Nicolas Jacquemot, doktor i management och författare till flera böcker om ledarskap och social kompetens, invänder mot föreställningen om att en chef måste vara bufflig och tuff för att nå framgång. Tvärtom, menar han. I boken Chefen som kom ut ur sitt rum argumenterar han för nyttan med ett relationsfrämjande, empatiskt och snällt ledarskap.
Han refererar bland annat till en norsk studie som kom fram till att arbetsplatser med chefer som stöttar och bryr sig om sina medarbetare är mer lönsamma än andra. Och det finns annan forskning som pekar åt samma håll, berättar han.
– Jag har alltid varit intresserad av hur människor fungerar tillsammans och har skrivit flera böcker om social kompetens. Under mina forskarstudier i ledarskap insåg jag hur viktigt det är att chefer också kan hantera mellanmänskliga relationer. Då föddes idén till en bok om hur man kan leda med värme och medkänsla, säger han till Akavia Aspekt.
Relationsskapande ledarskap vinner över gamla sanningar
Han menar att det under de senaste tio-tjugo åren har skett ett skifte i synen på ledarskap. Tidigare ansågs det nödvändigt att vara en hård chef för att få ut maximala prestationer av medarbetarna – men denna föreställning har nu börjat ge vika till förmån för ett mer relationsfrämjande ledarskap.
Management by fear är inte bara osympatiskt, det hämmar även medarbetarnas kreativitet. De flesta vill bli ledda av någon som de har förtroende för och som de gillar. Genom att vara snäll visar man sina mänskliga sidor, man blir något mer än en person i maktposition, säger han.
Att synen på ledarskap har förändrats hänger dels samman med arbetslivets utveckling där många medarbetare fått allt mer individuellt ansvar, dels handlar det om en hos medarbetarna allt mer vanlig önskan om autonomi för att känna motivation på jobbet, berättar Nicolas Jacquemot.
– Jag tror inte att det är någon som vill ha en hård och kontrollerande chef, säger han.
Det här får du som medlem i Akavia
Värt att poängtera är att det snälla och relationsfrämjande ledarskapet består av flera viktiga delar. Värme, empati och kommunikationsförmåga är några pusselbitar, enligt honom.
En snäll chef är lyhörd, närvarande, coachande och undviker att mikrostyra. Jag brukar säga att det är en chef som man vågar prata med även om man skulle ha klantat sig ordentligt. Därför är det viktigt att ha en icke-dömande attityd som gör att medarbetarna vågar fråga, testa nytt och utvecklas, säger Nicolas Jacquemot och fortsätter:
– Jag tänker ibland att en hård chef är lite som det högljudda gänget på skolgården. Ytan är kaxig och tuff men egentligen handlar det om en inre osäkerhet. På samma sätt är en snäll chef en modig chef – en person som vågar sänka garden utan att känna kontrollförlust.
En missuppfattning är att snälla chefer inte säger nej
Enligt Nicolas Jacquemot förekommer ett antal vanliga missuppfattningar om snälla chefer. En sådan missuppfattning är att det inte går att säga nej eller sätta gränser inom ramarna för ett empatiskt och relationsfrämjande ledarskap. En annan är att snälla chefer skulle vara konflikträdda.
– Visst kan ledarskapet slå över åt dessa håll, men faran är inte så stor som man tror.
Finns det någon varningssignal för när man är för snäll, och därför riskerar att bli utnyttjad?
– En alltför snäll chef kan ha svårt att ta tag i svåra samtal och situationer. Det kan också handla om problem med integriteten. Jag tycker att man ska undvika att bli alltför mycket kompis med sina medarbetare, utan man ska behålla sin professionella roll.
– Att kunna vara personlig i sitt ledarskap utan att bli privat är en svår men viktig balansgång. Snällhet är inte samma sak som att vara godtrogen. Tvärtom, det blir betydligt lättare att leda om man är en sympatisk person som medarbetarna känner förtroende för.
Själv brukar Nicolas Jacquemot, som nu också är aktuell med boken Vässa din sociala kompetens – tips och råd för livet och karriären, tänka på serieskaparen Rune Andréassons populära barnseriefigur Bamse som en bra vägledning för en relationsfrämjande ledare – han är stark, snäll och rättvis.
– Om man har anammat de tre delarna har man kommit en bra bit på vägen i sitt ledarskap. Men sedan handlar det så klart också om att lyssna, vara närvarande och stötta sina medarbetare.
Han framhåller även vikten av en positiv och optimistisk attityd och kommunikation. Han nämner forskning som har visat att förhållandet mellan positiva och negativa uttryck (det vill säga uppmuntrande eller kritiska uttryck) är en viktig faktor för att förutsäga prestationer i en organisation.
– I toppresterande organisationer var förhållandet 5,6 till 1, i medelpresterande organisationer var den 1,85 till 1 och i organisationer som presterar dåligt var den 0,36 till 1. Det kan illustrera vikten av att bidra till positiv kommunikation som chef, säger Nicolas Jacquemot.
Läs också: Gamla ledarskapsmodeller gäller inte längre
Läs också: Så hanterar du utmaningarna i det digitala ledarskapet
Akavia ger karriärcoachning
Kompetenserna som blir viktigast för ditt yrke i framtiden
Tre av fyra arbetsgivare i Akavia Aspekts stora enkätundersökning anser att deras bransch är i behov av ett kompetenslyft. En majoritet menar att det är arbetsgivarna som har det främsta ansvaret för kompetenshöjningen. Många lyfter fram digitalisering, säkerhet och kommunikation som kritiska områden.
Här har vi samlat texterna från temat Kompetenslyft - Så säkrar du din hjärna för fratiden" som belyser vilka kompetenser och förmågor du behöver i framtiden för att fortsätta vara relevant på arbetsmarknaden.
Kompetenser och förmågor du behöver i framtidens arbetsliv
Ekonom – Kreativt tänk allt viktigare
Jurister behöver skaffa etisk kompass
Samhällsvetare – Helhetsperspektiv attraktivt
It och tech måste ständigt lära om
Publicerad