10 nycklar till bättre ledarskap – enligt toppcheferna själva

Föreläsaren, entreprenören och rådgivaren Svante Randlert vill bryta ny mark inom chefs- och ledarskapslitteraturen. Boken ”Klokfaktorerna”, som tog sammanlagt sex år att färdigställa, bygger på hans djupintervjuer med 100 ledare som har nått till den yttersta toppen inom olika branscher och sektorer.

De timmeslånga intervjuerna har transkriberats av en journalist, sedan har analysföretaget Verian (tidigare Sifo samhällsundersökningar) genom AI-teknologi analyserat materialet och identifierat de viktigaste budskapen. Resultatet: 10 klokfaktorer – eller förmågor/egenskaper – som kännetecknar framgångsrika ledare som i olika sammanhang har prisats för sina insatser.

– Vi har ett arbetsliv med högt tempo och höga krav där färre människor ska göra fler saker. Jag blev intresserad av de gemensamma nämnarna hos de människor som i denna miljö lyckats prestera och åstadkomma någonting: vad gör de och hur gör de det? Det intressanta med att fokusera på förmågor är att de går att träna upp – för alla. Det är skillnaden mot medfödda egenskaper som till exempel extra- och introversion, säger han.

Tunga namn i boken

Djupintervjuerna – som omfattar 50 män och 50 kvinnor – har ursprungligen publicerats i podcasten ”Chefssnack” som har gästats av bland andra Anders Borg, Magdalena Gerger, Micael Bydén, Jan Eliasson, och många fler. AI-robotens tematiska innehållsanalys fann alltså tio klokfaktorer eller egenskaper som alla dessa ledare besitter. Det handlar till exempel om ”medmänniskan”, ”spanaren”, ”beslutsfattaren”, ”gruppskaparen” och ”självkännaren”, se lista nedan.

– Enligt Verian kan klokfaktorerna klassas som empiriskt underbyggda – och det är inte alla ledarskapsböcker som är empiriska studier. Vi sitter alltså inte och killgissar, säger Svante Randlert och fortsätter:

– Jag vill hävda att om man fokuserar på att utveckla dessa klokfaktorer så kommer man att åstadkomma och prestera mer, oavsett om det är i yrkeslivet, som förälder eller som ledare för barnens idrottslag. Det är viktigt att veta när vi lever i en tid då vi kanske gör fler saker än någonsin, men samtidigt är osäkra på om våra handlingar ger effekt.

Receptet: Göra själv – och få andra att göra

Svante Randlert har till och med i procent listat hur stor andel av samtalen som berörde de olika klokfaktorerna. Här hamnade ”medmänniskan” i topp med 80 procent, tätt åtföljd av ”beslutsfattaren” och förbättraren” som båda hamnade på 68 procent. Han tycker dock inte att man ska fokusera på vilken förmåga som eventuellt kan anses som viktigast, utan i stället försöka se till helheten.

– Det låter kanske klyschigt men de här tio klokfaktorerna är ett pussel av viktiga egenskaper, däremot är ett pussel inte ett pussel om inte samtliga delar är på plats. Men självklart är det så att vissa ledare har mer av somliga förmågor och mindre av andra, säger han.

Han menar att den gemensamma nämnaren för de tio klokfaktorerna är att de handlar om att göra – och om att inte låta idéer och planer fastna på pappret.

– Dessa framgångsrika ledare eller chefer är inte substantiv, utan verb: de åstadkommer saker hela tiden. Detta är väldigt viktigt i ett arbetsliv då mycket handlar om planer och riktlinjer och annat. Men det handlar inte bara om att de själv gör saker – de är också duktiga på att få andra att göra och agera, vilket är en viktig poäng. Ledarskap går ju ändå ut på att leda för att få andra att vilja och kunna skapa. Dessa ledare har insett att de själva inte sitter på alla svar eller är bäst på allt, säger Svante Randlert.

Ensam är inte stark

En av klokfaktorerna i boken är ”självkännare”, vilket enligt Svante Randlert är en kombination av självkänsla, självförtroende och självinsikt. Det handlar till exempel om att våga lita och tro på sig själv, samt att ha en motståndskraft mot ängslighet och rädsla när det stormar. En annan ingrediens i detta är sårbarhet.

– Det finns fortfarande en föreställning om att duktiga ledare är tuffa: ”ensam är stark”. Men detta stämmer inte. Snarare är det en framgångsfaktor att kunna uttrycka att man inte vet svaret, att man är trött, att man tycker att en uppgift är svår. Sårbarhet smittar positivt.

Han illustrerar resonemanget med ett exempel signerat den legendariske SAS-ledaren Janne Carlzon, som fick en tillrättavisning som ny chef.

– När han hade fått en av sina första chefspositioner blev han efter en tid utskälld av den som hade tillsatt honom: ”jag anställde dig för att du ska vara den du är, inte för att du ska försöka vara någon annan – vad håller du på med?”. Det är ett viktigt budskap: försök inte kopiera hur du tror att en bra ledare ska vara, för det blir bara en ”kostym”. Var i stället dig själv.

Inte rädd för beslutsfattande

En annan av klokfaktorerna heter ”beslutsfattaren”. Det kännetecknas av en förmåga att fatta fler beslut och att också våga låta medarbetare göra det.

– Framgångsrika ledare och organisationer fattar fler och mindre beslut, och då ses konsekvenserna av besluten som mindre dramatiska. Detta till skillnad från ängsligare ledare som fattar färre och större beslut – och av det skälet blir varje beslut mer dramatiskt: ”tänk om vi gör fel”. Fler men mindre beslut ger en kalibrering av riktningen, medan färre och större beslut leder till helomvändningar.

Sedan inser framgångsrika ledare också att de inte behöver fatta alla beslut, eftersom det bästa är om beslut fattas ute i organisationerna, berättar han.

– Det är en jätteviktig poäng. Och det visar också att klokfaktorerna hänger ihop: om du inte är en självkännare kan du heller inte bli en bra beslutsfattare, säger Svante Randlert.

Medmänsklighet en röd tråd

Den klokfaktor som de flesta cheferna återkom till under intervjuerna kan sammanfattas med ordet ”medmänniskan”. Enligt Svante Randlert handlar detta om att visa medmänsklighet och empati, trots att situationen kan vara tuff.

– Ibland brukar jag be folk skriva ned de bästa cheferna som de har varit med om och vilka attribut som de har haft – och i regel är det mjuka värden som dyker upp. För många kan detta vara förbluffande, men jag är inte förvånad över att det var just medmänsklighet som har gjort störst skillnad för de framgångsrika cheferna, säger han.

Han betonar dock att medmänsklighet inte utesluter obekväma beslut. Man skulle förenklat kunna sammanfatta det med: medmänsklighet, men inte feghet. Att vara chef är inte en popularitetstävling och du kommer aldrig att vara omtyckt av alla, men även tuffa beslut kan komma från ett varmt ställe, konstaterar Svante Randlert.

– Jan Eliasson sa att ”saknas medmänsklighet så händer fel saker”, vilket jag tolkar som att du bara får släcka bränder om empatin inte är den röda tråden. Som chef jobbar du i slutändan för människor genom människor.

Nu hoppas Svante Randlert att de olika klokfaktorerna i boken ska inspirera andra till att bli bättre ledare som åstadkommer och presterar mer.

– Man kan beskriva det som en kokbok där alla förmågor utgör olika rätter med olika ingredienser. Precis som i en kokbok kan man välja ut en maträtt och lära sig laga den. Samma sak med denna bok. Välj ett kapitel och träna enbart på en specifik förmåga – om det är vad du vill.

Det pratas om att börsbolag har få kvinnliga ledare – medan det finns många kvinnor som besitter dessa klokfaktorer, utan att få höga tjänster. Är det inte rimligtvis så att många av dagens högt uppsatta chefer har mindre smickrande egenskaper som man ogärna pratar om, men som kanske är lika viktiga som dessa mer positiva klokfaktorer?

– Jag anser att vi behöver tänka om kring hur vi rekryterar och vilka förmågor som vi letar efter. Det blir lite för ofta att när ”Conny” slutar så rekryterar vi en liknande ”Sonny”. Det är svart på vitt att vi inte har kommit tillräckligt långt gällande fördelningen av kön på vd-posterna i börsbolagen, säger Svante Randlert och fortsätter:

– Tänk om det är dags att tänka om, för ska vi få andra resultat i denna fråga så måste vi göra andra saker. Det är kanske dessa tio förmågor som vi framöver ska lyfta upp, utvärdera och välja utifrån ännu mer. Det verkar ju ha gått rätt bra för dessa 100 ledare – oavsett kön – som har varit med i studien, eftersom det är hälften kvinnor och hälften män i boken.