Hur reagerar du när arbetsuppgifter, möten, krav och förväntningar staplas på varandra? Biter du ihop och bestämmer dig för att jobbet måste bli gjort och att ingen ska få möjlighet att kritisera eller klaga på din insats?

Föreställ dig i stället att det är en vän, dina barn, partner eller ett syskon som kämpar så. Skulle du säga åt dem att bita ihop oavsett hur de mådde?

De allra flesta av oss hade nog varit inkännande och sagt att det är viktigt att tänka på sig själv och sitt eget välmående i första hand. Kanske skulle vi föreslå att stryka eller flytta fram några av mötena, ta en kollega till hjälp eller kanske tala med sin chef om sin arbetssituation, att personen duger som den är utan att behöva bevisa sitt värde om och om igen. Vi hade varit empatiska och visat medkänsla helt enkelt.

Trots att vi vet hur viktigt det är med omtanke och stöd när livet gungar under fötterna, är det långt ifrån självklart att vi visar oss själva den medkänslan.

I boken Självmedkänsla på jobbet vill Sofia Viotti visa att vi behöver förstå och styras mer av hur vår egen kropp och hjärna fungerar i stället för att låta yttre krav och förväntningar sätta ramarna för vår arbetssituation.

– Man kan säga att självmedkänsla är ett förhållningssätt där vi aktivt väljer att ta hand om oss själva. Jag brukar beskriva det som att man är som sin egen stöttande mentor, att man lyssnar in sina behov och vad man behöver för att må och fungera bra.

Att under perioder ha en förhöjd arbetsbelastning behöver inte vara farligt. Det är när en oöverskådlig press är mer regel än undantag som allvarliga stresssymptom riskerar att skapas: värk i kroppen, sömnproblem, svårighet att koncentrera sig, minnesproblem.

Därför, menar Sofia Viotti, behöver vi lära oss att lyssna in kroppens signaler så att vi kan möta våra behov av vila och återhämtning i tid.

– Ett första effektivt steg är då att stanna upp, bli medveten om vad som händer i kroppen och fråga sig själv hur man mår och om det finns någonting man kan göra för att hjälpa sig själv just nu? Kanske
lugna stress, eller sätta en gräns.

I sitt arbete som psykolog har Sofia Viotti sett att stressrelaterad ohälsa sällan bara beror på en otrygg och pressad arbetssituation. Det härstammar även från inlärda mönster från uppväxten och från kulturella normer där vi har vant oss att sätta prestation och framgång framför våra egna behov, och bortse från vad som egentligen får oss att må bra.

– Vi har ofta inre krav och höga förväntningar på oss själva som har sin grund i ett socialt inlärt mönster, vilket lärt oss att det inte räcker att göra saker på en lagom nivå. Det är en lojal och plikttrogen inställning som säkerligen fungerar ett tag – men hur länge och till vilket pris på hälsan?

Det handlar dock inte bara om att vara autentisk och sann mot sig själv och sina egna behov. Chefer och arbetsgivare har mycket att vinna på att värna medarbetares hjärnor och mentala hälsa, för vill man få anställda att prestera på en hög nivå behöver man jobba med tryggheten ända upp på organisationsnivå där kultur och arbetsprocesser bör skapas efter hur vi som människor fungerar.

– Ofta har man koll på att hög arbetsbelastning över tid leder till utmattning och stressproblematik, men man förstår eller tänker inte på att stress även på kort sikt gör att hjärnan fungerar sämre och att vi därför presterar sämre även i stunden, säger Sofia Viotti.

– Tar man hjärnans funktion för given, lämnar man det ’verktyget’ lite åt slumpen. Vi har mycket kunskap om hur våra yrkeskompetenser, datorer och mjukvaruprogram ska skötas för att vara uppdaterade, men vad våra hjärnor behöver för att fungera förbises ofta.

Därför vill Sofia Viotti se ett skifte där man inom företagens ledningsgrupper lär sig om hur människor fungerar och börjar se hjärnan och kroppen som de absolut viktigaste resurserna för organisationen – resurser som successivt kommer försämras om man tillåter långvarig stress och en otrygg arbetssituation ta över arbetsmiljön.

Så förbättrar du din självmedkänsla

1 Stanna upp en stund varje dag och känn efter hur du mår just där och då, och fråga dig vad du kan göra nu för att tillgodose det behovet. Försök bli medveten om dina känslor och behov och ta dem på allvar.

2 Se återhämtning som en daglig arbetsuppgift där du skapar goda förutsättningar för ditt eget arbete.
– Att skapa goda förutsättningar under dagen är någonting vi behöver syssla med hela tiden.

3 När vi blir stressade börjar vi lätt göra saker i ett högre tempo för att hinna med, men så mycket tid sparar vi inte, utan i de flesta fall blir vi bara mer uppstressade och ofokuserade. Ta i stället några lugna andetag, slappna av lite i kroppen och sakta ner dina rörelser lite grann. Det gör stor skillnad och tiden det tar är inte så mycket som det kanske känns.
Tänk på detta som chef eller ledare
Att öka den psykologiska tryggheten för medarbetare är ett stort och övergripande arbete som man behöver jobba med strukturerat. I det arbetet är det bra om man som chef kan leda genom att själv vara ett bra exempel.

1 Visa tydligt att du själv tar pauser.

2 Kommunicera tydligt att i samband med exempelvis en viktig dragning eller presentation ska medarbetarna inte ha något inbokat ett tag före.

3 Var en trygg och stöttande mentor och visa dina medarbetare att de är viktiga, att du finns där och ser, stöttar och uppskattar dem.

Läs också: Snällhet i arbetslivet – nya trenden för att lyckas

Läs också: Perfektion hämmar dig i din utveckling

Läs också: Han uppmanar oss till inre utveckling – så kan du börja