Marita Flisbäck är professor vid Institutionen för arbetsliv och välfärd på Högskolan i Borås. För några år sedan skrev hon och några författarkollegor boken ”Farväl till arbetet – sociologiska perspektiv på meningen med att gå i pension”.
– I arbetet med boken intervjuade vi människor både innan och strax efter pensioneringen. Det fanns en del upplevelser som många delade, som att vardagens rutiner bryts och att man börjar känna att man har livet bakom sig. En hel del av dem som var väldigt hängivna sina jobb upplevde en förlust i samband med pensioneringen, säger hon.
Känslan av förlust hängde ofta ihop med att inte längre uppleva att man är behövd, berättar Marita Flisbäck.
– Visst är det många nyblivna pensionärer som gläds åt att kunna fylla sina dagar med att till exempel umgås med sina barnbarn eller att ägna sig åt ett intresse, som att sjunga i kör. Det kan ge mening åt tillvaron, men det är inte alltid som detta rakt av kan ersätta den mening som jobbet har gett. Det är inte direkt utbytbart på det sättet.
Volontärarbete kan också locka många nyblivna pensionärer, men även om det kan vara sådant som tydligt bidrar till att göra skillnad, så är det inte det heller nödvändigtvis ett substitut för det gamla jobbet.
– Det finns ett symbolvärde i att få betalt för det man gör, oavsett om man har behov av pengarna eller inte. Det ska inte underskattas.
Något som enligt Marita Flisbäck fungerade som ett stöd för många av dem som kände oro eller andra olustkänslor kring pensioneringen var så kallad ”bridge employment”, det vill säga att man har en betald anställning i begränsad omfattning.
Läs också: Nätverk blir viktigare när man blir äldre
– Det som verkar ha varit allra mest lyckat var när de nyblivna pensionärerna kunde få anlitas som någon slags mentorer, eller att de fick handleda sina kollegor. De äldre har trots allt en specifik kunskap som de yngre inte kan ersätta, och på det sättet blev det något som alla vann på, säger hon.
Maria Farm, som har arbetat som psykolog sedan 2003 och skrivit flera populärpsykologiska böcker, konstaterar att arbetet ofta fungerar som en del av ett större pussel. Och att det kan kännas som att en pusselbit saknas när man lämnar jobbet för att gå i pension.
– Även om man logiskt kan hantera förändringen, så är det svårt att styra sina känslor. Arbetet har varit en väl definierad del av livet, där man har vetat vad som förväntas av en. Utan de förväntningarna kan en del känna sig rätt vilsna till en början, säger hon.
Hennes erfarenhet är att kvinnor generellt sett har klarat av förändringen bättre än män.
– I de generationer som hittills gått i pension har män traditionellt satsat mer på karriären, och därmed identifierat sig i jobbet i högre grad. Kvinnor har istället haft fler sammanhang utanför jobbet, vilket är en är en viktig faktor i detta.
Maria Farm pekar därför på betydelsen av att skaffa sig en hobby – ”även om det låter klichéartat” – för att så länge man är pigg och frisk ta chansen att utforska och ägna sig åt något intresse som kanske har fått åsidosättas under många år.
– Jag tycker att en nyckel till det nya pensionärslivet är att man faktiskt får styra själv. Visst, det kan krävas en viss invänjning, men de allra flesta ser snabbt fördelarna med det. Och jag vill peppa alla pensionärer att ta fasta på det: det är okej att säga nej till att vara barnvakt flera gånger i veckan. Avgör själv vad som ger dig energi och glädje, och fokusera på de aktiviteterna!
Läs också: Karrärbyte som pensionär
Akavia för företagare
Akavia erbjuder dig som företagarmedlem rådgivning kring juridiska frågor och affärsmässiga beslut samt gruppavtalade försäkringar och a-kassa. Vi har även en rad förmåner speciellt framtagna för dig som egenföretagare som underlättar din situation och hjälper dig framåt.
Här hittar du som driver företag mer information om de förmåner som erbjuds till företagare.
Publicerad