Forskare: ”Yngre chefer är uppskattade”

Det fyraåriga forskningsprojektet Visst vill jag vara chef   inleddes 2019 och leds av forskaren Christina Björklund vid institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet i Stockholm.

Avsikten är att fördjupa kunskapen om unga chefers situation, hur de ser på sitt ledarskap och vad de behöver från arbetsgivaren för att de ska fortsätta vilja vara chefer. I en studie har hon djupintervjuat tjugo chefer mellan 28 och 35 år som är verksamma på olika chefsnivåer inom en rad olika branscher, såsom it, industri, logistik och marknadsföring. Resultaten är ännu inte färdiganalyserade, men för Akavia Aspekt berättar Christina Björklund om några slutsatser.

Nästan alla av deltagarna uppgav att de hade blivit ifrågasatta i sitt ledarskap på grund av åldern. 

— Det slog mig att dessa unga chefer är så drivna, ambitiösa, duktiga och orädda. Trots att hade blivit ifrågasatta för sin ålder hade de gått vidare och jobbat hårt för att bevisa sin kompetens, säger hon. 

Läs också: Utveckla ditt självledarskap med biohacks

Detta för oss vidare till en annan slutsats – att de unga cheferna jobbar hårt. Detta kan yttra sig dels i form av långa dagar och högt tempo, dels genom tydliga och stora ambitioner om att utveckla och förbättra företaget. 

— Men det verkar också vara viktigt med balans i livet, säger Christina Björklund och fortsätter:

— De flesta av dessa unga chefer hade inte barn och kanske därför en större möjlighet att jobba mycket. Men flera av deltagarna, både män och kvinnor, berättade att de kan omvärdera sin situation om/när de får barn. Därför vore det också intressant att följa utvecklingen hos cheferna högre upp i åldern.

Hur viktigt är det att arbetsgivaren möjliggör balans i livet för att behålla chefer när de bildar familj?

— Jag tror att det är en förutsättning för att unga ska vilja ta på sig ett ledarskap och vilja utvecklas i sin roll som ledare.

Under intervjuerna framkom också betydelsen av ett stödsystem, till exempel en mentor som kan ge tips och råd.

Dagens yngre generation verkar ställa andra krav på förutsättningarna för ledarskapet. Man vill inte bara kastas in i en roll utan behöver stöttning, vilket är viktigt att man får eftersom man kanske har sin expertkompetens men däremot begränsad erfarenhet av att leda människor, säger Christina Björklund.

Flera av deltagarna uppgav också att uppväxtmiljön hade påverkat deras val att bli chefer.

En del hade med sig förebilder hemifrån, till exempel i form av en förälder som var engagerad i sitt arbete; andra hade i tidig ålder fått erfarenhet av ledarskap inom exempelvis idrotten. Ett annat mönster som framkom under intervjuerna var att cheferna hade rekryterats till sina positioner baserat på kompetens – och inte ålder, enligt Christina Björklund.

Det är viktigt att ha med sig att dessa chefers arbetsplatser inte var så fokuserade på en specifik typ av mångfald, exempelvis kön, etnicitet eller ålder. Det väsentliga var vem som var bäst lämpad för jobbet.

Läs också: Expertens tips för att fatta bättre beslut

Inom ramarna för projektet har Christina Björklund med kollegor även genomfört två större registerstudier. Dessa omfattar data från tusentals chefer i olika åldersgrupper som har deltagit i Försvarshögskolans ledarskapsutbildning och som är verksamma inom både offentlig och privat sektor. I en av studierna, som publicerades i fjol, fick cheferna utvärdera sitt eget ledarskap. Resultaten visade att de yngre cheferna (upp till 29 år) skattade sig själva som sämre chefer jämfört med de äldre deltagarna. Det framgick också att de manliga cheferna, oavsett ålderskategori, skattade sig själva högre på destruktivt ledarskap jämfört med kvinnorna.

— Studien visar att manliga chefer i alla åldrar har en högre tendens att uppfatta sig själva som mindre flexibla och upplyftande, vilket är beteenden som inte gynnar gruppen, säger Christina Björklund.

Noterbart var att de yngre cheferna i privat sektor skattade sig själva högre än yngre chefer i offentlig sektor.

— Det kan ha att göra med att det finns en annan mentalitet i privat sektor kring traineeprogram och stödsystem. Där går man in i ledarskapet med helt andra förutsättningar, säger hon. 

I den andra registerstudien, som ännu inte har publicerats, fick istället chefernas medarbetare (totalt nästan 100 000 deltagare) värdera deras ledarskap. Då blev resultatet helt omvänt – yngre chefer ansågs ha ett bättre ledarskap än de äldre. Och de allra mest positiva skattningarna fick de kvinnliga yngre cheferna.

— Detta resultat kan vara viktigt att tänka på i rekryteringssammanhang. Yngre chefer, och särskilt kvinnor, är uppskattade. Det är svårt att säga vad det beror på, men kanske är yngre chefer mer mottagliga för förändringar och nyheter. Man kanske i högre utsträckning söker sin identitet som ledare och därför är mer benägen att lyssna till medarbetarna, säger Christina Björklund och fortsätter:

— Och då blir nästa fråga – kan det vara så att man stagnerar och blir mindre nyfiken i sitt ledarskap vid en viss ålder? Jag tror att det är viktigt att vara utvecklingsbenägen oavsett ålder. 

Christina Björklund poängterar dock att det är just mixen i en arbetsgrupp som är viktig.

— Dynamiken i gruppen blir bättre med en kombination av olika åldrar, perspektiv och personligheter. Men då måste det också finnas förutsättningar på arbetsplatsen för yngre att kunna bli chefer, arbetsgivaren måste våga rekrytera och ge stöd till yngre. Om en yngre blir chef under fel omständigheter finns risken att man misslyckas och att det präglar ens val i många år framöver. 

Läs också: Introverta chefer inte lika intresserade av status

Tanken är att Christina Björklund nu ska gå vidare och studera personlighetsteorin Big Five – med karaktärsdrag som samvetsgrannhet, öppenhet och introversion/extraversion – i relation till yngre chefer.

— Det vore spännande att ta reda på mer om vilka egenskaper som innebär för- respektive nackdelar för yngre ledare. Till exempel vet vi genom tidigare ledarskapsforskning att känslomässig stabilitet och förmågan att hantera stress är viktig för chefer, säger hon.

Vad kan man dra för lärdom av dessa studier i egenskap av yngre chef, eller blivande yngre chef? 

— Det är bra om man frågar arbetsgivaren om hur denne ser på ledarskap, möjlighet till flexibilitet och balans i livet, stödsystem för chefer, och så vidare. Vad finns för attityder till yngre chefer och vad för stöd kan man få i sin roll? Jag tror även att det är viktigt att hitta en mer erfaren mentor att bolla frågor med, och att ha någon slags chefsutbildning i bagaget för att få åtminstone en liten grund att stå på.