Samma förmiddag som Aspekt ringer upp Shoka Åhrman för en intervju kommer rapporter om att amerikanska Silicon Valley Bank har gått under. Detta är en av flera amerikanska nischbanker som har kollapsat senaste tiden, vilket har lett till kraftig börsfrossa och osäkerhet inom bank- och finansvärlden. Hennes nya bok ”Din ekonomi – så klarar du kriser och tryggar framtiden”, som hon har skrivit ihop med ekonomkollegan Klas Eklund, kunde sannolikt inte ha kommit i ett mer lämpligt läge.
– Dagens situation kan nog vara överraskande för många som har vant sig vid att det är billigt att låna och att aktiemarknaden hela tiden klättrar uppåt. Redan när vi började skriva på boken hade vi ett krisperspektiv: hur kan man hantera sin privatekonomi när samhällsekonomin går sämre? Tanken med boken är att folkbilda och skriva ”nationalekonomi for dummies”, bland annat hur ens egen plånbok påverkas av omvärldshändelser i form av till exempel energikriser, krig i närområdet och arbetslöshetssiffror från USA, säger hon.
I sitt arbete som sparekonom har hon sett förändringen på nära håll. Under åren före covid-19-pandemin hade investeringar i aktier, fonder och i viss mån även kryptovalutor blivit en ny folksport som lockade allt fler. Idag, när bolånen blir dyrare och priserna ökar stadigt på både mat och el, är det många som tvingas tänka om.
– De som traditionellt sett har investerat i aktier gör det fortfarande trots det ekonomiska läget, men före pandemin blev detta även ett intresse för den bredare allmänheten. Nu är vi istället i ett skede där många hushåll behöver se över vardagskonsumtionen för att kanske ha råd med den där semesterresan. Det är helt klart inte lika goda tider längre, säger hon.
Läs även: Löneguide: Maxa lönen genom hela livet
När privatekonomin påverkas av en knackig och orolig samhällsekonomi är det viktigt att återvända till grunderna, menar Shoka Åhrman. Hon lyfter fram både budgeten och buffertsparandet som två viktiga byggstenar i sammanhanget.
– Precis som att ett företag har en balansräkning behöver hushåll göra en budget för att ha koll på sina utgifter och intäkter. Det är extra viktigt i kristider när den generella prisutvecklingen i samhället leder till en reallöneminskning. Att öka inkomsterna är svårt för de flesta, men via en budget kan du enklare få koll på vilka utgifter som du kan kapa. Och de allra flesta av oss har någon onödig löpande utgift som vi kan påverka, exempelvis flera gymkort eller streamingtjänster som vi inte använder, säger Shoka Åhrman.
Syftet med buffertsparandet är ha tillräckligt med pengar till oförutsedda utgifter, exempelvis en bilreparation eller ett tandläkarbesök. Vanligen brukar sparekonomer rekommendera hushållen att ha en buffert på åtminstone två-tre månadslöner.
– Men vi måste vara ödmjuka för att det idag är en stor grupp människor som inte har möjlighet att undvara två-tre månadslöner till en buffert. Detta gäller inte bara hushåll med låga inkomster utan jag ser att det slår mycket bredare än så. Men, om det är möjligt innebär det alltid trygghet att ha en buffert.
Läs även: 6 steg till högre lön när du byter jobb
För hushåll som kämpar med att få ekonomin att gå ihop är den höga inflationen och de stigande bolåneräntorna dåliga nyheter. På frågan om hur bostadsrättsägare bör tänka och agera i det här besvärliga ekonomiska läget, svarar Shoka Åhrman:
– Det är svårt att säga eftersom det beror på individens livssituation, när man köpte bostaden och ens ekonomi i övrigt. Det är viktigt att anpassa sin förväntansbild, det har hänt en del på bostadsmarknaden sedan toppnivåerna under pandemin. Om man känner oro inför en försäljning kan det hjälpa att tänka att man förhoppningsvis också köper i samma marknadsläge.
Enligt Shoka Åhrman räknar många ekonomer med att de rörliga bolåneräntorna toppar på omkring 4,5-5 procent, men fortfarande är osäkerheten stor, berättar hon. Samtidigt rapporterar SVT Nyheter att en betydande del av svenskarnas bundna bolån förfaller under året, vilket innebär att en tuff bolånesmäll väntar många hushåll.
– Vissa tycker att det känns tryggt att binda boräntan på längre löptid, då vet man åtminstone vad räntekostnaderna är varje månad trots att man kanske får betala mer under en tid när räntorna sedan sjunker igen. Andra tycker att det är okej att ha allting på rörligt tills vidare. Hur man ska göra med sitt bolån beror så mycket på situationen och marginalerna i hushållet, säger hon.
När börsen faller är det inte ovanligt att drabbas av panik av de röda siffrorna och trycka på säljknappen – ett misstag som bör undvikas, menar Shoka Åhrman.
–Om du har aktier eller fonder handlar det ofta om pengar som du behöver först om 10-15 år. Då är det viktigt att vara långsiktig, säger hon och fortsätter:
– De som har pengar över efter utgifter och buffertsparande, men som kanske är oroliga över aktiemarknaden, kan istället välja ett sparkonto med inlåningsränta. Sparräntorna har höjts nu och är ett bra alternativ.
Vad hoppas du att boken ska ge läsaren?
– Jag hoppas att läsarens ekonomiska självkänsla och beslutsförmåga ska öka när man bättre förstår kopplingen mellan vardagsekonomin och samhällsekonomin i Sverige och världsekonomin globalt.
Text: Tomas Nilsson
Publicerad