgås med dem man brukar få energi av. Sedan kan du titta på vad du får energi av vid sidan av jobbet – kanske kan det kompensera? Men om det är tufft: ta stöd utifrån.

Sex lärdomar om motivation 

1. Sätt upp realistiska mål och delmål som är möjliga att nå utifrån din situation.
2. Kom ihåg att ansträngning och belöning behöver vara i balans och se därför över om arbetsbelastning står i relation till återhämtning, belöning och uppskattning.
3. När det känns tungt – kom ihåg att belöningen ofta upplevs mer välförtjänt när du klarar något som känns svårt.
4. Motivation handlar inte främst om kvantitet. Det är typ av motivation och motivationens kvalitet som spelar roll för hållbarheten.
5. En självbestämmande typ av motivation (där aktiviteten är själva belöningen eller att man köper argumentet bakom beteendet och ”ger det” själv) är mest hållbar över tid och hänger ihop med att man mår bättre, fungerar bättre och kan hålla sig till ett betéenden över tid.
6. I miljöer där vi känner tillfredsställelse för de psykologiska behoven kompetens, autonomi och tillhörighet ökar också chansen att vi får en hållbar självbestämmande motivation.

Tre behov som helst ska vara tillgodosedda för att skapa en bra miljö för motivation:

1. Kompetens, att man kan det man gör.
2. Tillhörighet, att man känner sig som en del av någonting större.
3. Autonomi, att man har makt att bestämma själv.

Källa: Alva Appelgren och Magnus Lindwall 

Sänkt motivation med flexibla arbetstider

Text: Björn Englund, publicerad 1 juni 2022

Tanken på att själva styra över vår arbetstid är lockande för många som har möjlighet. Men nu pekar forskning på att motivationen kan bli lidande. För att klara av förväntningarna på en ny flexibel arbetstid behövs strategier.

Tänk att kunna ta en ledig eftermiddag mitt i veckan för att hinna med andra saker. Det låter som en dröm för många. Med flexibel arbetstid är detta fullt möjligt, och så långt är allt bra. Men när man inser att man måste jobba igen tiden under en helg, sjunker motivationen som en sten i kvicksand.

Enligt en grupp forskare i USA och Storbritannien beror det, som så mycket annat, på sociala normer. Att arbeta när det anses att man ska vara ledig, som på kvällar och framför allt helger, sänker motivationen rejält.

Experiment visade minskad motivation på röda dagar

I ett experiment som forskarna genomförde fick en grupp arbeta på en vanlig måndag och sedan på en annan måndag som var en röd dag. De flesta upplevde betydligt lägre motivation under helgmåndagen.

Forskarna misstänkte att det hade att göra med den mentala inställningen, och införde några strategier. En grupp uppmanades att tänka på allt roligt de missar när det jobbar på en helg. En annan grupp uppmanades att tänka på fördelarna med att jobba undan under helgen. Det fanns också en tredje grupp, som inte fick något instruktion om hur de skulle tänka.

Vad som kom ut av försöket var att gruppen med positiv inställning till helgjobb var positiv, och den med negativ inställning var negativ. Inte helt förvånande. Men det intressanta var att den tredje gruppen, som inte fått någon instruktion om hur man skulle tänka, var lika negativ som gruppen med negativ instruktion.

Forskarna drog slutsatsen att det redan finns en socialt inarbetad negativ inställning till helgarbete hos majoriteten av den arbetande befokningen. Det är därför helt avgörande för motivationen att förändra inställningen till helgarbete: att se det som normalt i stället för avvikande, som ett val i stället för ett straff.

Men det finns mycket i samhället som arbetar emot. Det mesta omkring oss uppmuntrar till ledighet på helger och arbete på vardagar. Ta bara en vanlig kalenderapp, där helg- och kvällstid ofta är markerade med en avvikande färg eller mönster, som för att påminna oss om att det inte är då vi ska arbeta. Här uppmanar forskarna oss att proaktivt försöka förändra inställningen till vår arbetstid. Och att byta app.

Mer om forskningsprojektet finns att läsa i en artikel i Harward Business Review 

Så håller du motivationen uppe vid distansarbete

Text: Barbara Taltavull, publicerad 28 augusti 2021

Det kan vara svårt att hitta motivationen, särskilt vid hemarbete. Här tipsar Stefan Söderfjäll, författare till “En liten bok om motivation”, om hur vi kan hålla ångan uppe.

– Förutsättningarna för att vi ska känna oss motiverade har ändrats under pandemin. Det gör att vi måste tänka till lite extra för att behålla motivationen, säger han.

Många grundläggande behov är lättare att tillgodose tillsammans med andra. Vi måste vara kreativa under hemarbetet och webbmötena.

Enligt självbestämmandeteorin behöver människor känna sig kompetenta, känna samhörighet, men även autonomi.

– Eftersom man inte längre lika enkelt socialt får bekräftelse på att det man gör är bra, kan man till exempel säga vilken bra fråga inför åhörarna. Behovet av samhörighet möts bäst i närhet, en hand på axeln, att titta i ögonen, fånga upp ansiktsuttryck och visa medkänsla. Det är svårt att kompensera, om man inte bara är två i webbmötet, säger Stefan Söderfjäll.

Autonomifrågan är lite tveeggad, delvis har vi fått stora möjligheter under corona för hur vi spenderar dagen, samtidigt har det blivit påtvingat för många.

– Tyvärr medför corona svårigheter att naturligt få interagera och visa hur duktiga vi är och få våra grundläggande behov tillfredsställda när det gäller dessa områden, vilket gör att vi tenderar att förlora vår motivation. Men det går att lösa med kreativitet. 

Arbetsuppgifter är viktiga, men samhörighet är viktigare

Några tips är att verkligen adressera medarbetarna i möten, låta dem berätta om vad som gått bra och hur de gjort, sätta tydliga kortsiktiga mål tillsammans till nästa gång och beta av hur det har gått. Man kan ha en arbetsrelaterad att-göra-lista, som synliggörs på mötena där genomförda aktiviteter stryks vartefter, ha gemensam kompetensutveckling genom att läsa böcker, walk & talk om dem. Samtidigt  är det  viktigt att inte bli för uppgiftsorienterad och glömma bort behovet av samhörighet.    

– Vi måste ha måenderundor, men det får inte bli gnällforum, det urholkar. En-till-en möten är bäst. I stora webbmötena är det bättre att ta upp det som rör alla. Men man kan till exempel låta alla berätta vad som hänt i morse, vad de mått bäst av och styra upp så att det inte blir negativt. Man behöver inte göra så annorlunda än normalt. 

Det som drabbat många värst är nog bristen på samhörighet under corona, tror han.

– Vi behöver samhörighet på jobbet. Det bästa är att ha uppskattande samtal och ofta lovebomba. Om man mår dåligt på grund av man inte kan träffa arbetskamraterna är det bra om någon lyssnar och hitta rätt forum för det, en-till-en med chef eller kollega.

– Det är inte tabu, men de kan vara oklokt och ge en spinn off på möten och dra ned varandra om man pratar om detta på större webbmöten. Ha istället approachen att prata om de roligaste i veckan, vad uppskattar ni mest hos varandra etcetera.

För autonomi bör man undersöka hur medarbetarna upplever den, anser han.     

– De som gillar situationen behöver inte mer, för övriga behöver man hitta ett forum där de får prata lite mer.

Rekommenderar du att man har ett morgonmöte om dagen för att hålla ångan uppe?

– Frekventa möten, så att alla känner sig sedda, är bra för motivationen. Hur ofta man behöver ha möten är olika, men en gång i veckan är nog minimum. Det är viktigt att de inte blir långa dock, 15 minuter kan vara ganska lagom.

Läs också: Vad motiverar dig att göra ett bra jobb?