Attityden till lönearbete förändras kontinuerligt. För ett antal generationer sedan var det en överlevnadsfråga. I dag är det för många även en källa till personlig tillfredsställelse och identitet, även om det varierar mellan olika grupper och människor beroende på bland annat ålder, arbetets innehåll och de materiella villkor som de lever under.

Enligt en aktuell undersökning från Manpower, med 532 svarande, funderar var tredje arbetande svensk (34 procent) på att byta jobb under det närmaste halvåret. Högst är andelen bland arbetande under 27 år.

I en undersökning som Svenskt Näringsliv genomförde i somras, med drygt 4 000 tillfrågade, uppgav ungefär var femte svarande att hen sannolikt kommer att byta jobb inom de närmaste två åren.

Cecilia Löfgreen, seniorkonsult på analysföretaget Kairos Future, menar att inställningen till lönearbete håller på att förändras:

– Många ser i dag arbetet som en mindre central del av livet. Det pågår ett skifte från att leva för att jobba, till att jobba för att leva. Det är en syn som i samhällsdebatten framför allt brukar tillskrivas yngre.

– Det är korrekt att unga har större fokus på detta, men det pågår en liknande förändring i alla generationer, visar en studie som vi precis har genomfört och som bland annat bygger på svar från 7 000 svenskar.

– För många är arbetet i dag inte alls lika bekräftande för om livet är bra eller inte, som det kanske var förr. En överväldigande majoritet uppger att de vill arbeta färre timmar i veckan än vad de gör i dag.

Peter Siljerud, framtidsanalytiker på företaget Futurewise, ser ett ökat fokus på leverans.

– I USA, som vi gärna sneglar på, har resultatbaserat arbete under lång tid varit norm i många branscher. Det är sannolikt att vi i Sverige kommer att se ett ökat fokus på leverans i stället för arbetstid. Tid som mått på arbetsinsats kommer i vissa yrken bedömas som alltmer förlegat.

Cecilia Löfgreen säger att högre lön fortfarande är en viktig faktor, enligt Kairos Futures undersökning.

– Man vill både arbeta mindre och ha högre lön, vilket är en intressant önskningskonflikt att reflektera över.

– Män är mer fokuserade på högre lön än kvinnor. Dock minskar skillnaderna. Yngre är mer fokuserade på högre lön än äldre, vilket kanske inte är så konstigt med tanke på att de i allmänhet tjänar sämre. Äldre är mer lustsökande, prioriterar intressanta arbetsuppgifter och att den kompetens och kapacitet de har tas tillvara.

Även enligt Claudia Bernhard-Oettel, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet, tycks viljan att göra karriär minska.

– Mer och mer data tyder på att intresset för att bli chef inte är lika stort som tidigare. Enligt tidigare studier var det ofta kvinnor som inte ville bli chefer, vilket tolkades som att de inte vågade eller trodde på sig själva. Nu ser vi även ett minskat intresse från många män. Man prioriterar annat, säger hon.

Kairos Futures undersökning visar att arbetsbyten främst är frånval.

– Man vill helt enkelt inte vara kvar på sin nuvarande arbetsplats. Ofta är lönen en viktig faktor för att vilja lämna, säger Cecilia Löfgreen.

Vad är viktigast för att man ska tacka ja till ett jobb?

– Tryggheten, arbetsuppgifterna och lönen. Även platsen har stor betydelse. Vi är generellt inte benägna att flytta på grund av jobbet.

Hur påverkar möjligheten till distansarbete?

– Även här ser vi stora generationsskillnader. För yngre är distansarbete – i yrken där det är möjligt – en självklarhet, medan många äldre inte är lika intresserade, säger Cecilia Löfgreen.

Hon berättar att en stor andel av de svarande i Kairos Futures undersökning betonar vikten av kompetensutveckling:

– En tredjedel uppger att de nu eller inom ett år behöver kompetensutveckling för att framgångsrikt kunna sköta sitt arbete. Det som man framför allt vill ha är kompetensutveckling inom är AI och digitalisering.

Trots återkommande lågkonjunkturer och ekonomiska kriser har grundinställningen bland många varit att samhällen utvecklas mot det bättre. Det kan till och med sägas ha varit en hörnsten i den svenska samhällsmodellen.

Anton Bjuggren Andersson forskar om relationen mellan sociala och socioekonomiska faktorer och framtidstro vid Stockholms universitet:

– Under de senaste två decennierna har vi fått en mörkare bild av samhällsutvecklingen. Män är mer pessimistiska än kvinnor, även om skillnaderna är ganska små. Mest negativa är personer i medelåldern. Personer i yrken med höga kompetenskrav är mest optimistiska, säger han.

– Sverige, som historiskt har varit ett väldigt optimistiskt land, närmar sig en genomsnittlig europeisk nivå.

Påverkar minskad optimism arbetsmarknaden?

– Den kan påverka viljan att satsa och investera i gemensamma projekt som ger avkastning först i framtiden och på kollektiv nivå.

– Vi har inte sett att den individuella optimismen har fallit på liknande sätt, alltså att människor har blivit väldigt oroliga för sin egen del, vilket till exempel skulle kunna påverka viljan att byta jobb. Man kan konstatera att det är vanligt att personer är mer optimistiska för sin egen del än för samhället i stort, säger Anton Bjuggren Andersson.

Håkan Regnér, docent i nationalekonomi och Sacos chefsekonom, säger att teknikförändring i kombination med allt högre utbildningsnivå över tid har bidragit till att rörligheten har ökat på arbetsmarknaden.

– Det kan mycket väl bli så att det uppstår en ännu mer flexibel arbetsmarknad som ett resultat av teknikutvecklingen, men det är inte självklart. Den demografiska utvecklingen, att arbetskraften minskar, kan fungera som en motverkande faktor och göra att arbetsgivarna blir än mer angelägna om att behålla sina medarbetare.

För många avstannar karriär- och löneutvecklingen i 50-årsåldern.

– Att byta arbete är ofta förknippat med högre lön, men när man tvingas byta jobb på grund av arbetsbrist eller organisationsförändringar kan lönen till och med bli lägre.

Enligt optimistiska bedömare leder digitaliseringen till en kraftigt breddad arbetsmarknad för många akademiker, framför allt för dem som har specialistkompetens. Att bo i glesbygd eller på en mindre ort och samtidigt ha sin ”arbetsplats” i en världsmetropol kommer att vara något helt naturligt.

– Det är säkert redan så för en del. Även om det finns arbetsgivare som uppvisar väldigt stor flexibilitet på det här området tror jag att de allra flesta fortfarande är beroende av återkommande fysiska möten och kontor. Många jobb kräver också fysisk närvaro, men flexibiliteten ökar.

– Dessutom är den sociala delen av arbetet viktigt. Bra kollegor och god arbetsmiljö är något som gör att vi tar oss igenom tuffa perioder både på jobbet och privat. Det går förlorat om vi inte möts fysiskt, säger Håkan Regnér.

Allt fler söker nytt jobb

Trots lågkonjunkturen funderar en stor del av svenskarna
på att byta jobb inom den närmaste framtiden, enligt
en ny undersökning. Yngre i större utsträckning än äldre.
– Fler högre utbildade ökar rörligheten på arbetsmarknaden, säger Sacos chefsekonom Håkan Regnér. Dessa texter är publicerade i februari 2025.

Allt fler söker nytt jobb

De bytte yrke mitt i livet

Nio faktorer för ett längre arbetsliv

Expertens råd för att hitta nytt jobb

”Kompetens­utveckling bör prioriteras”

AI-strategen: "Använd AI-verktyg varje dag"