Behovet av kompetensutveckling är större än någonsin

För drygt ett år sedan infördes det så kallade omställningsstudiestödet som ska göra det lättare för yrkesverksamma människor att bredda sin kompetens och stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Stödet har blivit en succé i så måtto att antalet ansökningar har överträffat förväntningarna.

Däremot är det betydligt färre som har fått något stöd. På grund av resursbrist och en handläggning som till stora delar sker manuellt har Centrala studiestödsnämnden (CSN) inte hunnit handlägga alla ansökningar som kommit in.

Ansökningar har lagts på hög med resultat att många inte kunnat påbörja studier som de kommit in på. I slutet av oktober i år var det 5 000 personer som fortfarande väntade på beslut på ansökningar som skickades in ett år tidigare, 17 000 väntade beslut på ansökningar som lämnades in i våras, och 9 000 på ansökningar från höstens sökomgång.

– Tidigare har vi i Sverige genom omställningsorganisationerna varit bra på kompetensutveckling för personer som har blivit av med jobbet. Med omställningsstudiestödet tar vi ett steg till och ger möjlighet för individen att skaffa sig ny kompetens under pågående anställning, vilket är utmärkt, säger Sacos ordförande Göran Arrius.

– Däremot är jag inte helt nöjd med hur staten har skött detta. CSN har inte fått tillräckligt med pengar för att klara sitt uppdrag.

Liknande inställning har Hanna Birath som är sakkunnig på Akavia. – Det är olyckligt med så långa handläggningstider. De måste kortas.

För att komma tillrätta med problemen föreslår regeringen att CSN får drygt 100 miljoner kronor i extra anslag fram till 2025, vilket är mindre än hälften av vad myndigheten själv anser behövs.

Enligt Göran Arrius behöver det satsas betydligt mer på kompetensutveckling än vad som sker i dag.

– Inte minst den gröna omställningen och AI-utvecklingen gör att många behöver bygga på sin kompetens eller skaffa sig ny. De flesta människors arbeten kommer att förändras, många i grunden. Det gäller även för akademiker.

– Om det är någonstans där man inte ska se utgifter som kostnader utan som investeringar är det på utbildnings- och kompetensutvecklingsområdet. Varje krona man lägger här kommer att ge enormt mycket tillbaka.

Akavias Hanna Birath:

– Med tanke på den snabba teknologiska utvecklingen, och den strukturomvandling som följer i dess spår, har kontinuerlig kompetensutveckling och livslångt lärande kanske aldrig varit viktigare än vad det är nu.  

En rad undersökningar från senare år visar att intresset för kompetensutveckling bland Akavias medlemmar är mycket stort, men också att det finns brister.

Några exempel:

• Ungefär åtta av tio räknar med att de kommer att kompetensutveckla sig inom en femårsperiod.
• Knappt hälften vill – inom de närmaste åren – göra det genom studier.
• Ämneslistan toppas av digital kompetensutveckling. Varannan vill plugga data/it eller AI. På andra plats kommer ledarskap och på tredje projektledning.
• Av dem som inte fått någon kompetensutveckling uppger var femte att det beror på tidsbrist.

– Det är viktigt att tänka ett steg längre och inte prioritera bort detta. Takten i kompetensutvecklingen behöver öka för att inte jobben ska springa ifrån oss, säger Hanna Birath.

Är det risk för att det blir ett A- och B-lag?
– Ja, särskilt när det gäller AI-utvecklingen som nu går otroligt snabbt. Det finns de som sätter sig in i vad som pågår, förstår vad det betyder för det egna arbetet och de som inte gör det. Vi riskerar en olycklig kompetensklyfta.

Är det en åldersfråga?
– Delvis. Det är färre i gruppen 60 plus som kompetensutvecklar sig än bland yngre. Med tanke på det allt längre arbetslivet är det viktigt att även 60-åringar gör det. Många kan ha upp till tio år kvar i yrkeslivet när pensionsåldern höjs.

Sacos ordförande Göran Arrius betonar att kompetensutveckling är ett delat ansvar mellan individen, arbetsgivaren och staten.

– Högskolorna, till exempel, behöver i ökad utsträckning tillhandahålla kurser som är anpassade för dem som kanske har 20 eller 30 år i arbetslivet bakom sig och nu ska ställa om.

Det kan till exempel handla om fler enstaka kurser på halvtid, kvartstid eller liknande, men också rullande utbildningsstarter under terminerna.

– I dag finns det inte tillräckligt incitament för högskolorna att göra det. Staten behöver skjuta till mer pengar. Det nuvarande systemet är framför allt riggat för studenter som kommer mer eller mindre direkt från gymnasiet. Hanna Birath hoppas att regeringen tar initiativ i den riktning som Göras Arrius skisserar.

– Ska man inte konkurrera ut förstagångsstudenterna krävs det öronmärka resurser. Man behöver även utveckla utbudet, både när det gäller innehållet i utbildningarna och formerna för dem.

Läs också: Kompetenser och förmågor du behöver i framtidens arbetsliv

Läs också: Därför behöver du en treårsplan för din karriärutveckling

Läs också: Nya omställningsstudiestödet – så blir du godkänd