Outtalade föreställningar kring mäns och kvinnors egenskaper och förmågor smyger sig lätt in på arbetsplatser i form av förväntningar på den auktoritet, kompetens eller det engagemang med vilken man utför arbetsuppgifter.

Det är tyvärr en sanning som gäller på de flesta arbetsplatser i dag. Det säger Karin Wastesson, forskare och universitetsadjunkt på Institutionen för kultur och samhälle på Linköpings universitet, och menar att man ständigt behöver medvetandegöra hur både manliga och kvinnliga könsstereotyper kommer till uttryck i det dagliga arbetet.

– Man behöver acceptera att fördomar finns och titta lite nyktert på hur idéer kring kön, ålder och etnicitet uttrycks och vad det får för konsekvenser för medarbetare och den egna organisationen.

Det här påverkar inte bara hur vi utför vårt arbete, utan även vårt dagliga lärande och hur vi får möjlighet att utvecklas yrkesmässigt på jobbet.

– Det finns en god vilja att kön inte ska spela någon roll, men när man talar om att en person har yrkesmässig erfarenhet, lägger man något i ordet erfaren. Det kan handla om ålder och branschkunskap – men också om saker som kön och etnicitet.

I en ny doktorsavhandling har Karin Wastesson tittat på chefer inom äldreomsorgen och hur föreställningar kring kön påverkar deras professionella utveckling. Tendensen känns dock även igen utanför offentlig sektor. Gruppchefer och enhetschefer – eller mellanchefer som de allt oftare benämns – är en nyckelgrupp i alla organisationer, och deras yrkesmässiga lärande bygger till stor del på hur man löser konkreta problem och händelser i den dagliga verksamheten.

Karin Wastesson pekar på att det saknas kunskap kring hur erfarenhetsbaserat lärande skapas och vilket värde det tillför. Studien visar även att förväntningar på manliga och kvinnliga mellanchefer i hög grad skiljer sig åt.

– Män uppfattas oftare som självklara ledare av sina medarbetare, vilket i sin tur gör att de har lättare att få legitimitet för sina beslut. Kvinnor blir också accepterade, men de behöver också leva upp till ideal om vad det är att vara kvinna på ett annat sätt.

Det här kan ofta vara ideal som ligger utanför själva yrkesrollen. En stor majoritet av kvinnorna i studien upplevde också att de behövde utöva en sorts ”vårdande ledarskap” för att vinna underordnades tillit. Karin Wastesson beskriver en ”robust femininitet” som bygger på en självbild bland kvinnliga chefer där man inte ska vara en ”fjolla”, men inte heller en ”bitch”.

– Man ska klara av en massa saker, men samtidigt bita ihop.

Hon påpekar att det inte bara får konsekvenser för personers psykiska hälsa, utan även för deras möjligheter att utvecklas professionellt.

– Det är viktigt att komma till insikt om vad stereotypa föreställningar skapar för förväntningar och vad det får för konsekvenser för individen, men också för hela organisationen.

Läs också: Mellanchefers arbetsmiljö granskas i stor inspektionsinsats

Läs också: Tio steg – så kan chefer lyckas med svåra samtal

Läs också: ”Mellanchefen blir som en kameleont för att överleva”