Ökade hållbarhetskrav på specialister

Här tittar vi på hur de nya hållbarhetskraven påverkar ekonomer, personalvetare och kommunikatörer.

Som en följd av EU:s nya hållbarhetsdirektiv väntas kraven på revisorer att skärpas. 

– Enligt Revisorsinspektionens nya regelförslag ska en revisor som arbetar med att granska hållbarhetsrapportering genomgå minst 40 timmars fortbildning inom hållbarhet under en femårsperiod, säger Sara Lissdaniels som är hållbarhetsspecialist på branschorganisationen FAR. 

– Det handlar bland annat om utbildning i lagar och regler som styr hållbarhetsrapporteringen, hur den ska göras och granskas. Men också hållbarhetsanalys, alltså att förstå vilka hållbarhetsrisker som kan påverka ett företag och hur.  

Hållbarhet väntas även ingå i provet för revisorsexamen. 

– Innan en revisor blir behörig att granska hållbarhetsrapporteringen ska hen även ha åtta månaders praktiska erfarenhet av att arbeta med hållbarhetsgranskning och hållbarhetsrapportering, säger Sara Lissdaniels. 

– Även om inte redovisningsbyråer omfattas av lagkrav kommer det även vara viktigt för dem att ha kunskap om hållbarhetsrapportering, inte minst för att kunna hjälpa sina kunder att svara på frågor från banker och kunder. 

Nya kompetenser måste rekryteras

Detsamma gäller många mindre företag som inte direkt omfattas av de nya direktiven, men som kommer att behöva rapportera till sina kunder om hur hållbara de här. De nya EU-direktiven på hållbarhetsområdet, framför allt att rapporteringsdirektivet CSRD, väntas öka behovet av ny kompetens på många revisions-, redovisions- och rådgivningsbyråer. 

Det kan gälla såväl generella hållbarhetsexperter som specialister inom till exempel biodiversitet, cybersäkerhet, mänskliga rättigheter, arbetsmiljö, klimatrapportering och hur koldioxidutsläpp beräknas. 

– Det är kompetenser som vi inte har varit speciellt vana vid att rekrytera, säger Elisabet Brodin som är hållbarhetsspecialist på PWC. 

De nya kraven gör att revisionsteam behöver breddas, även om det fortfarande är revisorer som är experter på själva granskningen och tar ansvar för helheten. 

– Det finns inget krav på att det är samma revisor som reviderar det finansiella bokslutet och hållbarhetsrapporten. Men det finns väldigt mycket synergier mellan dem. Det är därför bra om det är samma som ansvarar för båda delarna. Däremot kan inte revisorerna kunna allt, utan behöver ta hjälp av experter. 

– Det är nya kunskapsområden som växer fram och mycket nytt att lära sig. Samtidigt har de som arbetar med revision redan mycket att göra.  

Hur löser ni det? 

– Vi anställer ny kompetens samtidigt som vi vidareutbildar de som redan arbetar här, säger Elisabet Brodin. 

– I många ekonomiutbildningar ingår det i dag någonting om hållbarhet, om än i varierande utsträckning. De som har en sådan utbildning är mycket attraktiva på arbetsmarknaden. 

Under senare år har återkommande rapporterats om tuffa arbetsvillkor i åtminstone delar av revisions- och redovisningsbranschen. 

– Precis som i många andra branscher är kompetensförsörjningsfrågan i fokus även hos oss – hur vi ska kunna attrahera fler till branschen, behålla fler och få fler av dem som har lämnat att vilja återvända, säger Sara Lissdaniels. 

Är kompetensförsörjning en hållbarhetsfråga? 

– Ja, en jätteviktig sådan. Kanske den allra viktigaste. 

Mimmi Cromberger, HR- och hållbarhetsstrateg på it-företaget Hogia och styrelseledamot i HR-föreningen, lyfter fram HR som allt centralare delar av hållbarhetsarbetet. 

– Tidigare var det många som satte likhetstecken mellan hållbarhet och miljöfrågor. Nu är det ett mycket bredare begrepp och innehåller inte minst sociala och ekonomiska delar. 

Hur påverkas HR-avdelningar av EU:s nya hållbarhetsdirektiv? 

– Jag tror att det är många som, likt jag själv, just nu är involverade i arbetet med den dubbla väsentlighetsanalysen som är en del av CSRD. Samtidigt har vi nog inte riktigt fullt ut sett konsekvenserna av direktivet som är mycket komplext och inte helt enkelt att snabbt sätta sig in i. 

– Risken är att det blir stort fokus på att följa direktivet och hamna rätt i rapporteringen och för lite på vad som är själva syftet, till exempel att bland mycket annat förbättra mångfalden, inkluderingen och arbetsmiljön. 

Ställer det krav på nya HR-kompetenser? 

– Inom många HR-funktioner finns redan den nödvändiga kompetensen. Men man behöver kanske använda den på nya sätt, till exempel när det gäller mätning och uppföljning. 

– Samtidigt kan det finnas behov av att på bredden öka kunskapen om hur de olika hållbarhetsdirektiven påverkar HR-frågorna. Men alla behöver inte kunna direktiven på djupet.  

Mimmi Cromberger betonar betydelsen av ett nära samarbete mellan HR- och hållbarhetsfunktioner, 

– En viktig del av CSRD är att det kommer göra företagen mer transparenta. Som arbetstagare får vi bättre förutsättningar att göra medvetna val när vi söker jobb, vilket jag tycker är mycket bra. 

Anna Högberg, kommunikationschef på företaget Adapteo och föreläsare för Sveriges kommunikatörer, tror att de nya regelverken och direktiven på hållbarhetsområdet kommer att förändra företags sätt att kommunicera. 

– Hållbarhetsarbetet behöver i framtiden genomsyra hela affären, vilket får direkta konsekvenser för bland annat kommunikatörernas arbete. Många behöver öka sitt kunnande och förståelse för dessa frågor som kan vara mycket komplexa med långa värdekedjor. Det är inte så att alla ska bli experter. Däremot bör alla ha grundläggande kunskap och förstå vad som är viktigt och oviktigt. Lägstanivån behöver helt enkelt höjas.  

– Många förstår i dag inte vad som är de stora grenarna på trädet och vad som är löven.  

– Ett företag som tillverkar korv hävdade att de hade gjort stora hållbarhetsinsatser genom att ersätta plastförpackningar med växtbaserade. Men det var ju inte förpackningarna som stod för det stora avtrycket, utan grisen. Att göra stora kommunikationsinsatser kring symbolhandlingar är vilseledande och något som vi måste komma bort ifrån. 

Hur då? 

– Till exempel genom att sätta sig ner med företagets hållbarhetsavdelning, om det finns en sådan, och hitta berättelser som är äkta och trovärdiga.