Så påverkas dina karriärmöjligheter av AI

Föraningar och teorier om att tjänstemannayrken kommer att påverkas av AI har funnits rätt länge. Nu är det ett faktum, och det har blivit relevant för i stort sett alla att hänga med i utvecklingen för att man ska hålla sig anställningsbar, åtminstone på sikt.

Det konstaterar Magnus Lodefalk, docent i nationalekonomi vid Örebro universitet och forskare vid Ratio, som skrivit boken ”Artificiell intelligens och jobben”.

– Precis som inom andra områden ställer det här krav på ett livslångt lärande. Inte minst chefer måste ha tillräcklig kompetens för att kunna förstå hur tekniken kan appliceras i den egna verksamheten. Hur har andra gjort? Vad finns det för utmaningar och möjligheter? Omvärldsbevakning blir en viktig del av jobbet, säger han.

Nya yrkesroller kommer

På frågan om i vilken utsträckning jobben kommer att påverkas, blir svaret från Magnus Lodefalk ”det beror på”.

Och visst är det många faktorer som kan spela in, med allt från hur tekniken utvecklas till hur organisationer väljer att implementera den.

Han ser i alla fall hur risken att vissa arbetsuppgifter försvinner kommer att – i mer eller mindre hög grad – mötas av att det kommer helt nya yrkesroller.

– Så är det i alla stora teknikskiften. Innan vi hade el fanns det inga elektriker, och så länge vindkraft mest var ett experiment var det inget vidare behov av vindkraftstekniker. Det blir samma sak denna gång, säger han.

Oro för tillfälligt ökad arbetslöshet

I boken lyfter han fram några exempel på nya yrken som nyligen uppmärksammats i The Economist. De tar upp att både Nestlé och KPMG sökt promptingenjörer, vilka ska vara experter på att få mesta möjliga nytta av generativ AI. Ett försäkringsbolag har velat anställa ingenjörer som ska arbeta med att förklara det som AI-system levererade – de är då förklarbarhetsingenjörer.

Ytterligare ett exempel är ett företag som har anställt en chef för sina nyligen introducerade generativa AI-system på försäljningsavdelningen – en försäljningsbotschef.

Magnus Lodefalk ser dock att det finns en oro hos en del nationalekonomer kring att jobb försvinner i snabbare takt än det kommer nya.

– Det är ju ett tänkbart scenario, att de nya jobben kommer så småningom, men att det under tiden blir tillfälligt ökad arbetslöshet och ett negativt tryck på lönerna, säger han.

Kan både minska och öka stress

För tjänstemannayrken ska AI-lösningar – förhoppningsvis – kunna innebära en minskad administrativ börda, menar Magnus Lodefalk.

– I så fall kan medarbetaren fokusera på de områden där han eller hon kommer mest till sin rätt, som att hantera mänskliga relationer, bygga nätverk eller ha kunskap om en viss bransch. Men hela tiden med AI-tekniken som verktyg och hjälpreda.

Mindre administration låter som att det skulle kunna bidra till minskad stress, och det håller han med om – men konstaterar att ur en annan aspekt kan en implementation av AI-lösningar bidra till att stressen ökar.

– Vid en långt gången automatisering är det de komplexa problemen som ”blir över”. Det kan förstås vara stimulerande för medarbetare att fokusera på dessa, men forskningen har visat att det även kan vara krävande. Det behövs andrum med enkla uppgifter mellan kreativt ansträngande frågor.

Ta över kognitivt avancerade uppgifter

När AI var i sin linda – vilket inte är särskilt länge sedan – var det enkla, rutinartade arbetsuppgifter som var möjliga att automatisera. Nu har det blivit mer intressant att låta AI hantera mer kognitivt avancerade uppgifter, antingen för att därmed kunna plocka bort dessa från mer högavlönad arbetskraft, eller för att komplettera den i jobbet.

Magnus Lodefalk lyfter bland annat fram att AI-verktyg blixtsnabbt kan göra avancerade analyser som människor inte kan eller har svårt att klara av inom exempelvis bank och finans, men även inom offentlig sektor. De har också potentialen ta över en del arbetsuppgifter som traditionellt förknippats med alltifrån spelutveckling till HR och juridiskt arbete.

Han nämner att vissa forskare menar att det kommer att behövas färre jurister överlag framöver, och särskilt då juniora medarbetare.

– Hittills finns det ännu inga tecken på att så är fallet, men det är nog något att hålla ögonen på, bland annat för att säkra tillgången på framtida seniora medarbetare bland jurister, säger han.

Ett mer givande arbetsliv

Magnus Lodefalk är mån om att understryka att ny teknik i grund och botten är något positivt.

– Man kan så klart använda den på olika sätt, ungefär som att kärnteknik kan ligga till grund för såväl kärnkraft som atombomber. AI kan också användas i tveksamma syften, som att kontrollera de anställda eller sprida desinformation. Men AI-tekniken kan även bidra till att lösa framtidsutmaningar och förhoppningsvis hjälpa medarbetarna att vara mer produktiva och få ett behagligare, roligare och mer givande arbetsliv, säger han.

För att kunna dra nytta av de möjligheter som öppnas menar han att det är det några faktorer som är extra viktiga, vilket han också nyligen har tagit upp i en debattartikel skriven tillsammans med bland annat Akavias styrelseordförande Jenny Kallerman.

– Det handlar bland annat om det finns uppenbara behov av att rusta sig för ett näringsliv och arbetsliv där AI är en naturlig del och där kompetensutveckling, inklusive inom AI, kommer vara A och O. Men i dagens läge tenderar det att vara mer lönsamt för en verksamhet att satsa resurser på att automatisera och använda ny teknik snarare än att investera i personalen, säger Magnus Lodefalk.

I debattartikeln konstaterar de därför att ”det är mycket angeläget att utreda en skatteväxling från arbete till andra skattebaser och ett kompetensavdrag för investeringar i anställdas lärande.”

De menar också att det gäller att ”bevaka, förebygga och mildra potentiellt negativa effekter för olika grupper. Helt enkelt, i svensk tradition anamma ny teknik och samtidigt i samförstånd underlätta strukturomvandlingen.”