Så bör chefer agera vid utköp

Ibland vill arbetsgivaren att chefen av olika anledningar ska lämna arbetsplatsen, trots att det saknas sakliga skäl för uppsägning. Då kan det bli fråga om ett utköp, alltså att chefen undertecknar en överenskommelse om att anställningen avslutas och får en summa pengar för det. En medial granskning visar att chefer inom offentlig verksamhet köps ut för betydande summor – mellan 2019 och 2023 handlade det om åtminstone 800 miljoner kronor och 1300 chefer. En minst sagt saftig nota för skattebetalarna, som ytterst står för finansieringen av dessa utköp. Jaime Aleite, biträdande förhandlingschef och löneexpert på Akavia, berättar att fackförbundet förhållandevis ofta kontaktas av medlemmar, både chefer och vanliga medarbetare, som har frågor kring sådana överenskommelser.
– I Sverige kan inte arbetsgivaren godtyckligt säga upp någon, utan det behöver enligt lag finnas sakliga skäl som exempelvis arbetsbrist när verksamheten går dåligt. Men ibland uppstår av olika anledningar ett låst läge mellan arbetsgivaren och den anställde och då kan en överenskommelse användas som en lösning, även när det saknas sakliga skäl för uppsägning, säger han till Aspekt.
Ibland kan en överenskommelse om utköp bli aktuell eftersom arbetsgivaren har agerat felaktigt, men då parterna inte vill att frågan prövas rättsligt.

Gråzon vid utköp 

Ett annat scenario är att chefen på olika sätt har gjort sig svår att samarbeta med. Ofta kan dock utköp förekomma i en gråzon där chefen hamnar i skottgluggen för problem i den sociala och organisatoriska arbetsmiljön, där arbetsgivarens argumentation är mer eller mindre otydlig och där chefen får bära skulden.
– Överenskommelser är ingen rättighet utan snarare en möjlighet att kunna lösa ett uppstått dilemma med. Det är också frivilligt att acceptera eller tacka nej till en överenskommelse, även om ”frivilligheten” ibland kan ifrågasättas när det förekommer förtäckta hot, säger Jaime Aleite.
Särskilt i organisationer präglade av osund ledarskapskultur, orealistiska målsättningar och bristande stöd till chefer riskerar tillämpningen av överenskommelser om utköp att bli en felaktig standardlösning på arbetsmiljömässiga problem, konstaterar han.
– Många gånger får den enskilde chefen bära hundhuvdet, trots att förutsättningarna är otillräckliga för att kunna utföra uppdraget på ett vettigt sätt. Så visst är utköp ganska vanliga och visst kan det missbrukas, det är inget att sticka under stol med.

Viktigt att undersöka bakomliggande orsaker

Jaime Aleite pekar på att arbetsgivaren alltid behöver vara självkritisk i samband med en överenskommelse om utköp, oavsett bakgrunden till åtgärden. Detta för att undvika att hamna i ett läge där sådana överenskommelser används slentrianmässigt.
– Jag tycker att arbetsgivaren alltid behöver undersöka frågan för att gå till botten med orsakerna. Ibland kan det handla om samarbetssvårigheter och det är långt ifrån säkert att en enskild part bär skulden, säger Jaime Aleite.
Jaime Aleite har inga siffror på hur vanligt förekommande det är med utköp av chefer eller medarbetare i offentlig verksamhet. Han kan däremot konstatera att detta är en förhållandevis vanlig fråga hos medlemmarna som kontaktar fackförbundet för stöd.
– Vi försöker alltid hjälpa till och föreslå olika lösningar kring arbetsmiljöfrågor, till exempel utredande samtal, anpassningar, avlastning eller handlingsplaner. Ibland har situationen gått så pass långt att ömsesidigheten är borta och då kan en överenskommelse vara ett alternativ som gynnar båda parter, säger han och fortsätter:
– Alternativet är att ta frågan till arbetsdomstol, men en sådan process är tidskrävande, uppslitande och kostsam för den förlorande parten.
Diskussioner om en överenskommelse brukar oftast innebära en påfrestande period i arbetslivet för individen, oavsett orsakerna till den uppkomna situationen, och medlemmarna brukar ofta uppskatta det stöd och den vägledning som Akavia kan ge, berättar Jaime Aleite.
– Det kan också uppstå många frågetecken, till exempel kring storleken på avgångsvederlaget eller kring hur karriären kan påverkas av ett utköp, säger han.
Eftersom utköp är förhållandevis vanligt idag och orsakerna till åtgärden varierar från fall till fall, behöver en sådan händelse inte alltid utgöra en black om foten senare i yrkeslivet för den berörda chefen, tror Jaime Aleite.

Frågor kan dyka upp vid intervju

Hans rekommendation är dock att även den enskilde chefen ska vara självkritisk vid ett utköp och fundera på vad som hade kunnat göras annorlunda. Dessutom ska man också ägna en tanke kring hur man i kommande anställningsintervjuer ska hantera frågor kring händelsen.
– Pålästa rekryterare kommer att ställa frågor om tidigare anställningar och då gäller det att kunna leverera tydliga svar. Beroende på omständigheterna till att anställningen avslutades genom en överenskommelse behöver det i sig inte vara ett större problem, men i andra fall kan det absolut bli ett bekymmer, säger Jaime Aleite och fortsätter:
– Om du har blivit utköpt flera gånger kan det vara klokt att tänka igenom varför det har inträffat vid återkommande tillfällen, allting för att du ska fortsätta vara anställningsbar och attraktiv på arbetsmarknaden.
Tomas Björck, arbetsrättschef på Sveriges kommuner och regioner (SKR), säger att SKR inte för någon statistik över antalet utköp av chefer eller andra medarbetare inom offentlig verksamhet.
– Det förekommer, men vår uppfattning är att det inte har ökat i något större utsträckning och att det rör sig om en väldigt försumbar del sett till samtliga anställda i sektorn och den totala personalkostnaden, säger han till Aspekt.
Han tycker att ordet ”utköp” är missvisande, eftersom det indikerar att det handlar om en ensidig åtgärd från arbetsgivarens sida.
– Men det är ju fråga om en överenskommelse mellan två parter om att avsluta anställningen, typiskt sett när det föreligger allvarliga samarbetssvårigheter som man inte har kunnat få bukt med, säger Tomas Björck och fortsätter:
– Detta är inte något som används lättvindigt, och man bör också fråga sig vad alternativkostnaden är. Alternativet är inte givet gratis, utan alternativet kan innebära kostnader för att driva frågan i domstol och det kan finnas osäkerhet kring den rättsliga bedömningen kring en uppsägning. Mot den bakgrunden kan överenskommelser vara ett bättre sätt för alla inblandade.
Samtidigt visar alltså en granskning att kommuner och regioner har köpt ut chefer till en kostnad av minst 800 miljoner kronor under åren 2019-2023. Frågan om hur stor andel av den summan som hade kunnat undvikas genom att förbättra arbetsmiljön, kan inte Tomas Björck svara på.

Utköp allt vanligare - även i offentlig sektor

Rolf Solli är professor emeritus i management vid Förvaltningshögskolan på Göteborgs universitet och har bland annat studerat utköp av kommunchefer sedan 90-talet. Också han pekar på att fenomenet har blivit betydligt vanligare genom åren.
– Den här metoden har hämtats från det privata näringslivet och det har skett en normalisering kring utköp inom offentlig sektor – när andra börjar göra det tycker man att man själv kan göra det, säger han och fortsätter:
– Man väljer allt oftare den här vägen vid konflikter även när det kanske handlar om arbetsmiljöproblem som skulle behöva andra lösningar än utköp.
Borde offentlig sektor ha en mer restriktiv hållning kring utköp?
– Alla utköp ska ses som ett misslyckande, ofta för alla inblandade: den utköpte, utköparna och den utköptes medarbetare. Det gäller lika mycket inom alla sektorer.