Trots att du är flitig och jobbar i högt tempo samlar sig arbetsuppgifterna i en växande hög: ständiga mejl att besvara, flera parallella projekt som går halvknackigt, den där viktiga presentationen som du inte ens har börjat förbereda. Du känner en allt starkare stress som även har börjat påverka din sömn.

En förmiddag vänder du dig till chefen och berättar om situationen, i hopp om att få stöd och förståelse: ”Jag har för mycket på mitt bord och känner mig väldigt sliten”. Chefen svarar piggt: ”Ryck upp dig och försök se situationen från den ljusa sidan. Det är väl bra att du är så eftertraktad på jobbet!”.

Kom igen, nu tänker vi positivt!

Så kan det låta när någon utsätts för toxisk positivitet. Det är ett populärpsykologiskt uttryck som i korthet handlar om att uppmuntra till eller forcera fram ett positivt tänkande även när det egentligen inte är lämpligt eller hälsosamt.

David Waskuri Foto: Evalena Andersson– Toxisk positivitet kan leda till att reella problem, som konflikter eller hög arbetsbelastning, sopas under mattan och förnekas, säger David Waskuri, psykolog och grundare av Sveapsykologerna, till Akavia Aspekt.

Att försöka härda ut när saker och ting är jobbiga, dra lärdomar från motgångar eller ha en positiv inställning behöver förstås inte vara dåligt.

Det positiva tänkandet riskerar dock att bli destruktivt om man kontinuerligt blundar för negativa känslor eller situationer, som man i själva verket borde se i vitögat och hantera. En central del av den toxiska positiviteten är att komma med hurtiga uppmaningar antingen när du själv eller andra brottas med ett problem: ”allt löser sig ska du se, försök ha kul i stället!”.

– Det behöver inte bara vara en enskild person utan kan vara en hel grupp som mer eller mindre tvingar sig till att vara mer positiv än vad som finns anledning att vara. Det handlar på ett sätt om att upprätthålla en fasad, säger David Waskuri.

Individen får ansvaret och skulden

Toxisk positivitet kan resultera i att faktiska missförhållanden på jobbet förnekas – och att skulden och ansvaret istället läggs på individen: ”det är inte hur du har det, utan hur du tar det”. Att enkelspårigt fokusera på det positiva och förminska negativa känslor eller situationer kan dessutom leda till digra konsekvenser för individens hälsa.

– Känslor fyller ju en funktion, till exempel genom att förmedla att någonting inte känns okej, att någonting behöver åtgärdas och att du behöver sätta bättre gränser. När du gråter och får stöd och tröst av andra aktiveras bland annat det parasympatiska nervsystemet och må bra-hormoner frisätts.

David Waskuri fortsätter:
– Att förtrycka negativa känslor och i stället gå omkring med ett leende på läpparna, även när du inte har anledning till det, är på längre sikt förenat med både psykiska och fysiska men. Det är verkligen inte att rekommendera.

Skam när problem förminskas

David Waskuris uppfattning är att toxisk positivitet är vanligare inom organisationer som i hög utsträckning är uppgifts- i stället för relationsorienterade, och där man förväntas axla en hög arbetsbelastning och jobba långa dagar utanför ordinarie arbetstider.

– Det logiska vore förstås att fråga hur folk känner, ta in feedback och försöka korrigera saker på ett rimligt sätt. Men inom en organisation med toxisk positivitet blir svaret: ”du har din lön, lämna negativa känslor hemma, låt oss fokusera på arbetsuppgifter istället för problem”. Det kan leda till att individen känner sig skambelagd och dömd när negativa känslor avvisas, säger han.

Toxisk positivitet behöver inte bara komma från utsidan i form av en oförstående chef eller en grupp med en klämkäck attityd, utan det kan även komma från individen själv.

– En del har fått det hemifrån eftersom föräldrarna bara har bekräftat positiva känslor och förminskat negativa under uppväxten: ”man är svag när man gråter”.

Så kan chefer motverka toxisk positivitet på jobbet – 4 tips från David Waskuri:

  1. Försök vara klädsamt ärlig. Ärlighet smittar nämligen av sig och kan leda till ett tryggt klimat där medarbetare vågar ventilera såväl positiva som negativa saker.
  2. Människor är inte robotar, så fokusera inte bara på arbetsuppgifterna utan jobba också på att skapa goda relationer. Ta dig tid till att fråga hur folk mår – på riktigt. Detta kommer att vara gynnsamt i längden, även prestationsmässigt.
  3. Om en medarbetare berättar att den är stressad och har för mycket att göra just nu, ta dig tid att lyssna på medarbetaren och bekräfta dennes upplevelser. Att medarbetaren känner sig bekräftad är ofta hjälpsamt i sig.
  4. Du kan också visa att du försöker anstränga dig för att hjälpa medarbetaren: kanske någon annan kan rycka in och hjälpa till, kanske du själv kan avlasta på något vis, kanske finns anledning att föra frågan högre upp i organisationen? Chefer har själva mycket att göra, men det är viktigt att problem som medarbetarna berättar om inte förminskas eller glöms bort.

Här är 5 kommentarer som i vissa situationer kan ses som toxiskt positiva:

  1. "Kom igen, det är bara att tänka positivt! Allt kommer att lösa sig!"
  2. "Varför är du så negativ hela tiden? Du borde fokusera på det som är bra."
  3. "Du måste sluta klaga och bli tacksam. Det finns alltid någon som har det värre."
  4. "Låt oss inte prata om problemen, låt oss försöka ha kul!"
  5. "Äh, det är inget att oroa sig för, det löser sig säkert på något sätt”.

Läs också: Så hanterar du en toxisk chef

Läs också: Dålig psykosocial arbetsmiljö - några exempel