Många pratar om reallön och nominella lönebelopp i årets avtalsrörelse. Men vad betyder det? Experten reder ut.

Mellan 1980 och 1995 fördubblades de nominella lönerna i Sverige, men reallönerna förblev i princip oförändrade. Hur hänger det ihop?

– Reallön är skillnaden mellan löneutveckling och inflation. Det ger ett mått på förändringen i vad en person eller en yrkesgrupp kan köpa för sina pengar över tid. Skälet att man inte kunde köpa mer för lönen var att de höga löneökningarna åts upp av inflationen, säger Charlotte Tarschys.

Under perioden 1997–2021 hade vi en helt annan utveckling där reallönerna ökade med sammanlagt cirka 60 procent. Förändringen hade flera orsaker, bland annat införandet av ett finanspolitiskt budgetramverk och en oberoende centralbank med inflationsmål. I slutet av 1990-talet infördes en lönebildningsmodell som innebär att arbetsmarknadens parter tar ansvar för att inte elda på inflationen. Åtgärderna skapade goda förutsättningar för låg inflation och reallöneökningar.

Sedan 2021 har vi dock för första gången på många år åter hög inflation och negativa reallöner. På 1970- och 1980-talen bidrog lönehöjningarna till att inflationen bet sig fast. Den inflation vi har nu beror snarare på massiva stimulanser under pandemin i kombination med brister i utbudet av varor, men kraftiga löneökningar kan ändå bidra till att inflationen består.

Att i avtalsrörelsen kräva löneökningar som ligger på samma nivå som inflationen vore att göra om gamla misstag.

Charlotte Tarschys– Det vore att elda på inflationen. Det skulle också leda till att Riksbanken höjer räntorna ytterligare, vilket påverkar både konjunktur och alla som har bostadslån negativt, säger Charlotte Tarschys.

Hon fortsätter:
– Vi vill se långsiktigt höjda real­löner som innebär att våra medlemmar får ökad köpkraft. Då krävs det att vi först får bukt med inflationen. Det kan tyvärr dröja fyra, fem år innan vi är tillbaka på samma reallönenivå som år 2021, men då gäller det att de totala löneökningarna i samhället inte bidrar till ytterligare inflation.
Samtidigt betyder inte det att löneutvecklingen behöver vara lika för alla.

Akavia arbetar för mer individuella och differentierade löner så att löneutvecklingen för individen i högre grad ska påverkas av prestationen. Den akademiska utbildningen ska löna sig. Dessutom finns också fortsatt kompetensbrist och branscher som går bra, vilket bör synas i lönekuvertet.

Läs också: Fyra råd inför lönediskussionen

Läs också: Så fixar du lönesamtalet på distans

Läs också: Han lever som ekonomiskt fri