I måndags röstade en riksdagsmajoritet för att avsätta statsminister Stefan Löfven (S) och fälla den S-ledda regeringen. Just nu pågår förhandlingar för att finna en ny regeringskonstellation, men regeringskrisen kan också resultera i ett nyval. Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef på fackförbundet Akavia, säger följande om det uppkomna läget:
– Vi befinner oss i en pandemi som i sin tur har skapat en kris för näringsliv och arbetsmarknad. En politisk ledning behövs i denna stund. Vi uppmanar alla inblandade att så skyndsamt som möjligt hitta en lösning.
Läs också: Att vara chef och leda i kris
Han tillägger att Sveriges myndigheter är självständiga och kan utföra sitt uppdrag under lång tid även utan regering.
– Med detta sagt: vi behöver en regering. Beslut och reformer kommer att stanna av när vi kanske behöver dem som mest. Akavia är partipolitiskt obundet och för vår del är det viktiga att den politiska situationen klarnar snabbt. Det behövs politiska reformer för att ta Sverige ur krisen. Akavias medlemmar kommer enträget att se till att Sverige fungerar under tiden, säger Patrik Nilsson.
Bli medlem i Akavia
Akavia är förbundet för dig som är akademiker. Genom oss får du råd och stöd genom hela arbetslivet. Akavia ger dig full utväxling på din karriär. Läs mer om vad du får som medlem.
Helena Fridman Konstantinidou, facklig representant på riksdagsförvaltningen för Saco-S som företräder statligt anställda akademiker, har i skrivande stund inte fått några indikationer på att den rådande regeringskrisen inverkar på tjänstemännens arbete.
– Jag har inte fått signaler om att våra medlemmar har påverkats ur ett fackligt perspektiv, men det är vad som gäller just nu (torsdag 24 juni, red anm). Blir det extraval kan exempelvis tjänstepersoner komma att påverkas med högre arbetsbelastning än planerat, men det vet vi inte ännu, säger hon.
Vad menas med högre arbetsbelastning rent konkret?
– Det är svårt att säga exakt vad det innebär i dagsläget, men vi har till exempel inte fått indikationer på att några semestrar har ställts in.
Hur länge kan tjänstemännen arbeta utan en fungerande regering?
– Det är också svårt att säga men det går absolut att fortsätta arbeta och de allra flesta processer går att sköta ändå. Det är bara att titta på situationen under 2018 då det tog flera månader innan en regering var på plats. Även då flöt arbetet på.
Agnes Morin, facklig representant för Saco-S på Justitieombudsmannen (JO), även kallat Riksdagens ombudsmän, skriver i ett mejl till Akavia Aspekt att hon inte har fått några signaler om att Sacos medlemmar på JO har påverkats av regeringskrisen. Vidare har hon ”svårt att svara” på frågan om hur ett nyval skulle påverka tjänstemännens arbetsbörda.
Läs också: Kvinnor särskilt utsatta vid kriser
Tomas Kjerf är utredare på Ekonomistyrningsverket (ESV), en statlig förvaltningsmyndighet under finansdepartementet, och en del av styret inom Akavias professionsförening för ekonomer. Han säger följande om den rådande regeringssituationen:
– Jag har haft extra mycket att göra under pandemin i och med alla åtgärder regeringen beslutat om och även tilläggsbudgetar. Jag gissar att jag nu kommer att få mindre att göra från regeringen om det blir extraval. Men på kort sikt påverkas inte mina arbetsuppgifter av talmansrundor eller extraval, utan statsredovisningen och reglerna för statsredovisning löper på. Jag tror dock att tjänstemännen på regeringskansliet kan påverkas om arbetet med höstbudgeten stannar av och om det efter ett extraval blir en kort och intensiv period för budgetarbetet, säger han.
Läs också: En mycket svår kris går inte att utesluta
Det här får du som medlem i Akavia
Tema: Att vara chef och leda i kris
Den lågkonjunktur som Sverige står inför väntas ställa stora krav på chefers ledarskapsförmåga. Akavia Aspekt tittar närmare på hur det är att leda i kriser.
Så hanterades it-attacken i Kalix
Avanzas vd: Viktigt att inte se oro som gnäll
”Trycket på chefer ökar i kristider”
Distansjobb - det nya normala?
Coronapandemin har bidragit till att digitaliseringen tagit
ett stort steg framåt och att distans- och hemarbete blivit allt vanligare. Men att omvandla köket eller andra delar av hemmet till en arbetsplats innebär stora arbetsmiljömässiga utmaningar,
såväl fysiska som sociala. Läs vårt tema om hemmakontoret som publicerades i oktober 2020.
Blir hemmajobb det nya normala i framtiden?
Både risker och fördelar med arbete på distans
Juridisk gråzon på hemmakontoret
Konsekvenserna av covidpandemin för arbetslivet
Ökat distansarbete. Högre arbetslöshet. Snabbare teknikskifte. Nya sätt att konsumera. Lågkonjunktur.
Det är bara några konsekvenser av coronapandemin, förutom tusentals sjuka och avlidna. Vad mer kan vi förvänta oss av åren framöver? Granskningen om covidpandemins effekter på arbetslivet publicerades i september 2020.
Coronans påverkan på arbetslivet
Ökade förutsättningar för hemmaarbete
Coronaskulden sätter press på rättsväsendet
Publicerad