AI-verktygens omvälvning av arbetslivet kommer även att påverka lönerna, men exakt hur är oklart i dagsläget. En studie från näringslivets forskningsinstitut Ratio visar att kompetens inom AI kan ge åtminstone en del nya anställda ett tjockare lönekuvert.
– Än så länge är lönepremien för AI-kompetens liten, men sMark Hellsten Foto Ratio.jpgambandet mellan AI-kunskap och löneutveckling finns redan. Forskningen indikerar att effekterna kommer att växa i takt med att ekonomin anpassar sig, säger Mark Hellsten, doktorand i nationalekonomi vid Ratio och Århus universitet i Danmark.

Brist på AI-kompetens stoppar utvecklingen

Företag och organisationer uppger i olika undersökningar att AI-utvecklingen framför allt bromsas av brist på kompetens. I sin nya studie har Mark Hellsten därför undersökt hur denna brist återspeglar sig på lönenivåerna för nyanställda på AI-relaterade roller.
– Teorin bakom är att ny teknologi ökar företagens produktivitet och lönsamhet. De flesta teknologier kräver investeringar, och i fallet med AI blir arbetskraft med rätt kunskap den huvudsakliga barriären till den ökade produktiviteten. Därför borde företagen i teorin vara villiga att betala mer för denna värdefulla kompetens.

Liten lönepremie för AI i Sverige jämfört med i USA

I sin studie har Mark Hellsten bland annat använt sig av jobbannonser för tjänster med krav på olika former av AI-kompetens samt registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. Han fann att nyanställda på tjänster som fordrar AI-kunskap får ett genomsnittligt lönepåslag på fem procent jämfört med personer utan AI-kompetens på liknande tjänster. För mer avancerade roller var lönepremien ännu högre, i genomsnitt åtta procent.
– Det är ganska låga siffror och avsevärt lägre än i USA där liknande studier har dokumenterat en lönepremie på omkring 20 procent, men det visar ändå att löneeffekterna till följd av AI börjar att synas i Sverige, säger han.

Lönepremien förutsätter hög AI-kunskap

I studien ingick en rad yrken: allt från mjukvaruutvecklare och programmerare till finansanalytiker och marknadsförare. Samtidigt, betonar Mark Hellsten, är det i sammanhanget viktigt att skilja på AI-användare och AI-utvecklare.
– Användarna är arbetstagare som har en mer grundläggande kunskap om AI, som kanske har gått någon enstaka fortbildningskurs och som har AI som ett verktyg bland många andra i verktygslådan, säger han och fortsätter:
– Utvecklarna besitter specialistkompetens inom AI och gör därför större skillnad på arbetsplatserna genom att de är med om att bygga de här verktygen. I den gruppen ingår framför allt data- och systemvetare.
Personer som anställdes på positioner som krävde specialistkunskap inom AI fick ett större klirr i kassan än de nyanställda AI-användarna, vilket betyder att lönepremien framför allt drevs av den förra gruppen. Dessutom är vissa branscher mer villiga att betala extra för AI-kompetenta medarbetare, konstaterar Mark Hellsten.
– Det fanns en löneeffekt för AI-användare, men den var klart lägre än för AI-utvecklarna som bytte till en position på ett företag inom exempelvis finanssektorn, där det verkar finnas större efterfrågan på denna kunskap.
Han fortsätter:
– Men det är inte självklart att enbart AI-utvecklare anställs av exempelvis finanssektorn eller andra högavlönade branscher. Det kan finnas möjligheter även för AI-användare inom olika yrken att bli mer attraktiva för sådana sektorer.

Lönepremie – men ännu ingen utbredd lönekonkurrens drivet av AI

Trots lönepremien så indikerar studiens resultat att företagen inte alltid använder löner för att attrahera medarbetare med AI-kompetens. En del av lönepremien beror nämligen på att vissa redan före anställningen tjänar mer än genomsnittet, enligt Mark Hellsten.
– Det är överraskande och tyder på att det, trots alla rapporter, inte råder brist på arbetskraft med AI-kompetens. En annan förklaring kan vara att företag väljer alternativa metoder för AI-implementering, som outsourcing eller omskolning av befintliga anställda. Det är också möjligt att vissa företag inte anser att fördelarna med AI-implementering uppväger kostnaderna för att anställa AI-specialister.


Hur tror du att lönerna kommer att påverkas av AI på sikt?

– Om vi jämför med exempelvis USA, där forskare har sett en mycket större lönepremie, så kan den lägre lönepremien i Sverige bero på att vi har en i högre grad kollektiv lönesättning där individuella kompetenser har mindre betydelse. Därför kan det förmodligen ta lite längre tid innan vi ser större effekter i Sverige.
Utifrån din studie, vad har du för tips till anställda?
– Även om det inte avspeglar sig så tydligt på lönerna i dagsläget, så skulle jag säga att alla anställda borde skaffa sig mer kompetens inom AI. För allting tyder på att AI-verktygen kommer att bli allt viktigare inom de flesta yrken.

Tre frågor till Caroline Lindeberg, lönespecialist på Akavia:

Har ni fått några signaler på att AI-kompetens kan påverka lönen positivt?
– Akavia har ingen särskild lönestatistik på området ännu. Men det vi vet är att historiskt så har det alltid lönat sig att ha en kompetens som är efterfrågad men som få personer har. Ett exempel på detta är compliance officer, som inte är en chefsroll, men som har en medianlön för samtliga Akavias medlemmar på 72 387 kronor och en övre kvartil på 90 500 kronor för 2023. Roller som har en högre median än detta är framför allt chefs- eller ledarskapspositioner.

Vad har ni för generellt råd till anställda gällande kompetensutveckling inom AI?
– Givet den snabba utvecklingen är det klokt att själv testa både privat och i arbetet, om det är möjligt och självklart med ansvarsfullhet och med hänsyn till lagstiftning som GDPR och annan eventuell policy på arbetsplatsen. Mycket pekar mot att AI kan komma att påverka jobben genom förändring av arbetsuppgifter, så Akavia ser ett stort värde i att som anställd kunna vara omställningsbar för att vara fortsatt attraktiv på arbetsmarknaden.

Vilken typ av utbildning bör man välja?
– Om det blir fråga om en längre utbildning eller om att främst testa befintliga verktyg på arbetsplatsen, beror mycket på vilken roll man har och vilken karriär man tänker sig framåt. Om utbildningen handlar om att följa med i utvecklingen för sin roll, ska arbetsgivaren tillhandahålla kompetensutveckling. Om du som anställd vill gå djupare inom ett visst område eller byta karriär kan en längre utbildning vara mer aktuell. Då finns möjlighet att ansöka om omställningsstudiestöd med del av lönen från arbetsgivaren, om bolaget har kollektivavtal. Eftersom utvecklingen inom AI går snabbt kan det dock vara klokt att främst bygga på och fördjupa sin kompetens med mindre moduler än satsa på en lång utbildning som hinner bli inaktuell innan man har gått färdigt den.