Tio frågor och svar om att jobba efter pension

Enligt Statistiska Centralbyrån har sysselsättningen i åldrarna 65-74 år fördubblats under de senaste decennierna. År 2001 var tio procent ur den åldersgruppen ”jobbonärer”, det vill säga kombinerade pension med arbete. År 2023 hade andelen växt till 20 procent.

Samma år jobbade även sju procent av 75-89-åringarna.

Akavias rådgivning får regelbundet frågor kring olika pensionsvillkor, inte enbart från äldre medlemmar.

– Vi har märkt ett ökat intresse bland unga. Det är inte ovanligt att nyexade ställer frågor om till exempel tjänstepension, säger Åsa Harvig, förhandlare och pensionsspecialist på Akavia.

Här svarar Åsa Harvig på några av de vanligaste frågorna kring att kombinera jobb och pension.

Hur länge har jag rätt att jobba kvar?
– Enligt LAS, lagen om anställningsskydd, har du rätt till din anställning fram till dess att du fyller 69 år. Men givetvis kan du jobba längre än så, förutsatt att du kommer överens med din arbetsgivare om det.
När kan jag börja ta ut pension?
– Det finns ingen fast pensionsålder. Riksdagen har beslutat att höja pensionsåldrarna genom att införa en så kallad riktålder. Den kan ses som en rekommendation för hur länge du bör jobba innan du tar ut allmän pension. Riktåldern tar hänsyn till den ökande medellivslängden i Sverige.
– Men du har ändå rätt att ta ut allmän pension några år tidigare, även om den då förstås blir lägre än om du hade jobbat vidare.
– Riktåldern har gradvis justerats uppåt, och varierar därför med vilket år du är född. Om du exempelvis är född 1962 så är riktåldern 67 år och du kan börja ta ut den allmänna pensionen från den månad du fyller 63 år. Detta innebär att du kan börja ta ut din allmänna pension tre år före den beslutade riktåldern.
– Pensionsmyndigheten gör prognoser för hur riktåldern kommer att öka, men slår inte fast vad som gäller förrän några år i förväg.
Finns det några fördelar för arbetsgivaren att låta mig jobba vidare?
– Ja, förutom att du lär ha erfarenheter och kunskaper som är värdefulla, så sjunker arbetsgivaravgiften från 67 års ålder. Det blir helt enkelt billigare att ha dig anställd.
Hur påverkas mina avdrag när jag blir äldre?
– Från samma år, det vill säga det år du fyller 67, kommer du att få göra högre avdrag när skatten beräknas. Både grundavdrag – vilket även påverkar skatten på pensionen – och jobbskatteavdrag ökar.
– Samtidigt höjs brytpunkten för statlig skatt, så att du alltså kan tjäna mer utan att behöva betala statlig skatt.
Vilka olika pensioner finns det?
– Till att börja med finns den allmänna pensionen, som grundas på de inkomster du har haft. Du har även tjänat in till den allmänna pensionen om du exempelvis har studerat eller varit föräldraledig.
– Den allmänna pensionen består av inkomstpension och premiepension. Det senare är den del som du kan själv styra hur den placeras.
– Tjänstepensionen är ett komplement, och genom att jobba hos en arbetsgivare med kollektivavtal får du en kvalitetssäkrad tjänstepension som har låga avgifter.
– Om det inte finns kollektivavtal är tjänstepension en förhandlingsfråga eller något arbetsgivaren erbjuder. Men det är ingen självklarhet, och det gäller att ha koll på pensionsplanens villkor.
– Om du har haft olika typer av arbetsgivare – med och utan kollektivavtal, kommun respektive stat – så kan du ha samlat på dig flera olika tjänstepensioner.
– Sedan kan du förstås ha ett privat pensionssparande också.
Hur vet jag vilka pensioner jag har?
– Det absolut enklaste är att gå in på minpension.se, som är ett samarbete mellan staten och de olika pensionsbolagen. Där finns dina befintliga pensioner samlade, och du kan själv komplettera uppgifterna med vad du har för privat sparande.
– Du kan också laborera med olika scenarier för att få pensionsprognoser.
– Från 54 års ålder har du även tillgång till Uttagsplaneraren på minpension.se, där du kan se olika utfall ännu mer detaljerat.
Om jag vill ta ut pension på deltid, hur ska jag tänka då?
– Den allmänna pensionen har du möjlighet att ta ut delar av medan du arbetar. Då kan du välja mellan kvarts-, halvtids- eller trekvarts-uttag.
– Du kan också fritt välja att sluta med uttagen en period, och sedan börja igen när det passar dig.
– För tjänstepension är huvudregeln att du ska ha gått i pension på heltid för att börja med uttag. Inom exempelvis privat sektor finns kollektivavtalad flexpension, där det finns möjligheter att ta ut en del av tjänstepensionen om du samtidigt går ner motsvarande del i arbetstid.
– En väldigt positiv nyhet är att det även ska gå att pausa ditt tjänstepensionsuttag från 2025, men denna förändring måste då tas in i respektive pensionsplan. Successivt kommer i alla fall allt fler ha möjlighet till det.
– Om du kombinerar pension och löneuttag, kom då ihåg att hålla koll på din totala inkomst. I vissa fall kan skatteavdraget på pensionen vara för lågt, och då riskerar du kvarskatt längre fram.
Hur påverkas min kommande pension av att vara jobbonär?
– Det beror på när du börjar kombinera pension och löneuttag. Om du gör det före riktåldern så kommer din månatliga allmänna pension att bli lägre än planerat, eftersom du dels tjänar in mindre ”ny” pension och dessutom kommer att ta ut pensionen under en längre period.
– Ju längre du jobbar, desto mer kommer du istället att tjäna in till den allmänna pensionen. Det gäller alltså även efter riktåldern.
– För kollektivavtalad tjänstepension är det annorlunda, där slutar inbetalningarna vid en viss ålder. Det sker vid 65, 66 eller 69 års ålder, beroende på pensionsplan. Det finns i och för sig inget hinder för att komma överens med din arbetsgivare med fortsatta inbetalningar till tjänstepensionen.
Vad händer om jag blir sjukskriven eller förlorar jobbet som jobbonär?
– Det är beslutat att angränsade trygghetssystem också påverkas av riktåldern. Riktåldern införs 2026. Nu är det en övergångsperiod fram till 2026 och då är det bäst att gå in på Pensionsmyndigheten och titta på ditt födelseår för att se vad som gäller avseende vid vilken ålder man kan ansöka om de olika delarna i den allmänna pensionen. Här finns även en bra sammanställning av vad som gäller när det gäller sjuk- och a-kassa.
– Exempelvis är det beslutat att du som är född 1960-1963 har rätt till sjukpenning till och med 67 år. För dig som är född 1964 och senare finns det ännu ingen åldersgräns beslutad, utan det är för närvarande en prognos på 67 år.
– Så kallad rehabiliteringspenning kan du som längst få till och med månaden innan du fyller 66 år.
– Bostadstillägg från Försäkringskassan kan som längst betalas ut till månaden innan du fyller 66 år, därefter ska du ansöka om bostadstillägg hos Pensionsmyndigheten.
Jag har fyllt 66 år. Hur påverkas min a-kassa av om jag tar ut pension?
– När du har fyllt 66 år är du inte längre berättigad till a-kassa. Om du är född 1957 eller tidigare gäller istället 65 år. Även om du väljer att fortsätta arbeta räknas du i det fallet som pensionär.