Många arbetsgivare i Sverige har kollektivavtal med ett eller flera fackförbund. Där regleras många av villkoren som styr anställningarna, oavsett om du jobbar inom privat eller offentlig sektor.

– Just nu är en stor andel av kollektivavtalen på väg att löpa ut, så vi har viktiga förhandlingar framför oss, säger Hans Franklin, biträdande förhandlingschef på Akavia.

Under den så kallade avtalsrörelsen förhandlar fackförbund och arbetsgivarorganisationer intensivt för att komma överens innan avtalen löper ut. Här svarar Hans Franklin på några vanliga frågor kring avtalsrörelsen.

Vilken tidplan gäller för 2025 års avtalsrörelse?

De flesta avtal som behandlas löper ut den 31 mars 2025, och målet blir därför att ha förhandlat klart till dess så att nya avtal kan börja gälla den 1 april. Hur länge avtalen ska gälla – ett, två eller tre år – är också något som vi ska förhandla om.

Vad är det för villkor det handlar om?

Bland annat löner, semesterrätt, arbetstider, uppsägningstider, övertidsersättning, föräldraledighetsförmåner och tjänstepension. Många av dessa förmåner regleras till stor del genom kollektivavtal. I vissa fall kan kollektivavtalen komplettera lagstiftningen, som vad gäller semester. Lagen säger att du ska ha 25 dagars betald semester som heltidsanställd, medan många kollektivavtal ger dig rätt till kanske 28 eller 35 dagars semester.

Ett annat exempel är lönerevisionen, det vill säga rätten att få din lön justerad regelbundet. Det finns ingen lag som garanterar detta, utan det är kollektivavtalen som reglerar hur och när lönen ska ses över.

Finns det många olika kollektivavtal?

Ja, i Sverige har vi på förbundsnivå cirka 650 olika kollektivavtal. Kollektivavtalen kan skilja sig mycket åt beroende på sektor och bransch. Kommunal, statlig och privat sektor har olika avtal, och inom privat sektor varierar avtalen stort mellan branscher som exempelvis it respektive vård, eftersom villkoren anpassas efter verksamhetens behov. Omkring två tredjedelar av kollektivavtalen kommer att omförhandlas nu.

Är det några speciella frågor Akavia driver under förhandlingarna?

Vi tittar bland annat mycket på den strukturomvandling som den ökande användningen av AI-tjänster innebär, det vill säga hur det kommer att påverka våra jobb i praktiken.

En annan viktig fråga som berör våra medlemmar i hög grad är det hållbara arbetslivet, med en ökad flexibilitet vad gäller kombinationen av att jobba på distans respektive på kontoret. Hur det ska regleras och bevaras är något vi kommer att bevaka noga.

Kan jag själv vara delaktig i avtalsrörelsen på något sätt?

Förhandlingarna förs mellan organisationerna på central nivå, men genom att vara fackligt engagerad – till exempel som förtroendevald – ökar du markant möjligheterna att göra din röst hörd.

Vad händer om tidplanen spricker?

Så länge ett avtal är giltigt råder det en så kallad fredsplikt, och då får parterna inte vidta några stridsåtgärder mot varandra, men om de nya avtalen inte är klara före 31 mars 2025 kan det uppstå ett avtalslöst tillstånd – och fredsplikten upphör. Detta öppnar för åtgärder som strejker eller övertidsblockader från fackens sida, och lockout från arbetsgivarna. Sådana konflikter är kostsamma och osäkra, så parterna är väldigt måna om undvika detta.

Vad är ”den svenska modellen”?

Den svenska modellen bygger på samförstånd mellan arbetsgivare och fack, där arbetsmarknadens parter förhandlar villkoren utan stort politiskt inflytande. Modellen härstammar från Saltsjöbadsavtalet 1938 och syftar till att minimera konflikter och strejker. Målet är konkurrenskraftiga, lönsamma företag som samtidigt erbjuder bra löner, pensioner och anställningsvillkor. Modellen har bidragit till att skapa en stabil arbetsmarknad med få konflikter jämfört med andra länder.

Apropå löner, vad innebär begreppet ”märket”?

Det är en norm för löneökningar och villkorsjusteringar som sätts av fack och arbetsgivare inom industrin under avtalsrörelsen. Märket anger hur mycket löner och andra villkor kan justeras på ett till tre års sikt, baserat på vad svensk ekonomi anses klara av. Industrins överenskommelse blir vägledande för övriga arbetsmarknaden.

Vilka är utmaningarna i avtalsrörelsen?

Man kan beskriva den övergripande motsättningen som att fackförbunden månar om individens frihet, förmåner och möjlighet till självbestämmande, medan arbetsgivarna ser till behovet av att kunna styra sin verksamhet, exempelvis vad gäller hanteringen av arbetstid.

Att företagen ska vara lönsamma och välmående finns det inga delade meningar om. Det är något som gynnar såväl arbetstagare som arbetsgivare. Sedan brukar de båda parterna sällan vara överens om hur stort utrymme det kommer att finnas för löneökningar framöver. Exakt vilka frågor som kommer att vara utmanande i årets avtalsrörelse vet vi inte ännu.

Läs också: Fyra steg: Så funkar avtalsrörelsen

Läs också: Så funkar reallöner - experten förklarar

Läs också: Dags att löneförhandla? Så kan du tänka kring förmåner