Hälsofrämjande chef som värnar om helheten

Varje dag får medarbetarna på RWE Renewables svara på frågan ”Har du haft en bra dag på jobbet?”. Svaret ges på en fyrgradig skala, där en trea eller fyra innebär en grönmarkering i systemet. Resultatet brukar ligga kring 80 procent grönt, berättar Roland Flaig, vd på RWE Renewables.

– Det är en enkel mätning, men mycket användbar på gruppnivå där vi tittar på trender. Nyligen såg jag att andelen grönt hade gått ner en aning i min grupp, och det var en tydlig signal på att medarbetarna jobbat väldigt hårt ett par månader, delvis för att de visste att de kunde få lite vila under påskledigheten. Men då kunde jag också agera för att bidra till återhämtningen: jag ställde in alla möten jag hade bokat med dem veckan efter påsk, så att de fick några förhoppningsvis lugnare dagar, säger han.

Målet är inte att de ska komma till ett läge med 100 procent grönt hela tiden.

Läs också: 5 tips från psykologen för att skapa goda jobbrelationer

– Det är inte realistiskt, utan säkert är en av fem dagar inte grön. Det är inget konstigt, och det gäller att inte blunda för det. Jag är mån om att som chef visa att jag har dåliga dagar ibland, då kan andra också visa och berätta om det.

Roland Flaig har initierat ett omfattande koncept kring medarbetarhälsa och hållbart ledarskap på RWE Renewables. Arbetet har pågått ett par år, och han utsågs till Årets hälsofrämjande chef 2020 av tidningen Chef för satsningarna.

– En viktig del i detta är att fokusera på förmågan att stå emot prövningar eller att återhämta sig efter dem, det som en del kallar resiliens eller motståndskraft. Även om vi också arbetar för att göra arbetssituationen så hälsofrämjande som möjligt, så kommer det alltid att uppstå stress eller oro vid vissa tillfällen.

Dessutom går det inte att dra en gräns mellan medarbetarens mående på jobbet respektive på fritiden, konstaterar han.

– Det händer saker i privatlivet för oss alla, och det kan binda upp mer eller mindre energi, vilket i sin tur ökar vår sårbarhet. Då är motståndskraften ytterst viktig, och den går att träna upp. Rent krasst är det också gynnsamt för vår verksamhet, för kan vi göra så att medarbetarna kan hantera livet utanför jobbet bättre så kommer de bidra mer när de är här.

Läs också: Förstå och hantera söndagsångest

Det hälsofrämjande arbetet på RWE Renewables hämtar inspiration från många discipliner: allt från psykologi och filosofi till sport och historia.

– Vi tvingar förstås inte på någon exempelvis meditation eller gemensam träning, allt passar inte alla. Men vi är måna om att våra medarbetare även ägnar sig åt sådant som ligger utanför vår kärnverksamhet – att bygga och förvalta vindkraftverk – eftersom det bidrar till en ökad bredd hos dem som människor. Något som i sig leder till bättre motståndskraft, säger Roland Flaig. 

Precis som på många andra arbetsplatser har medarbetare på RWE Renewables stundtals känt sig frustrerade över alla inbokade möten, eller att mötena inte varit tillräckligt givande.

– Det visade sig vara något som låg bakom en del ”icke-gröna” svar på hur arbetsdagen varit. Så nu har varje medarbetare i mitt team ett eget mål för hur stor andel av arbetstiden som får vara inbokad för möten. För egen del är det okej med så mycket som 75 procent, medan någon annan kanske har 25 procent.

En person i teamet har tillgång till allas Outlook för att följa upp att nivåerna inte överskrids. Det här har gjort att många överflödiga mötestimmar har kunnat frigöras för annat, enligt Roland Flaig. 

RWE Renewables gör förstås olika typer av mätningar för att hålla koll på medarbetarhälsan, men ser även till att koppla det till bolagets affärsmål.

– Det är givet att om fem procent av medarbetarna inte kommer till jobbet för att de är sjuka så blir det ett produktivitetsbortfall. Men om de 95 procent som är på plats inte kan arbeta med 100 procent av sin kapacitet så får du ett effektivitetsbortfall. Bådadera drabbar verksamheten direkt.

Effektivitetsbortfallet är svårare att mäta, men förra året anlitade RWE Renewables ett företag som erbjuder den typen av kartläggning.

– Låt säga att vårt företag förlorar tre-fyra miljoner kronor per år i effektivitetsbortfall, då är det inga problem att lägga kanske en halv miljon kronor på att förebygga detta genom att medarbetarna får verktyg för att bli bättre på att må bättre, säger Roland Flaig.