Övergången till en alltmer tjänsteproducerande ekonomi har i grunden förändrat den arbetsrelaterade ohälsan. I dag står psykisk ohälsa för över hälften av alla längre sjukfall i Sverige. Vanligast är de stressrelaterade.
Forskning visar tydligt, enligt Försäkringskassan, att dålig arbetsmiljö är den viktigaste faktorn bakom ökningen av de stressrelaterade sjukfallen, framför allt obalans mellan krav och resurser, samt bristande kontroll över den egna arbetssituationen.
I fjol kostade de längre sjukskrivningarna det svenska samhället, enligt beräkningar som försäkringsbolaget Skandia har gjort, 75,4 miljarder kronor i form av uteblivit arbete. Fem år tidigare var motsvarande kostnad 64 miljarder kronor.
Kvinnor löper generellt betydligt större risk än män drabbas av stressrelaterad psykisk ohälsa, och vissa branscher är mer drabbade än andra.
En jurist löper till exempel dubbelt så hög risk jämfört med en byggnadsarbetare att råka ut för en sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa, och en informatör löper tre gånger högre risk än en jordbrukare, enligt Skandias beräkningar.
Nyligen visade Akavia i en rapport hur en majoritet av de svenska domarna har en mycket ansträngd arbetssituation. Många hinner inte med sina arbetsuppgifter under ordinarie arbetstid och upplever tydliga stressymptom kopplade till den höga arbetsbelastningen. Enligt Domstolsverkets senast tillgängliga statistik (gällande år 2022) ökar sjukskrivningarna bland ordinarie domare.
De är dock långt ifrån ensamma om att ha pressad arbetssituation. I Akavias senaste arbetsmiljörapport (2023) uppgav ungefär hälften att de hade för mycket att göra på jobbet.
Tre av tio svarade att de upplever symptom på stress – till exempel sömnsvårigheter, hjärtklappning eller spänningshuvudvärk – någon gång i veckan eller dagligen.
Gemensamma faktorer bland dem som dagligen känner symptom på stress är bland annat en upplevelse av att inte ha inflytande över sitt arbete, att inte få utlopp för sin kreativitet och inte ha möjlighet att påverka när, var eller hur arbetet ska utföras.
I dagarna är det fem år sedan Världshälsoorganisationen (WHO) larmades om att ett okänt virus orsakat 41 fall av lunginflammation i kinesiska Wuhan.
Några månader senare uppmanade den dåvarande statsepidemiologen Anders Tegnell på en presskonferens alla i Sverige – som hade möjlighet till det – att arbeta hemifrån för att undvika smittspridning.
Även före pandemin var det många tjänstemän som då och då arbetade hemifrån. Pandemin ökade såväl antalet som frekvensen.
Så har det fortsatt även efter att pandemin har klingat av, om än på en lägre nivå. I dag beräknas fyra av tio arbetande i Sverige kunna förlägga åtminstone en del av sin arbetstid i hemmet.
Hybridarbete har för många blivit det nya normala – och en friskfaktor som minskar stressen.
Kristina Palm, professor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet, som själv arbetar på distans fler dagar i veckan, betonar autonomins betydelse.
– Det finns forskningsstudier som visar att möjligheter till hybridarbete, det vill säga att arbeta hemifrån några dagar i veckan, har positiva hälsoeffekter. Rent generellt vet vi att autonomi i arbetet är positivt för människors hälsa. Det gör det också lättare att få ihop livspusslet.
– På arbetsplatsnivå är det dock viktigt att man organiserar för hybridarbete, till exempel genom att ha vissa bestämda dagar då man ska vara på kontoret, och inte låter det bli som det blir. Då är det stor risk för att det sociala i arbetet drabbas negativt.
Enligt en aktuell avhandling vid Högskolan i Gävle kan framför allt medarbetare som är mycket engagerade i sitt arbete, eller som upplever höga arbetskrav, ha svårt för gränsdragningen mellan arbete och privatliv vid distansarbete.
– I och med att vi lever i en digital värld finns den risken även om vi bara arbetar på ett ställe. Arbetet spiller över i den privata sfären och den privata sfären spiller över i arbetet. Hur genomtränglig den gränsen är beror bland annat både på arbetets karaktär, hur det privata livet ser ut och den egna preferensen för att separera dessa åt. Förutom individuella skillnader ser vi även skillnader i kön. Män avgränsar sig i större utsträckning från det privata livet när de arbetar hemifrån än kvinnor som ofta är mer tillgängliga för familjen, säger Kristina Palm.
– Vi håller på att navigera oss fram till något nytt. Hybridarbete – det vill säga en kombination av distans- och kontorsarbete – verkar vara en bra lösning när det är möjligt, men det är viktigt att vi lär oss mer om hur man organiserar det hybrida arbetet så att det blir bra för både personalen och verksamheten.
Karin Högberg, docent i informatik vid Högskolan Väst som leder ett forskningsprojekt kring hybrida arbetsplatser, och som även hon i stor utsträckning arbetar hemifrån, menar att hybrid- och distansarbete i kombination med långgående digitalisering ställer stora krav på människors självledarskap.
– Nu är vi mer eller mindre konstant uppkopplade och nåbara via olika digitala kanaler, vilket kan leda till tung digital stressbelastning. Vi behöver utveckla strategier som gör att vi kan hantera den och nya förhållningssätt till hur vi ska arbeta.
För att det ska vara hälsosamt?
– Ja. Förr kunde man kanske stänga dörren om sig när man ville vara i fred på jobbet. Det går ofta inte i dag. Det var också tydligare när arbetet började och slutade.
– Olika människor hanterar den nya verkligheten olika. Småbarnsföräldrar, till exempel, tycker ofta att den flexibilitet som möjligheter till distansarbete ger är bra och minskar stressen. Samtidigt finns det de som upplever det som jättejobbigt när inte kollegorna är på plats.
Ställer det extra krav på chefer?
– Att leda på distans kräver ju en helt annan typ av interaktion än att göra det på plats. När man inte dagligen möter medarbetare och spontant kan fråga hur de mår, hur det går och liknande, behöver man organisera fram informella digitala möten som då tenderar att bli mer formella. Det mellanmänskliga blir helt enkelt svårare. Detsamma gäller den spontana kunskapsöverföringen kollegor emellan.
Karin Högberg tror inte på någon omfattande återgång till kontoren.
– Så länge det fungerar för verksamheten kommer vi att fortsätta med distans- och hybridarbete. Det är också en rekryteringsfråga. Inte minst många yngre människor förväntar sig kunna jobba flexibelt. Dessutom visar forskningen att många anställda upplever att det i dag är svårt att få arbetsro på många kontor med öppna och aktivitetsbaserade kontorslandskap.
Tillsammans med några kollegor har Andrea Eriksson, professor i psykosocial arbetsmiljö vid KTH, undersökt vilka konsekvenser övergången till distans- och hybridarbete har fått på ett fastighetsbolag och ett industriföretag.
– Många av de anställda upplevde att det blev en bättre balans mellan arbete och fritid och att de lättare fick ihop livspusslet när mindre tid gick åt till att pendla till och från jobbet.
– För en del blev det svårt att upprätthålla en tydlig gräns mellan arbete och fritid, och därmed sämre återhämtning, medan andra inte upplevde en tydlig gräns som något viktigt.
De flesta som deltog i Andrea Erikssons undersökning uppgav att de vill arbeta hemifrån något mer än vad de gör i dag, ofta två dagar i veckan.
– De som arbetar hemifrån skattar – tydligt – att de är mer effektiva när de arbetar hemifrån än när de arbetar på kontoret.
– Mycket pekar på att möjligheten att arbeta både hemifrån och på kontoret är en bra kombination.
För att människor behöver ses fysiskt på ett kontor av bland annat sociala och kreativa skäl?
– Nja. Kreativa arbetsplatser handlar om mycket mer än att vara eller inte vara inne på ett kontor eller liknande, inte minst om ett systematiskt arbete med lärande och utveckling.
Hur mycket arbetar du själv hemifrån?
– Jag växlar och arbetar hemifrån åtminstone två dagar i veckan. Det ger mindre stress i vardagen och gör det lättare för mig att fokusera.
Under hösten har Arbetsmiljöverket inspekterat närmare 1 500 arbetsplatser för att ta reda på i vilken utsträckning den digitala arbetsmiljön är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Drygt hälften fick anmärkningar.
– Arbetsgivare behöver ta kommando över den digitala utvecklingen och skapa möjligheter till en välfungerande it-miljö, utan risk för alltför stor kognitiv belastning som kan leda till utmattning av hjärnan, säger Arbetsmiljöverkets projektledare Malin Cato, som till stor del arbetar på distans.
– Jag är inne på kontoret en dag i veckan.
Vilka är de psykosociala arbetsmiljöriskerna med att arbeta mycket på distans?
– Det varierar mellan olika personer. För en del är det väldigt positivt, medan det för andra kan vara tvärtom och leda till för mycket arbete, svårigheter att hålla isär arbete och fritid, isolering och kanske förvärrad missbruksproblematik.
– Vid distansarbete är det extra viktigt, har vi sett, att cheferna har bra kontakt med sina medarbetare och är mer kommunikativa jämfört med om alla arbetar på samma arbetsplats. Behovet av nåbarhet är också större, vilket inte alltid är så lätt i ett digitalt arbetsliv med mycket uppbokade möten.
Läs också: Så blir du synlig trots distansjobb
Ökad hälsa med möjlighet till distansjobb
Stress är ett av de absolut vanligaste arbetsmiljöproblemen. Dessutom är det ett växande problem som leder till allt större mänskliga och ekonomiska kostnader.
Samtidigt visar en ny undersökning från Akavia på ett tydligt samband mellan sjuktalens storlek och människors möjligheter att påverka var och när de ska arbeta. Granskningen av distansjobb och hälsa publicerades i november och december 2024.
Stressen minskar vid möjlighet att jobba på distans
Trenden: Fler kräver ökad kontorsnärvaro
Undersökning: Minskad stress med mer inflytande
Vill begränsa distansarbete trots färre sjuka
Publicerad