Generalsekreteraren för Institutet mot mutor: Korruption finns överallt i Sverige

Riksdagen höll den 24 januari i år en särskild debatt om arbetet mot korruption i Sverige. Den ägde rum mot bakgrund av Transparency Internationals (TI) senaste mätning av korruptionen i den offentliga sektorn i 180 länder.

Jämfört med 2021 hade Sveriges poäng sjunkit från 85 till 83 (av 100) och Sverige hade fallit från plats fyra till fem – efter de nordiska länderna och Nya Zeeland, men närmast före Schweiz och Nederländerna. De senaste tio åren har Sverige haft en fjärdeplacering på listan med en medianpoäng på 85.

Hayaat Ibrahim är generalsekreterare på Institutet mot mutor (IMM) och bekräftar utvecklingen.

– Jag är inte förvånad, men det är en mycket tråkig utveckling. Inom offentlig sektor har vi haft stora korruptionsfall som till exempel den inom Statens fastighetsverk, och inför valet uppdagades att vissa partier hade försökt kringgå lagen om partifinansiering. Detta har troligtvis haft bäring på resultatet i TI:s rapport, säger hon och tillägger att det även finns stora problem inom privat sektor.

– Bland de högst utbetalda bötesbeloppen för korruption internationellt toppar svenska bolag som Telia och Ericsson. Vi har stora utmaningar.

Hur ser korruptionen i Sverige ut?
– Den finns överallt i hela samhället; ingen sektor eller bransch är förskonad. Riskerna ser dock olika ut. Därför är det svårt att ge en generell beskrivning, men den typiska svenska korruption är jäv, intressekonflikter och vänskapskorruption. Ofta handlar det om när det privata och professionella möts. Det är också det vi får kritik för internationellt och det ryms inom maktmissbruksbegreppet.

77 personer åtalades för mutbrott i Sverige under förra året. 69 av dessa dömdes.

Mätningar av Nordic Business Ethics Initiative, som årligen skickar ut frågeställningar om etik på arbetsplatsen till arbetstagare i Norden, visar att varannan person i Sverige har sett mutor på sin arbetsplats under det senaste året, säger Hayaat Ibrahim och fortsätter.

– Där sticker Sverige ut jämfört med de andra nordiska länderna. 75 procent av svenskarna har också sett någon form av vänskapskorruption, nepotism.

Offentlig upphandling ett stort riskområde

Ett särskilt stort riskområde är enligt Hayaat Ibrahim offentlig upphandling.

– Där står mycket pengar på spel då den offentliga upphandlingen uppskattas uppgå till cirka 800 miljarder kronor årligen. För många bolag är de offentliga kontrakten en fråga om överlevnad. Det är faktorer som ökar risken för korruption.

De senaste årens mutbrottsdomar har främst rört sektorerna vård och omsorg, bygg och anläggning, it och ordningsverksamhet.

– Men det är väldigt mycket som inte når fram till domstolen och som sker i det dolda. Till skillnad från andra brott är mutbrott kriminaliserat både på givar- och tagarsidan, vilket innebär att det inte finns anledning för någon av parterna att träda fram. Detta kan exempelvis jämföras med stöld, där det finns ett tydligt brottsoffer och en förövare.

Dessutom menar hon att vi i Sverige har en begränsad förståelse för vilka ageranden som faktiskt faller in under korruptionsbegreppet.
– Vi tenderar att sätta likhetstecken mellan korruption och mutbrottsbestämmelser, men dit hör även maktmissbruk, det vill säga att man utnyttjar sin ställning för att gynna sig själv eller någon annan. Inom denna definition inryms exempelvis vänskapskorruption och intressekonflikter.

Slutligen utgörs den yttersta gränsen av så kallade förtroendeskadligt agerande.

– För företrädare för den offentliga sektorn innebär detta att man alltid ska agera på ett sakligt och opartiskt sätt. Det får inte ens förekomma misstanke om korruption, då detta kan vara lika skadligt som faktiskt korruption.

25 537 515 kronor var det totala värdet av mutorna i förra årets mutbrottsmål. Det högsta mutbeloppet var 6 199 772 kronor, det lägsta 450 kronor.
Källa: Institutet mot mutor

Myndighetsutövning, exempelvis tillståndsgivning eller tillsynsverksamhet, är högriskområden inom offentlig sektor där korruption kan förekomma, men det finns än mer utsatta situationer, till exempel inom vård och omsorg, där vårdtagaren är i beroendeställning gentemot vårdgivaren.

– Vårdtagare ska aldrig hamna i en situation där de upplever att de måste ge en förmån till en vårdgivare för att få vården de är berättigade till.

Fler är medvetna om korruption idag än för fem år sedan

* Hayaat Ibrahim har suttit på posten som generalsekreterare för IMM i tre år. Tidigare arbetade hon bland annat som affärsjurist med inriktning på antikorruption. Hon har sett förutsättningarna för arbetet förändras under åren.

– Det är definitivt en högre medvetenhet i dag än för fem, tio år sedan. Det skrivs och rapporteras mycket mer om korruption. Samtidigt förändras samhällssynen på vilka beteenden som accepteras inom såväl privat som offentlig sektor. Våra svenska storbolag finns på tillväxtmarknader, eftersom det ger möjligheter till mycket lukrativa affärer, men dessa länder präglas typiskt sett även av hög risk för korruption. I dag ser vi även att utländsk lagstiftning tillämpas på svenska bolag, vilket resulterar i att man kan åläggas bötesbelopp på flera miljarder kronor. Det har också skett en förändring i normen om vad som är tillåtet och hur man kan och förväntas göra affärer.

IMM har tagit fram en praktisk och kostnadsfri vägledning som kompletterar mutbrottslagstiftningen, kallad Kod mot korruption i näringslivet. Den utarbetades första gången 2012 och reviderades senast 2020.

– Koden har gjort en stor resa genom åren. Numera förväntas man arbeta förebyggande mot korruption. Revideringen återspeglar att organisationer inte längre kan agera reaktivt och exempelvis komma med uttalanden om att man har varit naiv. Affärsetik är en numera en hård fråga.

Hur kan jag själv arbeta mot korruption?

– Det gäller att veta hur riskerna ser ut på din arbetsplats. Det är inte diffust. Riskerna är kända, hur de ser ut och vilka situationer som typiskt sett kan uppstå. Därför ställs det också krav på att arbeta
förebyggande. Det finns mycket bra information och kunskap att ta del av i detta arbete, säger hon och fortsätter:

– Arbetsgivare ska göra en riskanalys och kommunicera resultatet till arbetstagarna i form av policydokument och konkreta utbildningar. Gör det lätt att göra rätt och svårt att göra fel. Det är arbetsgivarens ansvar att implementera effektiva förebyggande åtgärder. Adressera de situationer som kan uppstå i verksamheten och förbered därefter de anställda på hur de förväntas agera.

Kunskap är en färskvara, så fortsätt utbilda medarbetarna kontinuerligt och utgå inte från att alla ”vet” hur de ska göra, för vi har alla med oss olika erfarenheter. Man har kanske bytt bransch, sektor eller land och vi formas av de subkulturer vi verkar inom. I de förebyggande åtgärderna ingår även att kontrollera och följa upp att de åtgärder som implementeras är effektiva.

Kan vi i lilla Sverige påverka internationellt?

– Vi ska inte underskatta vår påverkan på omvärlden. Vi anses allt mer vara en exportör av korruption, eftersom svenska bolag har rapporterats använda sig av korruption för att ta sig fram på attraktiva marknader utomlands. Där behöver vi ta ansvar för vad
vi bidrar med i andra länder. Genom att inte agera korrupt kan vi bidra till hållbara samhällen. Vi har en offentlig upphandling där tjänster och produkter upphandlas från högriskländer, vilket medför att vi genom skattemedel kan bidra positivt till att motverka korruption och upprätthålla mänskliga rättigheter.

Dagens Industri utnämnde i mars i år, för andra året i rad, Hayaat Ibrahim till en av Sveriges 125 mäktigaste näringslivskvinnor, och i juli utnämnde tidningen Resumé henne till en av svenskt näringslivs 150 superkommunikatörer.

– Det är superkul och ett kvitto på att vi når ut. Vi arbetar kunskapshöjande inom privat och offentlig sektor, och utmärkelserna tyder på att vårt arbete får större plats i samhället.

Hayaat är 31 år, både utbildad ekonom och jurist, och rekryterades tidigt till advokatfirman Vinge, där hon inriktade sig på antikorruption.

– Jag har alltid varit intresserad av samhällsfrågor, hållbarhet och mänskliga rättigheter. Korruption är det största hindret för att ställa om till en hållbar utveckling. Den kopplingen brinner jag för.
Hon påpekar att IMF, Världsbanken och OECD uppger att 35 000 miljarder kronor förloras varje år på grund av korruption. Detta medan det behövs 25 000 miljarder kronor för att ställa om till en hållbar utveckling, enligt FN.

– Vi måste förstå att det inte spelar någon roll vilka åtgärder vi vidtar på något område om korruption finns och frodas, för då kommer man alltid att hitta vägar förbi dem. Sifforna visar att vi genom att motverka korruption kan frigöra medel som kan användas för att ställa om till en hållbar utveckling.

* När artikeln publiceras är Hayaat Ibrahim föräldraledig. Tillförordnad generalsekreterare på Institutet mot mutor är Parul Sharma som du kan läsa om här.

Läs också: Nolltolerans mot ohederlighet är det enda tänkbara

Läs också: Etik på jobbet – en fråga om struktur och kultur

Läs också: Svenskarna är passiva vid etiska överträdelser på jobbet – så kan du agera