Utbildning för ett hållbart näringsliv

På sätt och vis började den här kursen i en katastrof. Pontus Schultz, chefredaktör på Veckans Affärer, omkom i en olycka 2012, något som fick hans hustru, forskaren Lisen Schultz, att fundera på hur hans engagemang för hållbarhet, jämställdhet och mångfald skulle kunna leva vidare. Svaret blev en stiftelse som en gång om året samlade ledare för svenskt näringsliv för att diskutera de här frågorna, men Lisen Schultz ville mer.

– Vi såg att höga företagsledare kom till de här träffarna och var intresserade av frågorna, men vi ville prata mer med dem, få till en djupare, längre konversation, säger hon.

Läs också: Hållbarhet är framtidens kompetens - för alla

Samma ambition hade Johan Rockström, en av Sveriges mest kända forskare inom hållbarhetsområdet. Hösten 2016 frågade han Lisen Schultz om inte de tillsammans kunde skapa något som kunde sprida kunskap bland höga näringslivschefer om hållbarhet, och göra det mer på djupet.

– Jag och Sara Öhrvall, ordförande i stiftelsen, kom då med idén om en uppdragsutbildning för vd:ar.

Resultatet blev ”Executive program in resilience thinking”, en akademisk uppdragsutbildning från Stockholms universitet och Stockholm Resilience Center, som i höst ges för femte året i rad. Kursen vänder sig till vd:ar och styrelseordföranden på Sveriges absolut största företag, och när man går igenom listan på tidigare deltagare är det i princip börsens A-lista som räknas upp: Volvos vd har gått den, liksom Investors vd, liksom Atlas Copcos och Scanias och Axfoods – ja, i princip alla de största, äldsta och mest inflytelserika svenska företagen har haft sina högsta ledare på kurs hos Lisen Schultz.

– I början var det många som ifrågasatte våra planer. Då var det få som tänkte att höga chefer skulle vilja lägga tid på att sitta med klimatforskare dag ut och dag in, och tvivlarna trodde att vi inte skulle få ihop en enda kurs, men det visade sig att de hade fel.

Varje år tas 16 deltagare emot, men programmet tvingas neka många som vill ha en plats.

Läs också: Krav från flera håll - Revisorer måste kunna hållbarhet

– Att anpassa sig till förändringarna vi står inför i samhället är en överlevnadsfråga för bolagen, och våra deltagare ser en jättechans att fördjupa sig och få en egen kompass i det här ämnet.

Det är inga små frågor som gås igenom under utbildningen. Tanken är att programmet ska ge deltagarna möjlighet att möta forskare inom klimat, hållbarhet och resiliens, men också att de ska kunna möta varandra och diskutera hur omställningen som måste ske påverkar dem, och hur de i sin tur kan bidra till en lösning.

– Utgångspunkten är att det här är en väldigt komplex fråga, och att det finns ett stort värde i att kalibrera sig mot både vetenskapen och sina likar. På så sätt skapas möjlighet att hitta vägen framåt.

Kursen börjar varje år med en halvdag i november där forskarna presenterar planetens och mänsklighetens nuläge. Det följs en tid därefter av ett tvådagarsinternat där man går på djupet med hur man kan ta sig an frågan som bolag, och så en avslutande halvdag i mars där deltagarna utbyter erfarenheter av de förändringar man har påbörjat i det egna bolaget under resans gång. 

– Vår utgångspunkt är att det inte räcker med förändringar på marginalen, utan att frågan kräver genomgripande förändringar på djupet. Det är därför det är så viktigt att utbilda just den här målgruppen. Om företagen ska ta frågan på allvar och verkligen väva in den i hela sin strategi måste den ägas av högsta ledningen.

Lisen Schultz berättar om hur tidigare deltagare har satt upp vetenskapsbaserade mål för sina organisationer och offentliggjort dem, hur de gör internutbildningar och mobiliserar hela organisationen.

– Det görs saker. Det är det som är viktigt med att utbilda den här gruppen, för de har så stort inflytande. De har ansvar för många miljoner kunder, de har hundratusentals anställda, de sitter i varandras styrelser och träffas vid middagsbord. Människor tittar på vad de gör. Om de då visar att det här är en fråga som berör och engagerar dem, då kommer den att bli viktig för andra också.

Läs också: Fondförvaltare inom hållbarhet blir allt hetare

En av dem som har gått kursen är Jon Sintorn, koncernchef för köksföretaget Nobia, med varumärken som till exempel Marbodal.

– Hållbarhet påverkar oss alla både privat och professionellt. Därför ville jag lära mig mer och bygga en djupare förståelse kring utmaningarna. Dessutom ville jag kunna diskutera frågorna ur ett företagsperspektiv med andra företagsledare.

Även på Nobia har det hänt saker efter att Jon Sintorn har gått kursen. Redan tuffa miljömål för den nya fabriken höjdes ytterligare, hållbarhetsstrategin har skruvats upp ännu ett snäpp och genom att högsta ledningen visar engagemang i frågan motiveras övrig personal att ta den på allvar.

– Förutom att kursen har gett mig en djupare, faktabaserad insikt i utmaningen med klimat och biologisk mångfald har den också gett en trygghet och känsla av samhörighet. Vi kan åstadkomma stor förändring och vända utvecklingen. Planeten går att rädda, om alla hjälps åt.