Ökade förutsättningar för hemmaarbete

Hon menar att de senaste månadernas distans­arbete har förenklats av att det är många som har varit i samma situation.

– De digitala mötena till exempel, har blivit betydligt effektivare och fått mycket bättre kvalitet. Tidigare var det kanske en person som var med på ett möte digitalt, medan övriga satt samlade i ett fysiskt rum. Då var risken stor att den som var med på länk glömdes bort, inte gavs utrymme och hade svårt att hänga med i diskussionerna. Nu när alla är med på länk blir det mer jämlikt och fungerar bättre. Att vi utvecklar vår digitala arbetsmiljö är en positiv effekt av pandemin. Nya och effektivare arbetssätt har vuxit fram.

Hon tror att intresset för att arbeta på distans kommer att öka.

– Kanske kommer vi i framtiden välja arbetsgivare utifrån hur flexibla de är på den här punkten. Många har under de senaste månaderna hittat en helt annan balans i livet genom att arbeta hemma, och den vill många behålla.

En tydlig nackdel vid distansarbete jämfört med att arbeta på ett toppmodernt kontor är ofta den fysiska arbetsmiljön. Många har till exempel inte ett ordentligt arbetsbord hemma. Enligt lag ska arbetsgivaren svara för en god arbetsmiljö. Frågan är hur det ska gå till om medarbetarna till stor del arbetar hemifrån.

Ska det göras skyddsronder i medarbetarnas bostäder?

– Det är kanske inte rimligt att chefen gör hembesök. Samtidigt är det viktigt att säkra att även den som arbetar hemifrån har en bra arbetsmiljö. Men hur det ska gå till rent praktiskt är ännu oklart och en fråga som jag tror att vi från fackligt håll kommer att få arbeta med en hel del framöver, säger Lisa Lorentzon.

Även om arbetsgivaren har det formella arbetsmiljöansvaret, är det enligt Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef på Akavia, viktigt att den enskilde medarbetaren förstår sitt eget ansvar för en god fysisk arbetsmiljö vid distansarbete.

– Men också vad det innebär att arbeta i hemmet och de gränsdragningsproblem som kan uppstå mellan vad som är jobb och vad som är fritid.

– Även om många av oss kommer att arbeta allt mer på distans och flexibelt, vinner vi på att ibland träffa och umgås med kolleger; det är ofta då de kreativa idéerna dyker upp. Arbetsgivaren har dessutom både ansvar för, och behov av, att veta att allt står rätt till med medarbetarna. Det är därför viktigt att det byggs upp nya rutiner, anpassade till en ny verklighet.

Mer distansarbete och ökad flexibilitet, det vill säga att individen i större utsträckning själv avgör var och när arbetet utförs, uppfattas av många som något positivt.

– Men för en del människor kan flexibiliteten bli för stor. De upplever den inte som något positivt, utan mer som krav på ökad tillgänglighet och att gränsen mellan arbete och fritid suddas ut, säger docent Kristina Palm vid skolan för Industriell teknik och management på KTH.

– Var gränsen går varierar mellan människor. För en del är det viktigt att de fysiskt tar sig ifrån hemmet och åker till jobbet.
Det markerar en tydlig gräns mellan arbetet och det övriga livet.
För andra är det tiden man arbetar som är viktig, inte var.

Leder ökade svårigheter att sätta gränser mellan arbete och fritid till ökad stress?

– En del upplever det gränslösa som något positivt som gör det enklare att ta hand om livets olika delar. För andra kan det vara stressande. De upplever att de inte kan koppla bort arbetet när
de ska vara lediga. Men det kan också vara tvärtom, det vill säga svårare att stänga av privatlivet när man arbetar i sin hemmasfär, säger Kristina Palm.