Klimatförändringar, globalisering och digitalisering har snabbat upp förändringstakten på alla nivåer i samhället. Men den här våren blev det skarpt läge när coronapandemin gjorde entré. Plötsligt mötte många verksam­heter ett gigantiskt paradigmskifte och disruptionen tycks bara ha börjat. Att kunna anpassa sig till snabba förändringar har blivit en hygienfaktor, det gäller enmansföretagare likväl som statliga myndigheter.

För många organisationer, inte minst inom den offentliga sektorn, krävs nu förmåga att hantera regelverk samtidigt som man behöver vara kreativ och tänka nytt.

Läs också: Det skiljer framgångsrika personer från andra

Managementkonsulten Love Lönn­roth har arbetat med förändringsledning under många år. I boken Ut ur boxen – Förändringsledning på riktigt (Sanoma utbildning) utgår han bland annat från Carol Dwecks forskning om growth mindset.

– Dweck har verkligen lyckats sätta fingret på attitydens stora betydelse. Jag skulle vilja säga att det handlar om skillnaden mellan ett kreativt och ett reaktivt förhållningssätt. Med growth mindset upplever du dig som utvecklingsbar, vilket betyder att även om du inte kan så kan du lära dig. Med ett fixed mindset har du däremot ett passivt och reaktivt synsätt. Du anser till exempel att kapacitet bygger på medfödd begåvning.

Love Lönnroth använder just begreppet growth mindset i sitt arbete med förändringsledning. Han betonar det holistiska perspektivet som består av organisations-, team- och individnivån. Tillsammans bildar de en helhet som måste utvecklas parallellt. En isolerad chefsutbildning har till exempel en väldigt begränsad och kortsiktig effekt.

– Systemutveckling är komplext. Det som skapar mest engagemang och utvecklingskraft är när chefer och medarbetare når en gemensam förståelse om var de befinner sig och är på väg. De bästa företag som jag har arbetat med har jobbat med sitt ”varför” och förstått vikten av den gemensamma berättelsen och dialogen.

Läs också: Du måste själv se till att dokumentera det du gör

Den moderna ledarens roll blir allt mer coachande; det handlar om att uppmuntra medarbetarna att utvecklas och leda sig själva. Framgångsrika ledare kan i fram­tiden vara mer som förbundskapten Janne Andersson (som framstår mer som en coach) än som entreprenören Elon Musk (karismatiskt geni).

Ensam är inte längre stark. Fokus ligger i stället på ömsesidig dialog, öppenhet och ärlighet.

– Ledarskapet finns för att säkerställa utveckling på alla nivåer, men också för att attrahera de främsta talangerna och skapa en arbetsplats där medarbetare upplever att det finns utrymme att växa.

En tydlig framgångsfaktor är psykologisk trygghet, enligt Googles forskning om team. Det innebär ett klimat där teammedlemmarna vågar ta risker genom att säga vad de tycker och vara helt öppna. Love Lönnroth anser att techbranschen gått i bräschen för det här arbetssättet.

– Ja, ju större yttre förändringstryck en verksamhet utsätts för, desto snabbare sker utvecklingen. Tillit, lust och engagemang är absoluta framgångsnycklar för att vara konkurrenskraftig. I dag behövs en attityd av growth mindset på både organisations-, team- och medarbetarnivå för att verksamheten på sikt ska överleva.

Läs också: Professor Micael Dahlen om varför du styrs av siffror

Bli studentmedlem

Du som pluggar kan bli medlem i Akavia. Som medlem får du ta del av de förmåner som omfattar studenter.  Medlemskapet är kostnadsfritt och du får hjälp att starta din framtid. Läs mer om Akavias studentmedlemskap här.