Allt är inte meningslöst

2013 skrev den amerikanske antropologen David Graeber en essä med hypotesen att 30–60 procent av alla jobb uppfattas som meningslösa av dem som utför jobben - så kallade bullshit jobs. Teorin fick stor spridning och utkom i bokform 2018.

Mycket förenklat bygger resonemanget på att vår tekniska utveckling borde ha reducerat arbetsveckan till 15 timmar. Övrig tid ägnas åt meningslösheter och konstruerade arbetsuppgifter som inte behöver utföras.

Nu har en grupp brittiska forskare försökt att vederlägga den teorin genom att undersöka attityder bland arbetande européer. I undersökningen i 28 EU-länder frågade man den arbetande befolkningen om de kände att deras jobb saknade mening. Andelen som känner så visade sig ligga strax under fem procent.

Svenskar mest meningslösa i Norden

Det finns också skillnader mellan olika länder. I de nordiska länderna angav tre procent att jobbet de utför är meningslöst. Sverige sticker ut något med en 4,1 procent uppgivna. Det är i nivå med norra Västeuropa. I medelhavsområdet och Östeuropa är känslan av meningslöshet större.

Nästa hypotes är att känslan av att ha meningslösa jobb ökar, men där fann forskarna att den istället minskade under den tioårsperiod man undersökt.

Tittar man istället på vilka som upplever att de har meningslösa jobb är bilden ganska förutsägbar. Unga personer med låg utbildning är mer drabbade av känslan av att inte bidra med något meningsfullt.

Chefer och högutbildade känner att de har ett meningsfullt yrke i högre grad än fabriksarbetare. Det finns också skillnader mellan olika sektorer. Personer som arbetar inom vård och omsorgssektorn ser oftast sitt jobb som meningsfullt. Det gäller i nästan lika hög grad för personer som arbetar med utbildning. Mest meningslöshet känner personer inom gästnäringar, handel och kanske lite oväntat – jordbruk.