I spåren av distansarbetet under och efter pandemin har intresset ökat kraftigt för självledarskap, alltså förmågan att leda sig själv i ett snabbföränderligt arbetsliv. Författaren och ledarskapskonsulten Annika Kvist föreläser om självledarskap – med hjärnans roll i fokus. Hon är i grunden och botten civilekonom och har i över 20 år haft chefsroller inom medie- och träningsbranschen, men arbetar sedan ett par år tillbaka bland annat med att coacha ledare kring hållbara vanor och personlig tillväxt.
Annika Kvist– För att kunna leda andra behöver du kunna leda dig själv och för att kunna leda dig själv är det viktigt att ha kunskap om din hjärnas grundförutsättningar. Det handlar givetvis inte om att bli en hjärnforskare, men om att ha viss förståelse för varför det är viktigt att ta hand om hjärnan och hur den kan ställa till det för oss om vi inte tillgodoser dess behov, säger Annika Kvist till Akavia Aspekt.

Annika Kvist är aktuell med boken ”Hjärnsmart – enkla verktyg för en smartare hjärna”. Här ger hon fem hjärnsmarta tips för bättre självledarskap:

  • Välj din riktning i livet

    En förutsättning för ett bra självledarskap är att vara medveten om sin riktning, menar Annika Kvist. Och hon träffar ofta på människor som aldrig riktigt har stannat upp och tagit sig tid att mer på djupet fundera över sina värderingar, sin väg framåt och sina mål.
    – Det här kan gälla allt från vilket jobb man har till vilka vänner som man umgås med. Genom en tydlig plan kan du undvika överbelastning och enklare rikta hjärnans resurser till de områden där de behövs som mest, säger hon.
    Det är också A och O att ens värderingar är förankrade i verkligheten, menar hon.
    – Frihet och trygghet är två värderingar som ofta nämns. Men om man vill nå frihet genom att avsluta sin anställning och starta eget, kan det ske på bekostnad av ens ekonomiska trygghet. Det är ett tecken på att man inte riktigt vet vad man vill. Just därför är det viktigt att fundera över vilka värderingar som styr ens val.

  • Sätt konstruktiva personliga mål

    Sluta äta socker, sluta kolla i mobilen i två timmar innan du somnar, sluta stressa så mycket… Många läsare kan säkert känna igen sig i ”sluta”-målen, som ofta inleds med högtflygande planer och ambitioner men som sedan resulterar i att man faller till föga och behåller den vana eller rutin som man vill bli kvitt. Annika Kvist berättar att hjärnan tenderar att tilltalas mer av positiva ”börja”-mål som bryts ner i mindre delmål. Det är också centralt att målen är rimliga och realistiska, annars finns risken för onödig stress.
    – Hjärnan bjuder på större motstånd när du ska sluta med saker, därför är det ofta bättre att omvandla ”sluta äta socker” till ”börja äta mer frukt” eller ”sluta kolla i mobilen” till ”läs fler böcker”. Sedan är det viktigt att använda delmål, eftersom du får dopaminpåslag när du märker att du har kommit en bit på vägen.

  • Mikrorutiner är ett måste

    När du har funderat över din riktning i livet och formulerat personliga mål är det dags att skrida från ord till handling. Och ofta är det goda och hållbara mikrovanor i vardagen som kan få störst betydelse över tid, berättar Annika Kvist. Hon har själv tagit inspiration av den amerikanske författaren och Stanfordprofessorn BJ Foggs internationellt hyllade bok ”Mikrovanor – de minimala förändringarna som ger maximala resultat”.
    – Man kanske inte tror att det är så, men ofta är det genom små handlingar som man kan få saker och ting att hända. Det handlar om att successivt skapa nya mikrobeteenden som är gynnsamma i längden, säger Annika Kvist.
    Säg att du vill bli mindre distraherad och få mer fokus och överblick på jobbet. En mikrovana kan då vara att skriva ner dagens tre viktigaste uppgifter som bör prioriteras. Detta bör ske innan du öppnar inkorgen och översköljs av frågor och krav från alla håll och kanter. Kanske kan du avsluta någon av uppgifterna innan du dyker ner i mejlen.
    – En annan bra mikrovana kan vara att stänga av notiser när du gör uppgifter som kräver mer fokus, och att ha särskilda tider för när du läser och svarar på mejl. Allt detta kan minska risken för att du ska känna dig utmattad av intryck, säger hon.

  • Anamma growth mindset

    Annika Kvist pekar även på vikten av growth mindset, eller dynamiskt tankesätt. Det är ett begrepp som myntades av den amerikanska psykologiprofessorn Carol Dweck i mitten 00-talet och som i korthet handlar om att din hjärna är plastisk och formbar, vilket betyder att du genom träning kan utveckla nya förmågor och lära dig nya saker.
    – För många blir det en jättestor insikt – att man kan trampa upp nya stigar i hjärnan och att hjärnan är en muskel som faktiskt går att träna upp. Läget är alltså inte låst, utan du kan göra förflyttningar och förändras, säger hon.
    Motsatsen, fixed mindset, innebär ett mer statiskt perspektiv på människans potential. Då anses man ha en begränsad uppsättning medfödda talanger och färdigheter medan det är svårt eller rentav omöjligt att utveckla nya förmågor som vuxen. Detta medför vanligen en större rädsla för att misslyckas och en benägenhet att undvika utmaningar: ”jag är ingen siffermänniska och borde alltså inte få ansvar över det här projektet”.
    – Jag brukar ta IQ-test som exempel. Det är många som är rädda för sådana tester i samband med anställningsintervjuer. Men om du ofta gör sådana tester regelbundet kommer din hjärna bli duktigare på den typen av uppgifter.

  • Glöm inte att vila hjärnan

    Annika Kvist är förvånad över att hon möter så pass många som bara blåser på genom arbetsdagarna utan att ge hjärnan välbehövliga och återkommande pauser. Därför är hennes rekommendation att ibland låta hjärnkontoret vila, i annat fall är risken att hjärnan blir utsliten på ungefär samma sätt som en övertränad muskel.
    – En promenad i friska luften på lunchen eller tio djupa andetag då och då – sådana mikropauser i vardagen kan skapa mer hållbara förutsättningar för hjärnan att må bra, eftersom det lugnar ner systemet och minskar stresshormonerna. Det låter som självklara saker, men många reflekterar överhuvudtaget inte över hur deras rutiner påverkar hjärnan utan sitter i stället böjd över Excel hela dagarna.

Här kan ni läsa mer om Annika Kvist. Hon föreläser om självledarskap, arbetar som ledarskapskonsult samt är utbildningschef på Chefakademin.