Tuff arbetssituation för chefer i privat sektor

En ny rapport från Arbetsmiljöverket pekar på betydande brister i arbetsmiljön inom privat sektor för första linjens chefer, det vill säga de chefer som är närmaste chef för merparten av medarbetarna på arbetsplatsen.

Det rör sig om brister kopplat till arbetsbelastning, kränkande särbehandling och arbetstidens utformning – men även om att dessa chefer tenderar att hamna utanför det systematiska arbetsmiljöarbetet.

I insatsen som pågick mellan juni 2022 och december 2023 genomförde Arbetsmiljöverket totalt 1100 inspektioner hos privata arbetsgivare av olika storlek i branscher som teknik, ekonomi och juridik. I 65 procent av fallen påträffades brister.

– Det är såklart en trist siffra, men den är inte särskilt förvånande eftersom vi brukar ligga ungefär där vid inspektioner av arbetsmiljön för första linjens chefer i andra näringsgrenar. Det är dock av vikt att första linjens chefer har en hälsosam miljö på jobbet, eftersom detta förbättrar deras möjligheter att skapa en god arbetsmiljö för medarbetarna, säger Malin Cato, inspektör på Arbetsmiljöverket.

Okunskap om chefers arbetsmiljö kan få stora konsekvenser

Första linjens chefer axlar ett stort ansvar i det dagliga arbetet och möter krav från olika håll i organisationen, både uppifrån och nedifrån. Det kan skapa en ohållbar arbetsmiljö som leder till stress. Ändå visar Arbetsmiljöverkets inspektionsinsats att första linjens chefer i privat sektor tenderar att falla mellan stolarna i det systematiska arbetsmiljöarbetet. I praktiken kan det betyda att de exkluderas från medarbetarundersökningar, medarbetarsamtal, skyddsronder samt rapporteringssystem för olyckor eller andra oönskade händelser. 

– Ett skäl kan vara att chefer inte ses som vanliga arbetstagare – trots att cheferna ska ingå i arbetsplatsens systematiska arbetsmiljöarbete, säger Malin Cato.

Det kan också handla om okunskap, under inspektionerna såg Arbetsmiljöverket att personer som på pappret hade till uppgift att hantera arbetsmiljön för första linjens chefer inte alltid var medvetna om det, konstaterar Malin Cato.

En annan bidragande orsak kan vara chefskulturen på arbetsplatsen. Första linjens chefer befinner sig ofta i början av chefskarriären och då kan det finnas felaktiga föreställningar om att chefen själv ska kunna ta hand om sina egna bekymmer.

–  Det anses någonstans ingå i uppgiften, att man ska göra några hundår och sedan klättra uppåt. Men enligt arbetsmiljölagen ska problem och risker i arbetsmiljön hanteras på ett systematiskt sätt och inte på en individnivå. När cheferna inte ingår i arbetsmiljöarbetet har företagen inte koll på deras situation eller hälsa, vilket kan få stora konsekvenser för individens mående, säger Malin Cato.

I inspektionsinsatsen fann Arbetsmiljöverket att olika slag av individåtgärder var vanliga.

– Chefer som hade ansvar över för många arbetstagare kunde få coachande samtal eller gå på kurser i stresshantering, i stället för att arbetsgivaren adresserade problemet på en organisatorisk nivå, säger Malin Cato.

Första linjens chefer löper risk för kränkande särbehandling

Arbetsmiljöverket såg dessutom att första linjens chefer inte inkluderades i bolagens rutiner för att hantera kränkande särbehandling, bland annat gällande hur och till vem chefer ska rapportera att de har utsatts. Första linjens chefer ska genomföra de beslut som kommer ovanifrån, beslut som de kanske inte alltid står bakom och som kan innebära negativa konsekvenser för medarbetarna. Det kan i sin tur utgöra en grogrund för kränkande särbehandling från medarbetarna, berättar Malin Cato.

– Första linjens chef kan vara en ganska ensam position där man kan bli utsatt för kränkande särbehandling från personer under sig och ovanför sig. Det är inte alltid att man ingår i en egen grupp som kan stötta och lyssna in hur man har det och hur man mår. Därför kan det vara extra viktigt att det finns tydliga rutiner för att hantera kränkande särbehandling mot den här gruppen, säger hon.

Saknas specifika skyddsombud för chefer

En annan iakttagelse under inspektionsinsatsen är att det i regel saknas skyddsombud som representerar första linjens chefer. Detta kan vara ytterligare en anledning till att cheferna ofta går under radarn för det systematiska arbetsmiljöarbetet.

– Det kan bero på att cheferna ses som arbetsgivarens representant, men vi tycker att cheferna också borde ha skyddsombud som lyfter och påtalar risker i deras arbetsmiljö. Det är en svår fråga, då skyddsombudet som ska representera chefen kan vara underställd samma chef i det dagliga arbetet, säger Malin Cato.

Borde det inte anställas fler chefer för att minska arbetsbelastningen?

– Olika företag har olika situationer och förutsättningar, så det är inte en lösning som vi kan stå bakom eller gå ut med. Däremot tycker vi att chefernas arbetsmiljö behöver lyftas och synliggöras. Det är viktigt att företagen löpande undersöker deras arbetsmiljö, identifierar risker och hanterar problem som uppstår.

Många unga vill bli chefer – om förutsättningarna är bra

Birgitta Rydell, sakkunnig inom chefs- och ledarskapsfrågor på Akavia, är inte förvånad över resultaten i Arbetsmiljöverkets rapport som tecknar en dyster bild över arbetssituationen för första linjens chefer i privat sektor.

– Akavia har länge uppmärksammat bristerna i chefers arbetsmiljö, såsom hög arbetsbelastning och mycket stress. Därför är det välkommet att de här problemen kommer fram i rapporten, säger hon och fortsätter:

–  Det är väldigt allvarligt att många chefer inte ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet och det betyder ju att cheferna inte behandlas som andra anställda trots att de har samma rättigheter som övriga medarbetare.

En undersökning från fackförbundet Akavia visar att mer än hälften av de nyexaminerade akademikerna vill bli chefer snart eller senare i arbetslivet. En av fyra som kan tänka sig att välja bort en chefskarriär gör det på grund av risken för hög arbetsbelastning.

– Den första linjens chefer är ofta unga, därför är det oroväckande att denna yrkesgrupp exkluderas från det systematiska arbetsmiljöarbetet – att ingen tänker på deras situation. Följden kan bli att de bränner ut sig tidigt och att företagen därmed förlorar kompetenta chefer i början av sina karriärer, säger Birgitta Rydell.

Även Birgitta Rydell lyfter fram vikten av skyddsombud för chefer.

– Vi tycker att det är ett rimligt krav att det ska finnas skyddsombud som företräder alla anställda, även cheferna, säger hon och fortsätter:

– Arbetsmiljöverkets rapport visar många företag hävdar att de visst jobbar med chefernas arbetsmiljö, men då sker det ofta på en individnivå, till exempel i samtal mellan chefen och chefens chef. Det är ett stort problem, då chefens stress och höga arbetsbelastning ofta beror på brister på en organisatorisk nivå.

Företag har åtgärdat bristerna

I Arbetsmiljöverkets rapport framgår att det inte var någon större skillnad mellan de små och stora företagen som ingick i inspektionsinsatsen. De allra flesta arbetsgivarna har också åtgärdat de brister som påtalades.

– Det är tydligt att företagen vill förbättra arbetsmiljön för första linjens chefer och inser fördelarna med det. Första linjens chefer har en nyckelposition, inte minst för att det systematiska arbetsmiljöarbetet ska bli hållbart, säger Malin Cato.

Läs också: Mellanchefers arbetsmiljö granskas i stor inspektionsinsats

Läs också: Hälsofrämjande chef som värnar om helheten