Det är dubbelt det där. Lekandet på jobbet, alltså. Å ena sidan, en arbetsplats någonstans i Sverige, där några kollegor har lite för kul, skrattar lite för högt. Det finns alltid någon utanför gruppen som ganska snart påpekar att nu får de skärpa sig. Här jobbar vi. Här ska inte vara någon jäkla lekstuga.

Å andra sidan, tänk dig alla konferenser någonsin, framåt eftermiddagen efter kaffet, när alla deltagare ska ”ha kul tillsammans”, ”öka gruppkänslan” och ”släppa på prestigen”. Säg hej till zumbadans, klättring eller varför inte teamskapande lekar?

Det är som att arbetsplatsen kräver antingen eller, antingen superseriöst, eller, om det väl ska lekas, superorganiserat, men är
det verkligen det som ger bäst resultat i längden?

Svaret på frågan går att hitta i en doktorsavhandling som psykologen Samuel West lade fram vid Lunds universitet. Syftet var att undersöka om, och i så fall hur, lek påverkar arbetsplatsens kreativitet, men även om Samuel West kom fram till att svaret var ja, lek på jobbet gör oss mer kreativa, påpekar han att lek inte är något som enkelt låter sig inordnas i några styrdokument.

– Lek, oavsett om det är barn eller vuxna som ägnar sig åt det, är något man gör enbart för att ha roligt. Sedan kanske ett vattenkrig i trädgården ger positiva bieffekter – vi får motion och endorfiner och alla möjliga bra saker – men anledningen till att vi leker är att vi tycker att det är kul.

Läs också: Hälsofrämjande chef som värnar helheten

Det här fundamentet, det kravlösa nöjet, kan tyckas stå i skarp kontrast mot arbetsplatsens själva grundval.
– Alla organisationer har som grundfunktion att uppnå ett mål. Allt de gör har ett syfte.

När organisationer aktivt för in lek på schemat riskerar själva leken att försvinna och bli en arbetsuppgift

Det innebär att när organisationer aktivt försöker föra in lek på arbetsplatsen för att öka kreativiteten, försvinner ofta lekfullheten, just på grund av att den institutionaliseras och förses med ett syfte. Då är den inte längre en lek och förlorar därmed sin magi.

Så hur gör man då om man vill få tillgång till lekens fördelar – men utan att döda dess själ?

För att svara på det undersökte Samuel West tre saker: hur lek används i organisatoriska sammanhang för att främja kreativitet, om lekfulla stimuli på möten kan förbättra både kreativiteten och deltagarnas upplevelse av mötet, samt hur lekfull improvisationsteater kan öka både individuell kreativitet och gruppkreativitet.

Läs också: Ofta består värdegrunder bara av ord som inte efterlevs

Resultatet blev tydligt. Lekfulla stimuli och uttalad tillåtelse att leka främjar kreativiteten hos både individer och grupper. Frivillig improvisationsteater kan hjälpa människor att våga leka, medan påtvingat ”kul” dämpar lekfullheten.

Till viss del hänger det ihop med det faktum att lek, för att vara just lek, måste vara självvald.

Samuel West– Forcerat kul är inte kul. Jag själv hatar sådant; jag vägrar att vara med på löjlig teambuilding, för det är inte lek, och tvingar du mig att delta blir det ändå ingen lek, för jag har inte roligt.

Det handlar dock även om att inse att lek inte behöver vara detsamma som en aktivitet, utan lika gärna kan vara den inställning som man har till sin uppgift.

– Lek är ett förhållningssätt till det du håller på med. Du gör din uppgift på ett lekfullt sätt, som gör uppgiften mer engagerande för dig själv och andra.

Som Samuel West när han skulle göra halvtidsopponeringen på sin avhandling.

– Det är ett seriöst möte, viktigt för forskningen, många doktorander gråter av nervositet, men jag bestämde mig för att göra något kul av det.

Sagt och gjort, Samuel West köpte leksakspistoler med tillhörande mjuka små gummipilar och ställde alltihop mitt på konferensbordet.
– Sedan sa jag till professorerna: ”Så här är reglerna. Jag ska presentera min forskning och jag vet att ni är sugna på att kritisera mig, men vill ni göra det måste ni skjuta mig först”.
De äldre forskarna tittade på varandra, sedan tog en av dem upp en pistol, sköt Samuel West med en liten pil, och ställde sin första fråga. Så var diskussionen i gång.

– Det var jätteroligt, och när en professor började prata utan att skjuta först, sköt en annan professor honom för att han bröt mot reglerna. Det var precis samma möte som vilken annan doktorand måste gå igenom, men med en lekfull inställning.

Fast vilken doktorand som helst hade förmodligen inte vågat sätta fram en skål med leksakspistoler på konferensbordet. Leken, eller rättare sagt att ta initiativ till lek, gör oss sårbara.

– I jobbsammanhang vill vi framstå som professionella, och när du bjuder in till lek lämnar du en blotta i den fasaden. Det är en väldigt stor risk, för i fel sammanhang får du en avsnäsning om att det här inte är någon lekstuga, och känner man att risken för det är stor, håller man hellre käft.

Läs också: Prisad ledare som utvecklar spelglädje

I arbetet med avhandlingen blev det tydligt att om lek ska uppstå måste det vara uttalat från ledningen att här är lek tillåtet. Det kan å andra sidan räcka med ganska enkla åtgärder, till exempel att fruktkorgen i konferensrummet byts ut mot lekfullt godis eller att det sitter en skylt på whiteboarden om att här är lek tillåtet. På så sätt skapas en känsla av trygghet som i sin tur släpper loss kreativiteten.

– Om jag känner mig osäker lägger jag inte fram galna idéer, utan bara säkra kort, men om jag och mina kollegor är överens om att vi leker kan jag ta ut svängarna på helt andra sätt. Då kan jag experimentera, utforska, kasta fram helt crazy idéer, för
resultatet spelar ingen roll – det är bara en lek. Under sådana förutsättningar flödar kreativitet, utforskande och experimentlusta.

Lek kan vara det som är mest seriöst då det främjar kreativitet

Samuel West pausar kort, letar i minnet, och plockar fram ett citat som han tycker sammanfattar lekens betydelse i en enda mening:
– Det finns en forskare som har studerat lekteori som har sagt ”seriositeten exkluderar leken, men leken inkluderar seriositeten”.
Vi måste förstå att lekfullheten kanske är det mest seriösa vi kan ägna oss åt i våra liv.

Läs också: Dålig arbetsmiljö - en dyr historia

Behöver du råd eller stöd? Kontakta Akavia

Du som har en utmanade  arbetssituation kan kontakta Akavias rådgivning. Där finns erfarna förhandlare/ rådgivare som kan ge stöd och råd  om du har en ohållbar arbetssituation.

 

Texten nedan publicerades i Civilekonomen 22 september 2016 och är skriven av Peter Wiklund.

Därför är lek på jobbet allvar

Får man leka på jobbet? Javisst, man ska leka på jobbet! Det menar psykologen Samuel West, som har inriktat sig på att missionera om lekens betydelse för ökad kreativitet och arbetsglädje.

Läs också: Unik satsning på mental ergonomi på Pensionsmyndigheten

Effektiva och kreativa arbetsgrupper på företaget är en klar framgångsfaktor, det är nog alla överens om. Därmed finns det anledning att leka mer på jobbet. Bakom den till synes inte helt logiska ekvationen ligger Samuel West, doktor i organisationspsykologi.

– Numera är de flesta av oss kunskapsarbetare, och då förväntas vi åstadkomma kognitiva prestationer. När hjärnan ska användas krävs det att vi är alerta och engagerade. Vilket leken kan bidra till, förklarar han.

Samuel West lade i slutet av förra året fram sin avhandling vid Lunds universitet. Där visar han hur en lekfull arbetsplats gör medarbetarna mer kreativa, både som individer och i grupp. Hur man ska göra för att leka i ett företag vill han däremot inte riktigt precisera, eftersom det till stor del beror på vilket sammanhang man befinner sig i.

– I vissa grupper kanske det passar perfekt med att använda sig av avancerade ordlekar, medan andra har mer utbyte av att leka basket med pappersbollar och en papperskorg. Det är dock viktigt att det inte finns något tvång förknippat med leken; den som inte vill vara med ska slippa det. Det otvungna är en del av belöningen med att leka.

Lek på arbetsplatsen främjar trygghet i arbetsgruppen

En av poängerna med arbetsplatsleken är att den ska bidra till det som moderna och engagerade företag strävar efter just nu; nämligen trygghet i arbetsgruppen. Det leder i sin tur till att grupperna blir kreativa. Bland andra Google jobbar med detta som mål.

– Kreativa individer i all ära, men det är de kreativa grupperna som är hetast just nu. Och då kan leken vara ett sätt att bygga relationer och skapa den trygghet – man talar om en ”psychological safety” – som behöver finnas som en grund, säger Samuel West.

Läs också om ökad kreativitet med psykologisk trygghet

Han är övertygad om att intresset för att leka på jobbet kommer att öka i svenska företag.

– Internationellt finns det tydliga tendenser på att lekens potential blir allt mer intressant. Jag var nyligen på lekkonferens där många olika aspekter belystes. Det var en kul konferens.

Lek på jobbet ska vara en inställning i hela organisationen

Tidigare har Samuel West skrivit boken ”Konsten att vara kåt på jobbet” som – säkrast att förtydliga – handlar om arbetsglädje.
– Ökad arbetsglädje är helt okej att prata om och sträva efter, men jag är rätt ensam i Sverige om att missionera för att göra våra arbetsplatser mer lekfulla.

Nåja, det finns förstås bland annat de som arbetar med improvisationsteater i företag – vilket är lekfullt – och konferenskonsulter som lägger in skojiga moment i sina evenemangsupplägg. Det senare kan säkert vara bra, enligt Samuel West, men det kan också vara ett sätt för företaget att ”friköpa sig” från en mer grundläggande lekfullhet.

– Det räcker inte med att då och då ha koreograferat kul utifrån en föreläsares uppfattning om hur man leker. Det viktiga är att leken blir en inställning till det du gör – hos alla i företaget.

Det är alltså inte i första hand praktiska åtgärder och investeringar som behövs för att öka lekandet – ”det är inte nödvändigt att ta in en dyr, fin föreläsare som Samuel West eller att köpa in ett pingisbord”. Det viktiga är att få in leken som en naturlig del av kulturen. Vilket förvisso är svårare än att beställa ett pingisbord.

– Som vanligt måste företagsledningen föregå med gott exempel. Det händer att jag fortfarande stöter på den seglivade myten om att det finns en motsättning mellan att agera lekfullt och att ta sitt jobb på allvar, säger han.

Han tror att myten hänger kvar från den lutheranska synen på att man fokuserat skulle utföra arbetet i sitt anletes svett – vilket ingen egentligen tror på längre.

– Leken ger energi, både fysiskt och mentalt. När vi är i leken så agerar vi på något sätt utforskande och är öppna för att göra misstag, likväl som vi är mottagliga för andras idéer. Kan man få med sig något av den inställningen in i arbetet är det förstås fantastiskt!

Läs också: Bästa förutsättningarna för arbetsglädje

Fem tips för mer lek på jobbet:

  1. Först och främst måste ledningen både uttrycka och visa att det är okej att ha roligt på jobbet.
  2. Utmana dig själv: kan du göra dina arbetsuppgifter lite annorlunda? Kan du se till att överleverera utan att du känner dig pressad?
  3. Tävla kring fikarasten om vem som är snabbast på att rulla på kontorsstolen längs korridoren – ger bonusenergi i form av rörelse!
  4. Finns det en gnällig attityd eller bittra tendenser? Våga stå emot dem och satsa på roliga initiativ och glada kommentarer. Uppmuntra andra som tar roliga initiativ.
  5. Var generös med komplimanger och positiv feedback – så länge du menar vad du säger.

Den här texten har tidigare varit publicerad

Då Akavia har bildats efter en sammanslagning mellan de två professionsförbunden Jusek och Civilekonomerna har de båda tidigare förbundens tidningar lagts ned. Därmed har också möjligheten att ta del av det historiska innehållet försvunnit. I stället driver det nya förbundet Akavia nu medlemstidningen Akavia Aspekt. Vi har valt att fortsätta möjliggöra läsning av vissa artiklar från Jusektidningen Karriär och från Civilekonomen här på webben, trots att tidningarna inte längre existerar. Den här texten tillhör dessa tidigare publicerade artiklar. Har du invändningar mot innehållet i denna text med tillhörande bilder eller invändningar mot att materialet är fortsatt tillgängligt, vänligen vänd dig till ansvarig utgivare för Akavia Aspekt.

Bli medlem i Akavia

Akavia är förbundet för dig som är akademiker. Genom oss får du råd och stöd genom hela arbetslivet. Akavia ger dig full utväxling på din karriär. Läs mer om vad du får som medlem.