Så mycket förlorar du på obetald övertid

I början av vintern genomförde Akavia en enkätundersökning bland sina medlemmar om deras övertidsarbete. Drygt 3 700 medlemmar deltog. Svaren visar bland annat:

• 76 procent arbetar ofta över, det vill säga mer än normal veckoarbetstid. Män gör det i något större utsträckning än kvinnor, och privatanställda i något större utsträckning än offentligt anställda. Det är dock små skillnader mellan grupperna.
• Äldre arbetar över mer än yngre.
• Av dem som arbetar övertid uppger 38 procent att de i genomsnitt arbetar
  över åtta timmar eller mer i månaden. 
• 28 procent uppger att arbetsgivaren inte kompenserar för den tid medarbetaren lägger ner på arbetet utöver ordinarie arbetstid. Det är betydligt vanligare i privat sektor än offentlig att arbetsgivaren inte kompenserar.
• Av de privatanställda svarade 33 procent att de alltid kan ta ut de timmar de lagt på arbetet utöver ordinarie arbetstid som ledig tid. Bland offentligt anställda är motsvarande andel 41 procent.

– Jämfört med de studier som gjorts på området är det höga tal i Akavias undersökning. Statistiken när det gäller övertidsarbete är dock inte speciellt bra i Sverige, säger Gunnar Aronsson som är professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet.

Läs också: Ökat ansvar bör ge mer i lönekuvertet

Det kan finnas flera olika orsaker till att en del arbetar över mycket. Kompetensbrist på jobbet, oförutsedda händelser och en alldeles för slimmad organisation som har svårt att hantera sjukdomar eller andra störningar, är några exempel. Underbemanning och otillräckliga resurser är dock inte något som personalen ska behöva kompensera för med sin hälsa som insats.  

– Mycket övertid kan också bero på dålig planering från arbetsledningens sida, säger Gunnar Aronsson. 

En del personer vill kanske jobba mycket, inte minst av karriärskäl.

– Absolut, men också för att de tycker att deras arbete är lustfyllt, spännande och intressant. Att som individ känna sig behövd och efterfrågad är dessutom något positivt.

– Andra kan känna att deras ställning är hotad, till exempel om företaget som de arbetar på är i kris, och tar därför på sig extra arbetsuppgifter.

Är det en kulturfråga?

– På arbetsplatser där medarbetarna konkurrerar med andra, men också med varandra, kan det drivas fram en kultur där det ger status att arbeta mycket. Det finns dock få svenska studier av arbetstidskulturer. 

Läs också: DO vill ta fler fall av lönediskriminering till domstol

Akavias analytiker har utifrån enkätens resultat försökt beräkna hur mycket övertid Akavias medlemmar tillsammans arbetar och vad denna är värd i pengar.

Några exempel:

• I genomsnitt arbetar var och en 7,7 timmar övertid i månaden. Det blir tillsammans 654 129 timmar, vilket är ungefär detsamma som 3 800 personers heltidsarbete.
• 28 procent av de svarande uppger i undersökningen att de inte kompenseras för övertidsarbete. Arbetar de över och tjänar lika mycket som Akavia-medlemmar i genomsnitt, innebär det att de varje månad bjuder arbetsgivaren på motsvarande 2 394 kronor.

Läs också: Datumet då du som kvinna inte längre får betalt för ditt jobb

En av många Akavia-medlemmar med stor arbetsbelastning är Anna Andersson, som vill vara anonym och egentligen heter någonting annat. Hon arbetar som senior ekonom hos en privat arbetsgivare i Mellansverige och har förhandlat bort löpande övertids-ersättning i form av tid eller pengar mot fem extra semesterdagar per år.

– Det är alltid trevligt att ha extra semester-dagar och att slippa registrera och få övertid godkänd. Men i realiteten arbetar jag mycket mer övertid än vad de fem semesterdagarna motsvarar. Under det sista året har jag arbetat extremt mycket.

Hon berättar att hon vid sidan om sitt ordinarie arbete även har ansvarat för ett stort förnyelseprojekt.

– Det har varit ett jättekul och stimulerande uppdrag som jag inte skulle ha velat vara utan. Det är dessutom ett projekt som jag själv startade för att jag ansåg att det var nödvändigt för att vi ska utvecklas.

– Problemet är att man inte har satt in tillräckligt med resurser. Jag har fått viss avlastning på mitt ”vanliga” jobb, men långt ifrån tillräckligt. Enligt min erfarenhet är det ganska vanligt med orealistiska bedömningar om vad olika projekt som ligger utanför ordinarie arbetsuppgifter faktiskt kräver i form av resurser. Man räknar dessutom ofta lite extra snålt i resurssättningen när det handlar om interna resurser.

För att spara pengar?

– Jag tror inte att det är av illvilja som arbetsgivare gör så här, utan mer att man inte riktigt vet vad man ska göra när en medarbetare har för mycket att göra.
Det saknas dessutom ofta personer med rätt kompetens att lämna över till.

– Som kompensation för att jag arbetar mycket har jag fått okej av min chef, som är mycket bra, att emellanåt ta ut extra lediga dagar eller arbeta kortare dagar. Problemet är bara att det inte fungerar i praktiken eftersom det inte finns någon avlastning. 

Läs också: Unga kvinnliga akademiker mest drabbade av stress på jobbet

Diskuteras övertid och arbetsbelastning på din arbetsplats?

– Ja, men inte på ett djupare plan. Det är mer att man får kommentaren att man inte ska arbeta så mycket. Jag kan uppleva att man ibland lägger skulden eller ansvaret för att det är för mycket att göra på den enskilde medarbetaren i stället för att erbjuda en lösning.

Under hösten har Anna Andersson börjat skriva upp hur mycket hon arbetar. Uppgifterna har hon inte rapporterat vidare.

– Någon timmes övertid per dag i kombination med nedkortade luncher ger tillsammans många arbetsdagar på ett år. Genom att inte rapportera hur mycket man egentligen arbetar är risken dessutom stor att man spär på problemen. Det ser ut som om man klarar sina arbetsuppgifter inom sin ordinarie arbetstid när man i verklig-heten lagt ner mycket mer tid på dem. Resursbristen och problemen blir inte tydliga förrän det gått för långt.