Många jobbar fortfarande övertid – utan ersättning

Hårt slimmade organisationer i kombination med kompetensbrist gör att många har extra långa arbetsdagar och arbetsveckor, ibland för långa i förhållande till vad som är hälsosamt.

67 procent av de svarande i Akavias senaste löneenkät uppger att de arbetar övertid. Bland privatanställda medlemmar är andelen högre (74 procent) än bland statligt och kommunalt anställda (57 respektive 60 procent).

Undersökningen visar också att:

• De flesta som arbetar övertid gör det upp till ett par timmar i veckan.
• 8 procent arbetar mer än 17 timmar övertid i månaden.
• 65 procent av Akavias medlemmar får ingen extra ersättning vid övertidsarbete.
• 46 procent av de svarande uppger att kompensation för övertid är in­bakad i deras ordinarie lön eller att de kompenseras på annat sätt än genom traditionell övertidsersättning.
• 19 procent uppger att de inte har rätt till övertidsersättning och att sådan inte heller är invägd i deras lön.

– Vi går allt mer mot ett 24/7-samhälle, även om takten varierar en hel del mellan olika delar av arbetsmarknaden. Speciellt för vissa yrkesgrupper blir det en allt diffusare uppdelning mellan arbete och fritid. Övertiden tenderar att ”försvinna”, även om den så klart finns kvar i praktiken, säger Gunnar Aronsson.

– Jag tror att begreppet ”övertid” kommer att bli allt svårare att hantera, förutom i arbeten med tydliga turlistor, skift eller scheman.
Enligt Gunnar Aronsson visar flera studier att många arbetar övertid
i betydligt större utsträckning än vad de anser att de får betalt för.

– Det gäller inte minst i samband med distansarbete. I allt större utsträckning är det resultatet som räknas, inte den tid som har lagts ner på arbetet.

– Det ställer i sin tur större krav på styrning och arbetsledning. Chefer kommer att behöva vara extra tydliga med vad som ska göras och inte göras. Kravet på handledning ökar, framför allt av yngre och nyanställda. Mer seniora medarbetare har lättare att själv avgöra var gränsen går.

Samtidigt som kraven på dem ökar är det många chefer som redan har en mycket stor och ibland osund arbetsbelastning. I en undersökning av Akavia som publicerades i vintras uppgav nio av tio chefer att de återkommande arbetade övertid och 7 procent att de arbetade mer än 32 timmar övertid per månad.

Det sistnämnda är mer än 336 timmar eller åtta fulla arbetsveckor per år om man räknar bort semestern.

– De flesta klarar av att periodvis arbeta mycket under förutsättning att de har möjlighet till ordentlig återhämtning. Tyvärr har inte alla det, säger Gunnar Aronsson.

Resultatet syns bland annat i form av en mängd sjukskrivningar för stress, något som dessutom ökar.

För en tid sedan konstaterade Försäkringskassan i en studie att sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser – framför allt stressrelaterade sådana – åter ökar efter att ha minskat under åren med pandemirestriktioner.

Mellan juli 2019 och juli 2022 ökade antalet personer sjukskrivna med stressrelaterad diagnos från 31 600 till 35 800 – en ökning med 13 procent. 79 procent av alla stressrelaterade pågående sjukfall utgörs av kvinnor.

Läs också: Jag har för mycket att göra – hur löser jag det?

Läs också: Så funkar ett förstärkt lönesamtal

Läs också: Finns en lag om arbetsbeskrivning?