”Företagen skriker efter hållbarhetskompetens”

”Grön kompetens” och ”specialister inom hållbarhet” har blivit hett på arbetsmarknaden. Det internationella bemanningsföretaget Manpower Group presenterade i början av året deras undersökning i ämnet.

Närmare 39 000 arbetsgivare i 41 länder har svarat på frågor om gröna jobb och kompetenser: 70 procent av arbetsgivarna uppger att de jobbar med eller aktivt planerar att rekrytera ”green talent” – grön kompetens.

Sverige är inget undantag. Här är siffran 69 procent – det vill säga sju av tio företag uppger att de är på jakt efter personer med grön kompetens.
– Klimatomställningen är kanske företagens största utmaning någonsin, men också en stor möjlighet att påverka positivt. Många har satt sig ner och insett att de måste bli mer gröna – men vet inte exakt hur. Och nu skriker företagen efter hållbarhetskompetens, säger Steinar Instefjord, chef för grön affärsutveckling på Manpower Group Nordics.

Vad menas då med grön kompetens? Svaret på frågan är inte helt enkelt – då det beror på bransch och behov. Några av de kanske mer självklara ”gröna” jobben är ingenjör inom förnybar energi, trädvårdare och klimatforskare. Men i princip alla företag och organisationer måste idag jobba med hållbarhetsfrågor i någon form.

Hållbarhetsanalytiker en av de mest efterfrågade jobbtitlarna

Det speglar sig i nätverksplattformen Linkedins senaste lista ”Jobs on the rise”. Där rankas de mest efterfrågade jobbtitlarna i Sverige, baserat på företagets data. Hållbarhetsanalytiker – eller sustainability analyst på engelska – är en av de titlar vars efterfrågan har ökat mest de senaste fem åren. Sedan i fjol har titeln seglat upp från plats 20 till en andraplats.

Enligt Linkedin är en hållbarhetsanalytiker någon som utvärderar och rapporterar företagets miljöpåverkan och som utvecklar strategier för att göra affärsverksamheten mer hållbar.

CSRD en av orsakerna till efterfrågan på grön kompetens

En anledning till att denna titel har gått i raketfart till toppen på listan stavas CSRD. Förkortningen står för Corporate Sustainability Reporting Directive och är EU:s nya direktiv om företags hållbarhetsrapportering. Direktivet träder i full kraft 2028, men för de största företagen börjar de nya reglerna att gälla redan 2025. Och detta har skapat viss panik i många organisationer, upplever Peter Hultman, ansvarig för hållbarhetskompetens på konsult- och rekryteringsföretaget Meritmind.

– Orsaken till den rådande haussen kring hållbarhet och att många företag har börjat slänga sig med uttryck som ”grön kompetens” bygger på den stress som har kommit med det nya direktivet. Men istället för att stirra sig blind på regelverket och skrika efter en hållbarhetscontroller bör man ta ett steg tillbaka och titta på hur hållbarhet kan bli en del av strategin för hela verksamheten. Och för det krävs god planering, kompetensinventering och kommunikation.

Det förekommer en mängd hållbarhetstitlar, bland annat hållbarhetspecialist, hållbarhetschef, hållbarhetscontroller, hållbarhetsanalytiker och hållbarhetsstrateg. Är det olika namn på samma sak?

– Det kan vara så, men oftast ligger skillnaden i att specialist och chef handlar mer om sakfrågekompetens på djupet medan exempelvis strateg, controller och analytiker handlar mer om att få till just realiseringen från strategi- och verksamhetsstyrning till processer, rapportering och uppföljning – det vill säga typiskt det som motsvarande roller ansvarar för på en ekonomiavdelning när det gäller den finansiella informationen. Här handlar det om hållbarhetsinformation.

Vilka kompetenser behöver företagen för att kunna genomföra en grön omställning?

– Dels behövs personer som kan sakfrågorna på hållbarhetsområdet – och på många företag finns redan de som har jobbat med detta i 20 år och som känner en viss frustration över att det ska behövas ett EU-direktiv för att de ska få höras i styrelserummet. Men organisationer som vill strukturera verksamheten i en mer hållbar inriktning behöver även personer som fungerar som en brygga mellan sakkunniga och andra avdelningar, exempelvis finans och teknik. Inte sällan handlar det om projektledare, personalvetare eller kommunikatörer.

Så du måste inte vara specialist på hållbarhet för att vara den ”gröna” kompetens som bolagen söker?

– Du måste inte vara expert på sakfrågorna – men du behöver någon form av orientering i till exempel Parisavtalet, Agenda 2030 och varför CSRD ser ut som det gör – gärna i kombination med en stor portion eget intresse för hållbarhetsområdet. När vi träffar kandidater märker vi att många har jobbat med hållbarhetsfrågor i olika sammanhang, men de ser sig inte själva som hållbarhetskonsulter utan kanske som projektledare i första hand. Så i deras cv står det inget om detta. Här finns ett dolt utbud av hållbarhetskompetens som kandidaterna bör bli bättre på att lyfta fram.

Vidareutbilda gärna den kompetens som redan finns på plats

Det råder idag en skev balans mellan efterfrågan och utbud, enligt Manpower Groups undersökning. Av de arbetsgivare som säger sig vara i färd med att rekrytera grön kompetens upplever en klar majoritet – 75 procent – att de har svårt att hitta personer med rätt kvalifikationer. Steinar Instefjord betonar dock att organisationer har mycket att vinna på att blicka inåt.

– Ofta behöver man inte börja från scratch. Kanske räcker det med att kompetensutveckla den personal man redan har. Alla kanske inte har en lång akademisk utbildning inom hållbarhet i ryggen, men det kan i vissa fall räcka att man har arbetslivserfarenhet inom de här frågorna, har gått enstaka kurser eller att man på eget bevåg har läst en mängd rapporter i ämnet, säger han.

Även Peter Hultman rekommenderar företag och organisationer att gräva där de står.
– Ett tips är att undersöka om det finns någon eller några medarbetare som redan har jobbat med de här frågorna – eller någon som har ett stort intresse för dem; personer som på olika sätt kan agera bryggor inom företaget men också översätta data till en hållbarhetsstory.

Hur ser du på den framtida utvecklingen av den ”gröna jobb-mani” som nu råder?

– Den stressade diskussionen kring hållbarhet påminner lite om den som uppstod när dataskyddsförordningen GDPR infördes och den som kretsar kring AI-verktygens intåg; många företag har inställningen att detta är något som ”drabbar” dem. Men jag tror att när omställningshetsen med fokus på EU-direktivet har lagt sig kommer hållbarhet alltmer anammas som något självklart. De nyutexaminerade studenterna kräver det i stor utsträckning redan idag, liksom investerare och kunder.

Ligger företagen efter?

– Ja, och de måste komma i kapp. Vissa saker måste poppa upp som en trend och förstärkas innan de kan införlivas i en organisations DNA. I framtiden är jag övertygad om att företag som söker en controller kommer att förvänta sig att personen i fråga inte bara har kunskaper i ekonomi utan även i hållbarhet.

Steinar Instefjord ser ingen risk för att dagens höga efterfrågan på gröna jobb kommer att leda till ett överskott av arbetstagare med hållbarhetsinriktning längre fram. Däremot poängterar han att en utbildning inom hållbarhet idag inte nödvändigtvis kommer att vara tillräcklig imorgon.

– Omställningen går snabbt och ser man på World Economic Forums framtidsspaningar är det rimligt att tro att många av oss kommer att behöva byta jobb och inriktningar längre fram i våra yrkesliv. Detsamma gäller för hållbarhetsfrågan; det kommer att uppstå nya behov och tjänster med tiden och mycket kan hända bara de tre närmaste åren. Som arbetssökande och anställd kommer man behöva vara villig att anpassa sig.

Läs också: Sökes - ekonomer som kan hållbarhet

Läs också: Hållbarhet är framtidens kompetens för alla

Läs också: Revisorer måste kunna hållbarhet