Randstad är inte bara Sveriges största bemanningsföretag, eller kompetensföretag som det numera heter, utan är störst på världsmarknaden. Det holländska företaget har ett svenskt huvudkontor i Solna och där sitter Akademikerföreningens ordförande Ian Cho.
– Jag har alltid varit intresserad av samhällsfrågor och politik så det känns självklart att sitta på den här posten, säger han.
Efter elva år som ambulerande tjänsteman och konsult, samt fyra år i styrelsen, intog han ordförandeposten för drygt två år sedan. Det var strax efter det svenska bemanningsföretaget Proffice AB blev uppköpt av holländska Randstad 2017. Men förutom att koncernledningen sitter i Holland har det inte inneburit så stor skillnad, menar Ian Cho.
– Man får slipa lite på sin engelska, men i övrigt är det ingen förändring utom att vi har en holländsk vd och två andra chefer från Holland.
Från den tidigare ordföranden fick han en engelsk sammanfattning av det svenska kollektivavtalet.
– Den svenska arbetsmarknaden och kollektivavtalet är ju unikt och det fungerar annorlunda i Holland har jag förstått, säger Ian Cho.
Men han upplever inte att det har varit några uppenbara konflikter eller missförstånd mellan ledningen och facket på grund av olikheterna.
– Randstad har funnits så länge på den svenska arbetsmarknaden och jag tycker att det fungerar bra.
Det är en rätt speciell arbetsmiljö som fackligt aktiv på ett kompetensföretag. Den största andelen medarbetare ser eller möter Ian Cho aldrig – det gäller också medlemmarna i Akademikerföreningen.
– Målet är ju att de ambulerande medlemmarna ska vara ute på uppdrag hos andra arbetsgivare och jag vet inte ens var alla är.
På kontoren i Solna, Göteborg och Malmö – och på flera andra orter i Sverige – sitter cirka 600 anställda, vilket kan jämföras med de 3 000 anställda som hyrs ut. I tillägg så har företaget hög personalomsättning. Ambulerande tjänstemän, som stannar i genomsnitt tre–fyra år, går ofta vidare till direktanställningar.
– Och då är det svårt att få folk att engagera sig fackligt. De är här så kort tid och deras önskemål är ju också att komma vidare, säger han.
En annan utmaning är att anställningsvillkoren för de ambulerande medlemmarna oftast ligger på lagstadgad miniminivå. Det gäller till exempel antalet semesterdagar.
– Där har de interna kontorsmedarbetarna det bättre med 30 dagars semester, men de övriga har bara 25, berättar Ian Cho.
Just nu arbetar Akademikerföreningen för att lönevillkoren ska förändras från timlön till månadslön.
– Vi har jobbat för att komma bort från de så kallade prestationslönerna mot fast lön när man är ute på uppdrag, men där har vi inte helt kommit i mål än.
Publicerad