Få arbetsplatser redo för AI

För mindre än ett år sedan, i november i fjol, släpptes en gratisversion av chatboten Chat GPT, som därefter har uppdaterats flera gånger. För varje uppdatering har den blivit allt bättre på att söka, sammanställa, analysera och presentera information.

Verktyget innebär att generativ AI-teknik – algoritmer och tekniker som kan användas för att skapa nytt innehåll – numera är tillgänglig för allmänheten. Digitaliseringstrycket ökar ytterligare.

Många beskriver det som pågår som en början på en ny industriell revolution eller åtminstone ett paradigmskifte. Enligt en rapport av den amerikanska storbanken Goldman Sachs väntas mer än 300 miljoner jobb i varierande utsträckning kunna automatiseras som ett resultat av AI-teknikens utveckling.

De flesta branscher påverkas, inte minst it, media, juridik och bank och finans.
– Det finns mycket antaganden om att detta är en disruptiv teknologi som kommer att förändra hela arbetsmarknaden, men än finns ingen empiri som stödjer att så är fallet. Väldigt mycket är än så länge skrivit i stjärnorna, säger Bertil Rolandsson som är professor i sociologi vid Göteborgs universitet.

Unden våren har bland annat techmiljardären Elon Musk och den svenske stjärnfysikern Max Tegmark krävt ett temporärt stopp för utveckling av större AI-system, bland annat med motiveringen att utvecklingen går för snabbt, att det behövs bättre analyser av samhällskonsekvenserna och nya säkerhetsspärrar och regelverk.
I en intervju i förra numret av Akavia Aspekt beskrev Max Tegmark AI som vår tids viktigaste demokratifråga.
– AI kommer att förändra arbetslivet fullständigt och är det största hotet mot facket någonsin.

Akavias samhällspolitiske chef Patrik Nilsson har en mer positiv syn på vad som pågår.

– Många kommer åtminstone delvis att få förändrade arbetsuppgifter. Förhoppningsvis kan tråkiga och monotona arbetsuppgifter försvinna, samtidigt som möjligheten för mer innovation, kreativitet och variation i arbetet ökar, något vi vet leder till mer välmående.

Akavia har via enkäter frågat ett representativt urval av förbundets medlemmar om deras syn på bland annat AI. Cirka 3 000 personer deltog i undersökningen som bland annat visar detta:

• Drygt hälften, 56 procent, har en övervägande positiv inställning till AI:s påverkan på arbetslivet. Män och privat anställda är mer positiva än kvinnor och offentligt anställda.
• Av de svarande anser 66 procent att deras organisations kunskapsnivå vad gäller AI är låg eller mycket låg.
• 60 procent uppger att deras arbetsplats saknar en policy eller riktlinjer för hur AI-verktyg ska användas i arbetet.

– Vi är i Sverige bra på omställning och det tycker jag att vi ska vara även i framtiden, men då behöver vi bygga en infrastruktur som gör att människor kan kompetensutveckla sig. Det livslånga lärandet blir allt viktigare. Vi har redan en digital klyfta mellan dem som är inne
i systemet och dem som står utanför. Det är en klyfta som riskerar att öka ju mer avancerad tekniken blir, säger Patrik Nilsson.

Daniel Bodén, senior lektor vid Institutionen för historia och samtidsstudier på Södertörns högskola, betraktar användningen av AI i arbetslivet som en del i den automationsprocess som pågått sedan industrialiseringens början.

– Mänskliga arbetsuppgifter har gradvis tagits över av maskiner. Det som gör att det blir så stort just nu beror delvis på vilka människor som ser sig som offer i processen. Tidigare automation gällde i stor utsträckning mekaniskt arbete och drabbade främst människor som inte hade jättestark röst i samhället.

– I dag är det i första hand medelklassens arbetsuppgifter som ersätts, till exempel inom HR, redovisning och kommunikation, men inte heller detta är något riktigt nytt. Sedan början av 1950-talet, då man uppfann mikrochippen och började tala om elektronhjärnor, har maskiner i växande utsträckning tagit över intellektuella arbetsuppgifter från människor. Det går dock mycket snabbare nu.

KTH-forskaren Johan Fredrikzon, som just nu är verksam vid de både amerikanska universiteten UC Berkeley och Stanford, beskriver hur ett antal steg under de senaste 20 åren har lett fram till bland annat Chat GPT och liknande verktyg.

– Viktigt är bland annat utvecklingen av neurala nätverk, som försöker efterlikna hur hjärnan fungerar – vilket är grunden i så kallad deep learning-teknik – tillsammans med big data och allt snabbare processorer. När vi nu är inne i en hype där ingen vill missa tåget blir det särskilt viktigt att ta ansvar för och ställa krav på hur tekniken implementeras.

– Det är dock förhastat att tala om att en massa jobb kommer att försvinna på bred front på grund av AI eller att vi människor inte längre kommer att behövas. Däremot lär många arbetsuppgifter och jobb förändras och en del även försvinna. Å andra sidan tillkommer det nya.

Professor Bertil Rolandsson menar att det är viktigt att hålla isär jobb och arbetsuppgifter.

– Jobb består av många olika arbetsuppgifter. Det är inte svårt att se att AI-lösningar gör att vissa arbetsuppgifter försvinner, det är svårare att veta om även jobb försvinner med tanke på att det hela tiden uppstår nya arbetsuppgifter som dessutom ofta är mer kognitiva än de tidigare.

Oro för vad ny teknik kan leda till är inget nytt. De flesta av oss har redan i skolans historieundervisning fått höra hur textilarbetare för mer än 200 år sedan slog sönder Spinning Jenny för att rädda sin utkomst.

– Knäckfrågan är kanske inte jobben som försvinner, utan vad som händer med dem som blir kvar. Det finns en risk för att vi får en ytterligare skiktning av arbetslivet och en tydligare uppdelning i ett A- och B-lag, det vill säga att tekniken i ena änden av spektrumet skapar mer kvalificerade och kreativa arbetsuppgifter samtidigt som den skapar otroligt enkla och monotona, och lågbetalda, arbetsuppgifter i den andra änden, säger Daniel Bodén.

– En annan viktig fråga är vem som får del av de vinster som AI skapar. Svenska fackföreningar hade tidigt uppfattningen att det inte är tekniken i sig som är problemet, utan sättet som den tas i bruk på och hur de produktivitetsvinster som uppstår fördelas. Samma sak gäller för AI. Det är en fråga om demokrati, inflytande och fördelning.

Akavias samhällspolitiske chef Patrik Nilsson anser att svenska politiker är alldeles för tysta i AI-debatten.
– Jag tror att en viktig förklaring till tystnaden är att de svenska politikerna inte vet hur AI ska regleras. Kanske behöver de inte leverera några svar, men de måste åtminstone ställa frågor.

Läs också: Max Tegmark: AI är vår viktigaste demokratifråga

Läs också: AI tar nya steg – men behöver fortfarande mänsklig hjälp

Läs också: Styrs framtidens domar av AI?