Bli en mästare på att ta kritik

Vi människor reagerar väldigt olika på feedback, konstaterar
Per Höglund, som är doktorand vid Umeå universitet och arbetar med utvecklingsprocesser.

– Har du en personlighet där du bär en stark rädsla för att misslyckas innebär det en personlig katastrof att få negativ kritik. Hela tillvaron går då ut på att undvika den hemska situationen – genom att aldrig göra fel. Det handlar om att man har någon form av perfektionism där man tror att ”om jag gjort något fel är jag en usel människa”.

Beteendet kan bero på att man tidigare i livet har fått kritik som man har känt skam över.

– Skam är en grundläggande känsla, som kanske är den mest smärtsamma för oss och som vi allra mest vill undvika.

Det kan ju låta som ett perfekt recept: perfektionismen gör att vi inte misslyckas – och därmed undviker att hamna i skamsituationen igen, men resultatet är i själva verket att vi själva står i vägen för vår egen utveckling.

– Att utvecklas handlar oftast om att få feedback. En perfektionist ser kritiken som att hen är dålig, inte som ett sätt att bli bättre på det hen gör.

Rädslan för negativ kritik kan också leda till att vi överarbetar allt vi gör, ett kompensatoriskt sätt att försöka göra allt perfekt, för att undvika den hotfulla feedbacksituationen.

– Det brukar leda till stress som inte är befogad. Man hamnar i att man jobbar stenhårt på något som inte är så meningsfullt, där halva arbetsinsatsen hade varit ”good enough”. Beteendet ger en ökad risk för utbrändhet, säger Per Höglund.

– Att leva varje dag med perfektionism i allt vi gör innebär att vi ställer för höga förväntningar på oss själva. Vad gäller psykiska tillstånd som depression och ångest är perfektionism en vidmakthållare av den psykiska ohälsan.

I andra änden finns det människor som inte vill höra positiv kritik och i stället efterfrågar vad de ska förbättra.

– Problemet då är att man suger i sig det negativa och avvisar det positiva. Man omtolkar den positiva kritiken till att ”den här personen försöker bara vara trevlig”. Följden blir att man aldrig kan känna sig tillfreds. Fördelen är att man tar till sig negativ feedback och försöker förbättra sig, men du kan aldrig dra nytta av dina styrkor om du aldrig tar till dig av vilka de är.

I stället för att se negativ kritik som ett misslyckande eller något att älta ska vi se det som en förmån, betonar Per Höglund.

– Grunden till att kunna ta till sig av alla former av kritik är självinsikt, inse att alla människor, även jag själv, kan vara både bra och dålig på vissa saker, och att vi alla kan utvecklas med hjälp av varandra, men en förutsättning för att kunna ta till sig negativ kritik är att kritiken kommer från ett bra ställe.

– I en sund arbetskultur vill en chef ge feedback för att hen vill att medarbetaren ska utvecklas. Det kommer från ett bra ställe och landar rätt, men feedback kan också vara ett sätt att utöva makt, att trycka till någon. Då känns inte kritiken som att den kommer från ett bra ställe och vi har svårt att ta till oss av den.

En viktig del i arbetsplatsernas medarbetarsamtal är att också fokusera på personens styrkor, konstaterar han.

– Det är bra att vi får lära oss att använda våra styrkor. Risken med feedbacksamtal är att det fokuserar på var vi brister. Har du en talang för någonting ska du få veta det – och sedan göra mer av det för att växa. Insikten om dina styrkor gör också att du får känna stolthet, vilket är den känsla som ligger i andra änden av skammen. Vi hamnar i ett fint momentum när vi får känna att vi tillför arbetslaget genom att vi kan. Det brukar öka motivationen väldigt mycket.

Läs också: Så funkar motivation

Läs också: Skrota feedbacken och satsa på meningsfulla samtal

Läs också: Så får du team att högprestera