Så påverkas kulturen på jobbet av distansarbete

De flesta forskare och bedömare som Akavias Aspekt har talat med menar att organisationskultur och känslan av samhörighet och gemenskap mellan medarbetare utsätts för stora prövningar när allt fler på en arbetsplats, och dessutom i växande utsträckning, arbetar på distans.

– En kultur byggs upp att vi umgås och interagerar mycket med varandra för att till slut börja dela värderingar. Ju mindre vi träffas, desto svagare blir sannolikt kulturen, säger Thomas Andersson som är professor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde.

Häromåret kom David Eklind Kloo, utredare på Handelsanställdas förbund, ut med boken Arbetets mening där han har intervjuat arbetare och tjänstemän om hur de upplever sina jobb.

– Det finns olika saker som kan ge stimulans i arbetet. Vissa jobb har mer av vissa ingredienser än andra och tvärtom. Det är också olika viktigt för olika människor vad i arbetet som är det centrala.

– En av de dimensioner som har störst bäring på den upplevda meningsfullheten i arbetet är gemenskap, vilken i hög grad påverkas om vi slutar att sitta tillsammans när vi arbetar.

David Eklind Kloo säger att gemenskapsdelen sannolikt är viktigare för personer som har ett arbete som erbjuder mindre stimulans än för dem som har arbetsuppgifter som upplevs som både nyttiga och stimulerande.

– En annan viktig aspekt är möjligheten att tillsammans lösa arbetsuppgifter. Det är ett inslag av kollektiv kreativitet som bidrar till meningsfullhet i arbetet.

Leder ökat distansarbete till att vi blir mer benägna att byta jobb?

– Det är möjligt att arbetet för en del i större utsträckning bara blir en källa till försörjning, något som man vill få överstökat så snabbt som möjligt, men det kan också ge nya möjligheter, till exempel när det gäller att kombinera arbete med privatlivet och i större utsträckning kunna välja var man vill – och har råd – att bo.

Framväxten av stora arbetsplatser var avgörande för att anställda skulle börja organisera sig fackligt. Fortfarande är den fackliga organisationsgraden lägre på mindre arbetsplatser än på större.

– Det är risk för att den utvecklingen förstärks om vi i mindre utsträckning träffas rent fysiskt, säger David Eklind Kloo.

Sacos samhällspolitiska chef Lena Granqvist menar att ökat distansarbete även kan innebära en facklig möjlighet.

– Det gäller att från fackligt håll utnyttja tekniken till att nå fler, bygga ut den digitala verksamheten med till exempel kurser, och närvara i andra sammanhang än vad man har gjort tidigare.

– Jag tror att det efter pandemin kommer att växa fram olika modeller för hur vi organiserar arbetet. Hur de kommer att se ut är det dock för tidigt att säga; vi får pröva oss fram, men det är viktigt att skydda arbetsmiljön även vid distansarbete.

I Akavias nyligen genomförda undersökning bland ett representativt urval av förbundets medlemmar svarade 55 procent att distansarbete har haft en negativ påverkan på av känslan gemenskap på deras arbetsplats.

Ungefär åtta av tio uppgav att de vid distansarbete helt eller delvis saknar den fysiska samvaron med sina kollegor. Drygt fyra av tio upplever att deras engagemang för arbetsplatsen, kollegorna, arbetsuppgifterna och jobbet påverkas negativt när fler arbetar på distans.

Det är marginella skillnader mellan mäns och kvinnor svar. Däremot finns det tydliga åldersvariationer. Yngre anser i större utsträckning än äldre att distansarbetet har haft en negativ påverkan på gemenskapen och engagemanget på arbetsplatsen. De har också saknat sina kollegor i större utsträckning.

Tidigare undersökningar visar att tillgången till en fysisk arbetsplats är extra viktigt för att unga ska känna tillhörighet och att de är en del av ett sammanhang.

– Har man arbetat länge vet man ofta vad man ska göra och har skaffat sig tydliga rutiner. Det gör att man förmodligen har lättare att klara distans- eller hybridarbeten. För yngre medarbetare kan det vara svårare, säger Gunnar Bergström som är professor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle och docent i medicinsk psykologi vid Karolinska Institutet.

Caroline Ingvarsson är lektor vid Mälardalens universitet, men just nu verksam vid amerikanska Boston College, och forskar bland annat om hur man bygger och behåller en stark organisationskultur när människor inte längre samlas rent fysiskt i samma utsträckning som tidigare.

När medarbetare i stor utsträckning arbetar på distans behöver den fysiska platsen, enligt Caroline Ingvarsson, ersättas av någonting annat. 

– Vi vet ännu inte med vad, men jag tror att det kommer att behövas mer chefsarbete, vilket inte alltid är lätt att inse. När en chef delar fysisk arbetsplats med sina medarbetare har hen ganska bra möjligheter att löpande följa vad medarbetarna gör, hjälpa till när saker och ting inte fungerar som det ska och agera om någon har problem. Allt detta blir svårare på distans och om man inte ha daglig kontakt. 

Läs också: 6 framgångsfaktorer vid ledarskap på distans

Läs också: Distansarbetet: ”Nu tävlar man inte längre bara med lokala förmågor”

Läs också: Flexibel - På dina villkor