Det är många som upplever stress och oro kopplad till pengar, även bland de som har en rätt stabil ekonomisk situation. Stressen uppfattas ofta som något helt normalt, och därmed inget man behöver göra något åt. Nadia Wallin, skuldrådgivare och författare till boken ”Älskade pengar”, håller inte med.
– En stress som får fortgå leder lätt till en känsla av hopplöshet, utan att det nödvändigtvis finns någon riktig grund för det. Och även om det skulle vara så att man slösat eller varit slarvig med pengarna, så gäller det att kunna förlåta sig själv, säger hon.
Pengar väcker ofta känslor som skam och otillräcklighet, konstaterar Nadia Wallin. En av anledningarna är att man är präglad av sin uppväxt.
– För min egen del var det fyra ord som återkom om familjens ekonomi när jag var barn: ”Vi har inte råd”. Och det är många andra som också har upplevt ett behov av att hålla igen under barndomen.
Den attityden till pengar lever sedan kvar som ett konstant hot.
– Den omedvetna kopplingen mellan pengar och oro gör det lätt att man får ett stresspåslag i vuxen ålder även vid mindre förändringar, som att det exempelvis blir dyrare att tanka.

Två steg till nyttig budget

Bristande kontroll över situationen är en annan vanlig källa till oro kring pengar.
– Om man haft det ganska gott ställt, och inte varit så intresserad av privatekonomi, så är sannolikheten stor att man inte har gjort någon budget. Man har bara levt på och tänkt att det löser sig. Och det kanske det gör, men det kan lätt bli en gnagande ovisshet av en sådan attityd.
Hon presenterar en tvåstegsmetod för att råda bot på detta.
– Det första är att göra en noggrann kartläggning. Att skriva ner inkomster och utgifter, och att då vara noga med att undvika dömande eller skamkänslor. Försök hålla dig neutral till dina utgiftsposter, hur onödiga de än må vara, säger Nadia Wallin.
Nästa steg blir att skapa det hon kallar en visionsbudget, det vill säga en budget som speglar det liv som du vill leva.
– Därefter är det dags att analysera: vilka förändringar behöver du göra för att sakta men säkert göra för att anpassa din vardag till visionsbudgeten? Tänk inte ”allt eller inget”, för då kommer man bara misslyckas, känna sig dålig och tappa motivationen. Börja med små steg.

Förändringarna måste förankras

Hon understryker att allt det här som du ser i din budget är ett kvitto på dina beteenden.
– Så även om du gör noggrann en kalkyl över hur du vill hantera pengarna, så måste du reflektera över vad som krävs för att förankra förändringarna.
Hon tar ett enkelt exempel:
– Låt säga att det finns en alltför stor post med samlade småköp på Pressbyrån. Vad är det som gör att du ofta kilar in där och köper något litet att äta? Kanske är det för att du stressar på morgnarna och hoppar över frukosten, eller slarvar med lunchen för att det är så mycket på jobbet. Då är det där som det måste ske något för att den posten verkligen ska kunna minska.

Identifiera dina ekonomiska beteenden

En annan åtgärd för att få en bättre relation till pengar är att bli medveten om vilken ”ekonomisk beteendetyp” du är, menar Nadia Wallin.
– Genom att identifiera dina ekonomiska beteenden och mönster kan du få en bättre förståelse för vad som motiverar dina handlingar och vilka känslor som ligger bakom dem, säger hon.
Hon märker att de allra flesta slår sig för pannan när de kommer fram till vilken beteendetyp du är.
– Det naturliga verkar vara att lägga ett ”negativt filter” över beteendet och bara tänka på hur dålig man är. Men det finns – i stort sett – alltid en positiv aspekt, och då gäller att ta tillvara på den. Fundera över vilka fördelar beteendet ger, och hur du kan stärka de goda effekterna.
Nadia Wallins övergripande budskap är det gäller att hitta sätt att ersätta oron och skamkänslorna kring pengar med en positiv relation.
– Om du kan se pengar för vad de är – ett neutralt verktyg som du använda i din ekonomiska vardag – så kommer du att kunna få förhållandet till dem att kunna bli mer balanserat och avslappnat förhållande.

Olika beteendetyper

Så här beskriver Nadia Wallin de olika ekonomiska beteendetyperna – vilken typ är du?

Strutsen
Du undviker att titta på sin ekonomi och att hantera pengar aktivt. En ekonomisk struts lever ofta tillsammans med någon som sköter ekonomin eller håller sig till en minimalistisk livsstil för att slippa budgetering och ekonomiska diskussioner. Ekonomi väcker ofta obehag och stress hos dig, vilket gör att du undviker ämnet.

Spenderaren
Du är en livsnjutare som lever för dagen och ser sina köp som en naturlig del av livet, snarare än undantag. Shopping och andra kostsamma vanor är en livsstil, och fokus ligger på att leva i nuet snarare än att oroa sig för framtiden. Du ser pengar som ett verktyg för att skapa glädje och njutning i stunden.

Spararen
Du värderar långsiktigt sparande och trygghet. För spararen är sparandet ofta ett mål i sig, och det kan till och med bli en sport att se pengarna växa. Det sitter långt inne att använda dina sparade pengar, eftersom fokus ligger på att ha en buffert för framtida säkerhet.

Spirituella
Den spirituella beteendetypen präglas ofta av tankar om att pengar och materialism är något fult. Du kan också tycka att det känns fel att ta betalt för dina tjänster. Du har ett starkt behov av att bidra till omvärlden, och det känns tillräckligt värdefullt att vara till hjälp – pengar är oviktigt i sammanhanget.

Spelaren
Du är en riskbenägen person som söker möjligheter till snabba vinster, exempelvis genom spel eller investeringar. Spelaren drivs av hoppet om stora belöningar och är bekväm med att ta stora risker. Ditt lockas av chanser till att förbättra din ekonomiska situation, ofta utan att planera för hur pengarna ska hanteras långsiktigt.

Skuldsatt
Det skuldsatta beteendet för ofta med sig känslor av skuld och stress över den ekonomiska situationen. Skulderna kan bero på livsomständigheter som dödsfall, sjukdom eller arbetslöshet, men också på ett mönster av att ge mer än vad du har råd med, till exempel att låna ut pengar eller ta lån åt andra som inte betalas tillbaka. Gränslöshet och självuppoffring är centrala drag.

Läs mer om beteendetyperna och deras starka respektive svaga sidor i Nadia Wallins bok ”Älskade pengar”.