De olika offentliga aktörerna inom innovationssystemet har i uppdrag av svenska staten att främja ekonomisk tillväxt genom att uppmuntra och underlätta entreprenörskap. Samtidigt omfattas dessa aktörer av de sex jämställdhetspolitiska målen som handlar om att kvinnor och män ska ha samma möjlighet att forma samhället och styra sina egna liv. En jämställd fördelning av inflytande och makt, en jämställd privatekonomi och en jämn fördelning av det obetalda omsorgsarbetet i hemmet är några av dessa övergripande målsättningar.
Matilda Eriksson, ekonom i grunden och numera forskare vid Stockholms universitet, började för ett antal år sedan fundera över hur dessa två statliga uppdrag – å ena sidan att skapa tillväxt genom företagande, å andra sidan att främja jämställdhet – egentligen påverkar varandra. Vid tidpunkten arbetade hon som projektledare vid Västerås Science Park och fick en djup inblick i de olika samhälleliga stödstrukturer som ska främja företagande och innovation. Då bestämde hon sig för att titta närmare på frågan om entreprenörskap och jämställdhet, vilket nu har resulterat i den färska avhandlingen Entreprenörskapets tysta(de) röster.
När det pratas om jämställdhet inom entreprenörskapet handlar det ofta om att skapa bra förutsättningar för kvinnor att driva bolag. Jag insåg att jämställdhetsfrågan är mer komplex än så, säger Matilda Eriksson och fortsätter:
– Det finns betydligt fler kvinnor som lever i en entreprenöriell kontext än kvinnor som driver egna verksamheter. Jag blev därför nyfiken på hur jämställdheten ser ut mellan den företagande mannen och kvinnan som han lever med.
Akavia för företagare
Akavia erbjuder dig som företagarmedlem rådgivning kring juridiska frågor och affärsmässiga beslut samt gruppavtalade försäkringar och a-kassa. Vi har även en rad förmåner speciellt framtagna för dig som egenföretagare som underlättar din situation och hjälper dig framåt.
Här hittar du som driver företag mer information om de förmåner som erbjuds till företagare.
Hon började med att titta på den befintliga forskningen om jämställdhet inom entreprenörskapet. Föga förvånande fokuserade dessa studier framförallt på kvinnor som driver företag och deras situationer, eller på hur närstående och släkt inom ramarna för familjeföretagandet kan hjälpa eller stjälpa uppstartandet och utvecklandet av en verksamhet.
För att ta reda på hur jämställdheten ser ut för kvinnor som lever tillsammans med en företagande man djupintervjuade Matilda Eriksson sammanlagt tolv kvinnor, vars män drev företag som tidigare hade fått medel via det offentliga innovationssystemet. Hon studerade också de policydokument som ligger till grund för främjandet av företagande.
Läs också: De byggde sitt bolag utan kapital
– Det var intressant att analysera dessa dokument. I dem blev det tydligt att entreprenörskap handlar om en enskild individ som utför en praktisk handling i det publika, och jämställdhet enbart rör kvinnor som driver egna företag, säger hon.
Beskrivningarna i policydokumenten skiljde sig tydligt från kvinnornas skildringar av hur det är att leva med en företagande man. I intervjuerna beskrevs entreprenörskapet istället som en kollektiv insats som i hög grad också äger rum inom den privata sfären. De tolv kvinnorna vittnade om att familjerna vid uppstarten av företaget ofta hade levt på kvinnans inkomst medan mannens lön hade återinvesterats i bolaget. Kvinnorna hade också varit föräldralediga merparten av tiden eftersom männen var upptagna av att bygga upp bolagen.
Företagets fortlevnad var alltså inte bara beroende av mannens insats och kapital, utan också i hög grad av kvinnans kapital, engagemang och kompetens, berättar Matilda Eriksson.
– Kvinnorna har stor betydelse för de manliga entreprenörerna, trots att de ofta inte står som delägare. Kvinnorna vittnade om att det hade varit svårt för männen att driva företagen om de inte hade stöttat ekonomiskt och tagit ett större ansvar i hemmet. Kvinnan blir här en buffertzon för den företagande mannen. Därför är det ytterst problematiskt att dessa kvinnors insatser är helt osynliggjorda i policydokumenten om entreprenörskap, säger hon.
Läs också: De samordnar forskare, politiker och bönder för framtidens projekt
Ser det alltid ut så här, eller behöver det göras fler studier med ett större underlag?
– Jag har inte funnit någon forskning som tidigare har studerat jämställdheten i parrelationer där företagets uppbyggnad och utveckling stöttas av offentliga medel. Jag ser därför ett stort behov av att göra fler studier med ett större underlag för att öka vår förståelse för entreprenörskap och jämställdhet.
Matilda Eriksson hoppas att avhandlingen ska bidra till att nyansera bilden av entreprenörskapet och att kvinnornas insatser ska bli mer synliga även i policydokumenten.
– Ungefär 70 procent av de nystartade företagen drivs av män, vilket betyder att det är många kvinnor som lever i en företagande kontext. I och med att entreprenörskapet framställs som en laginsats av kvinnorna i studien tycks kvinnorna ofta ha en betydande roll för dessa företags uppbyggnad, säger hon.
Hur ska det gå till i praktiken – bör det finnas krav på att kvinnorna ska få aktier i bolagen?
– I min avhandling var majoriteten av kvinnorna inte delägare trots att entreprenörskapet var en kollektiv insats som krävde kvinnornas kapital och engagemang. Det fanns heller inga uppgörelser mellan kvinnan och entreprenören som korrigerade för de eventuella ekonomiska ojämlikheter som hade kunnat uppstå. Det är klart att det vore bra om kvinnorna blev delägare i högre utsträckning, men detta är en känslig fråga som får många att se rött.
På vilket sätt är den känslig?
– Att låta sin partner vara delägare i företaget kan innebära att entreprenören vid en eventuell separation kan vara tvungen att lösa ut sin partner. Det kan vara svårt, då de ekonomiska förutsättningarna kanske inte finns. Det kan för entreprenören innebära att ”deras livsverk” riskerar att gå om intet alternativt sätter dem i en svår ekonomisk sits eller skuld som kan ta många år att återhämta sig ifrån.
Matilda Eriksson berättar att nystartade företag på jakt efter externt kapital brukar få rekommendationen att ha en så pass renodlad aktiebok som möjligt. Det vill säga att då ha en passiv minoritetsägare – i form av en familjemedlem – kan göra att externa investerare drar öronen åt sig, eftersom problem som uppstår i familjen lätt kan omvandlas till svårigheter för företaget. Ett annat vanligt råd är att aktierna ska göras till enskild egendom.
– Det innebär att partnern vid eventuell skilsmässa och bodelning inte har någon laglig rätt till aktierna eller värdet av dessa. Dessa råd går dock stick i stäv med de jämställdhetspolitiska målen då de innebär en stor ekonomisk ojämställdhet vid en eventuell separation. Man borde ta ett större ansvar för jämställdheten och åtminstone erbjuda juridisk rådgivning så att familjerna bättre förstår konsekvenserna av att aktier görs till enskild egendom. Annars riskerar kvinnorna, som har hjälpt till att bygga upp bolagen, att stå helt lottlösa, säger hon.
Matilda Eriksson menar att hon bara har gläntat på dörren till de motsägelser som uppstår i skärningspunkten mellan de statliga uppdragen om att på en och samma gång främja jämställdhet och entreprenörskap. Hon planerar att forska vidare i frågan.
Det är viktigt att skapa bra förutsättningar för företagande kvinnor, men vi måste också se till kvinnorna som har viktiga roller inom den företagande kontexten när männen är entreprenörer. En anledning till att jag har skrivit avhandlingen är att uppmärksamma myndigheter och aktörer i innovationssystemet om denna problematik. Så länge dessa kvinnor är osynliga kan vi inte slå oss för bröstet och säga att vi arbetar för jämställdhet när vi främjar entreprenörskap, säger Matilda Eriksson.
Läs också: Jämställdhet skapar affärsvärde
Det här får du som medlem i Akavia
Text: Tomas Nilsson
Publicerad