Utsatte cheferna för chock – skapade succékurs

”Jag känner att jag fortfarande inte riktigt vet vad jag har varit med om. Det är svårt att sätta fingret på. Det är något som nästan inte går att beskriva för en människa. När man går en vanlig kurs kan man säga att man lärt sig det och det. Jag tror inte att jag sett hela vidden av att ha gått den kursen, eftersom den är på ett annat plan. Det sitter liksom i ryggmärgen, i värdegrunden.” 

Så berättar en av ledarna som deltog i ”Schibboletprogrammet” om sina upplevelser – ett och ett halvt år efter experimentet. 

Schibboletkonceptets teoretiska grund bygger på integrationen av estetiska, emotionella och etiska element. Men kanske beskrivs det bäst som en stark chockverkan på en grupp ledare som förväntade sig en ledarskapsutbildning med verktyg, metoder och vanliga problem som skulle lösas i moderna kontorslokaler.

Kursen stred mot alla invanda förväntningar

I stället fick ledarna endast tid och plats för det första mötet. Väl där fördes de in och presenterades för en föreställning i en repetitionssal på Dramaten med kvarlämnad rekvisita och svarta sammetsridåer runt väggarna. 

Här blandades uppläsning av intellektuellt svåra texter, rika på nyanser och distinktioner med musik, ibland vacker, ibland drabbande. Vissa texter var mycket skakande, som personliga berättelser från nazisternas koncentrationsläger, blandat med stycken från klassiska författare som Elfriede Jelinek, Fjodor Dostojevskij och Franz Kafka. 

Kraftigt överraskade hade deltagarna svårt att finna kopplingen till ledarskap. Situationen stod i total motsättning till deras förväntningar och föreställningar om ledarskapsutbildningar. 

”Vad har detta med ledarskap att göra? Illamående…”, noterar en av deltagarna vid första mötestillfället. 

Besvikna, frustrerade och förvirrade sökte cheferna intensivt svar på den egentliga avsikten och nyttan med utbildningen. 

”De tvära kasten blev som hack i ens själ”, berättar en socialchef. 

Schibboletprogrammet var ett forskningsprojekt som leddes av Julia Romanowska, forskare, medicine doktor från Karolinska institutet och med en konstnärlig masterexamen från Kungliga musikhögskolan. Hon har också varit verksam som programmerare samt organisations- och ledarskapsutvecklare, utbildad vid Försvarshögskolan. 

– Jag arbetade mycket med ledarskap och förstod så småningom att de konventionella chefsutbildningarna inte är den rätta vägen. Vill man verkligen påverka chefer så att de förstår allvaret i det ansvar de bär – så att de sedan kan frambringa modet att agera ansvarsfullt – måste det etablera sig i deras känsloliv, i samvetet, i det moraliska omdömet, säger hon. 

– Det är ord som man inte brukar använda i detta sammanhang, men man måste göra det. Låta djupa erfarenheter bilda en människas filosofiska förhållningssätt till världen. Påverka sådant som orienterar oss i världen, som bör finnas inom oss. 

Fysiska mätvärden förbättrades i experimentgruppen

Experimentet genomfördes på ett 50-tal ledare från olika branscher för drygt 15 år sedan och pågick i tio månader vid tolv tillfällen kvällstid. Samtidigt fick en kontrollgrupp genomgå en konventionell ledarskapsutbildning i försvarets regi. Julia Romanowska redovisade sedan sina resultat i en doktorsavhandling i neurovetenskap – och resultatet slog ned som en bomb. 

I studien undersöktes de psykologiska, sociala och biologiska aspekterna hos både cheferna och deras medarbetare. De psykologiska delarna inbegrep sömn, mental hälsa, utmattningssyndrom och depression. 

De psykosociala handlade om hur man hanterade sådant som konflikter, kränkningar och i vilken utsträckning ledarna använde sig av undvikande strategier. Självkänsla skattades också. 

Den biologiska faktorn som mättes var nivåerna av det anabola vitaliseringshormonet DHEA-S, ett hälsobringande hormon som ingår i kroppens skyddande, läkande och uppbyggande funktion och som till exempel skyddar mot infektioner och skadlig stress. 

I schibboletgruppen förbättrades alla dessa faktorer – hos både chefer och medarbetare. I den andra gruppen försämrades de för båda parter. 

Till exempel uppgav de ledare som hade genomgått den konventionella chefskursen att de hade fått bättre självförtroende, lärt sig bli mer lyssnande och ödmjuka. Medan deras anställda upplevde att deras chefer hade blivit fegare och sämre på att ta ansvar. 

Ledarna i schibboletgruppen hade blivit mer självkritiska och mer medvetna om tyngden av sitt ansvar. De skattade sin egen förmåga att ta ansvar lägre än före kursen. Men deras medarbetare skattade chefernas förmåga att ta ansvar som högre.  

För schibboletgruppens deltagare och anställda sjönk stressnivåerna efter experimentet. Ännu åtta månader efter programmets slut visade blodtesterna förändringar i medarbetarnas nivåer av DHEA-S. Medan anställda till de chefer som hade gått den konventionella kursen hade högre stressnivåer i blodet. 

– I en konventionell ledarskapsutbildning håller man cheferna i handen och visar dem den förmodat rätta vägen genom teorier och verktyg – och man serverar svar och lösningar. Det är en slags indoktrinering av värderingar om hur en människa ska vara. Men det är en farlig väg, för det finns ingen universell lära om hur ledare ska bete sig i praktiken. En sådan utbildning utmanar oss inte intellektuellt eller psykiskt. Den kan tvärtom blockera vårt intellekt, kreativitet och cementera invanda mönster och tankar. Den skapar distans och kan dölja våra svagheter när man inte använder sitt eget omdöme som chef. Men det är en människa som leder. Inte en roll, säger Julia Romanowska. 

Hon fortsätter: 

– Ledarskapsindustrin är så stor att den inte ifrågasätts. Det är enorma pengar involverade, vilket tolkas som att kurserna är lyckade och effektiva. Men det behöver inte vara sant. Det finns en blind tro på metoderna, trots att de ytterst sällan är vetenskapligt baserade. Det man har utvärderat av dem visar på begränsad, ingen, eller – till och med – negativ effekt.

Schibboletkonceptet uppmuntrar till att mogna som människa - utan pekpinnar

I schibboletkonceptet finns tvärtom inga pekfingrar eller svar. Det är en ledarskapsutbildning som inte handlar om ledarskap. 

– Därför är det som skräddarsytt för var och en. Det drabbar var och en utefter vad man behöver från tidigare erfarenheter och den man är. Man kanske behöver ta itu med något för att sedan fortsätta i sin mognad som människa. Det handlar inte om att förstärka bekräftelsebehov och trygghet, utan att störa egot och den emotionella förträngningen. Man kan förstås inte leva så hela tiden, men går man på en utbildning så är det ju för att komma därifrån förändrad. 

Några dagar efter varje mötestillfälle fick deltagarna en sammanfattning av gruppsamtalet och reflektionsledarens samlade tankar och associationer kring schibboletföreställningarna. Detta för att utvidga reflektionen med nya vinklar och perspektiv och därmed orientera deltagarna mot ett mer universellt tänkande. 

– Det handlar om att rikta blicken från sig själv till världen. Det finns en enorm kraft i att få människor att vända blicken utåt, att utsätta dem för sådant som inte ingår i deras ramar, som de inte vill ta itu med, som de tycker är obegripligt. Det är att göra dem och deras värld större. 

Idén till schibboletexperimentet föddes ur en litterär salong som Julia Romanowska drev. Till en början i sin källare tillsammans med några vänner. Så småningom i en lokal i Röda bergen i Stockholm. 

– Där blev det ett offentligt rum där människor samlades för att lyssna på uppläsningar som sammanflätades med musik – som jag senare kom att kalla Schibbolet. Efter varje föreställning hade vi samtal med publiken och jag kunde ta del av deras reaktioner. Ibland var de mycket starka. Så slog det mig: Varför inte använda det till något helt annat, som ledarskapsutveckling? Och när jag väl hade fått idén kändes det på något sätt som en självklarhet.

Schibbolet handlar inte om att bli van med konst utan om något djupare 

Numera föreläser Julia Romanowska om schibboletkonceptet, deltar i seminarier och anordnar kurser som riktar sig till ledare. Hon har föreläst på bland annat Försvarshögskolan, KTH, Chalmers och Handelshögskolan. År 2021 släppte hon boken ”Schibboleteffekten. Ledarskap, konsten och människans ansvar” för att nå en bredare publik. En bok som nu trycks för fjärde gången och finns på Sveriges samtliga bibliotek. 

Om jag själv vill utveckla mitt ledarskap med schibboletkonceptet, hur ska jag göra? 

– Det är inte så lätt att svara på. En av deltagarna i experimentet startade en schibboletklubb där de utsätter sig för främmande böcker, går på opera och teater, för att möta det obekväma och svåra. Det är ju fantastiskt. Men jag tror inte det handlar om att man ska bli van vid konstnärliga upplevelser. Det handlar om viljan att göra något bättre av sitt liv. När man är uppmärksam i livet kommer man varje dag att möta saker som får en att öppna ögonen och se det på ett annat sätt. Det leder till att man vidgar sitt sinne. Det handlar om att älska livet och känna vördnad för det, och då öppnar sig de små rummen. Julia Romanowska citerar poeten Tomas Tranströmer: 

”Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt. Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.” 

Läs också: Vidga perspektiven med bubbelhoppning

Läs också: Här får medarbetarna fria inspirationsdagar

Läs också: Högre självkännedom ger högre SQ