Lönehöjningar påverkar anställnings- och investeringsmönster

Arbetsmarknadens parter har i Sverige en nyckelroll i lönebildningen. Men hur påverkas företagen av avtalade löneökningar? Det har Emil Bustos, forskare på Institutet för Näringslivsforskning, undersökt:

- Mina studier av 2004 års avtalsrörelse visar att avtalade löneökningar påverkar teknikutvecklingen och vilka jobb som skapas. De företag som möter högre löneökningar tenderar att investera mer i teknik samtidigt som man anställer fler högutbildade.

Ökad försäljning och strukturomvandling
Emil Bustos har tittat på flera branscher i avtalsrörelsen 2004. Företagen har haft olika sammansättning av arbetare och tjänstemän och därför mött olika höga löneökningar. Han har sedan jämfört förändringen hos företag i samma bransch med högre respektive lägre löneökningar.

Resultatet visar att de företag som möter högre löneökningar får en minskad lönsamhet – men även ökad försäljning. Företagen investerar också mer i teknik och högutbildad personal. Effekten verkar avta efter ett par år, men enligt Emil Bustos är det svårt att dra slutsatser om det. På längre sikt finns det många variabler som kan förklara hur företagen utvecklas.

Arbetsmarknaden är komplex
Enligt klassisk teori ska högre löner resultera i lägre sysselsättning eller högre priser. Enligt senare forskning är dock arbetsmarknaden mer komplex än så, vilket Emil Bustos studie också visar. Men hur kan man förklara skillnaden mellan de olika grupperna av företag i studien?

- Det kan finnas fler förklaringar. Eftersom LO-medlemmar fick högre löneökningar än tjänstemännen 2004 kan företagen ha passat på att anställa fler högutbildade. Det i sin tur kan ha resulterat i högre försäljning när de blev fler på företaget. En annan förklaring kan vara att man sänkt priserna för att kunna sälja mer, men det är inget jag undersökt.

Utjämnad styrkebalans vid låg konkurrens
Ytterligare en faktor Emil Bustos har undersökt är hur konkurrenssituationen sett ut på marknaden.

- Bland företag i branscher med lägre konkurrens har effekterna av lönehöjningarna varit större. Det tyder på att företagen förmodligen hade lägre löner än vad de skulle ha haft på en mer välfungerande marknad. Avtalsmodellen kan då balansera upp alltför låga löner och jämna ut styrkebalansen på arbetsmarknaden.

Om konkurrensen är lägre kan företagen, enligt Emil Bustos, vara villiga att höja lönerna trots minskad lönsamhet, och samtidigt anställa fler som på marginalen är lönsamma.

Avtalsrörelsen gav extra knuff
Men bidrar avtalade lönehöjningar alltid till en omfördelning av personal och teknik? Det är svårt att säga eftersom studien är begränsad till en avtalsrörelse med för den tiden speciella förutsättningar.

- Under 2000-talet såg vi en allmän utveckling där tekniska framsteg och globalisering gjorde det allt mer lönsamt att anställa fler högutbildade samt att satsa på ny teknik för att öka den långsiktiga konkurrenskraften. Min forskning pekar på att avtalsrörelsen gav den här utvecklingen en extra knuff.

- Det vi kan säga är att lönekostnaderna påverkar företagens produktion samt anställnings- och investeringsbeslut.

Läs också: Därför får forskning om lön och arbetsmarknad Nobelpriset i ekonomi