I ett inlägg på Linkedin publicerade meriterade Stanfordforskaren Nicholas Bloom en sammanfattning av resultaten från tre amerikanska studier som har undersökt hur minskat distansjobb och en återgång till kontoren har påverkat en mängd stora amerikanska företag, bland annat de som finns representerade i tongivande aktiemarknadsindex som Russel 1000 och Standard & Poor 500. Resultaten visar att en återgång till kontoren tenderar att ske när verksamheten, till exempel aktiekursens utveckling, har gått dåligt – men samtidigt tycks inte ökad närvaro på kontoren ha positiv effekt på företagens resultat. Jonas Grafström, nationalekonom och vice vd på forskningsinstitutet Ratio, ger i en intervju med Aspekt sin syn på studierna.
– I de flesta fall verkar forskarna inte se mätbara positiva effekter på vinst, produktivitet och aktiens utveckling när medarbetarna kommer tillbaka till kontoren, men jag skulle tro att det ser olika ut för olika verksamheter. Det verkar finnas företag där det har blivit väldigt viktigt med ökad kontorsnärvaro och företag där en stor andel hemarbete fortfarande är lönsamt, säger han.

Inte dålig ekonomi som styr kontorets återkomst

En strid ström av företag världen över har aviserat att de kommer att minska möjligheten till distansjobb och införa krav på högre närvaro på kontoren. Jonas Grafström tror inte att i huvudsak ekonomiska motiv i nuet ligger bakom trenden, snarare bottnar det i en farhåga över de långsiktiga konsekvenserna när personalstyrkan sitter utspridd.
Jonas Grafström Ratio– Jag tolkar resultatet i studierna som att många företag är oroliga över att den kollektiva kunskapsuppbyggnaden påverkas negativt på sikt om många distansjobbar merparten av tiden, säger han och fortsätter:
– Det finns tecken på att den individuella produktiviteten ökar vid distansarbete, men produktivitet är ett svårundersökt område. Produktivitet handlar inte bara om att göra sina egna uppgifter utan också om att lära upp andra och hjälpa dem att vara produktiva. Jag tror att företagen ser att den typen av hjälp har fallit.
Det mer utbredda hybridarbetet är fortfarande förhållandevis nytt, understryker Jonas Grafström. Därför går det ännu inte att ge ett mer säkert svar gällande produktiviteten.
– Ökad möjlighet till balans i livet är förmodligen den största fördelen vid distansarbete och det kan kanske på längre sikt ge ökad produktivitet eftersom risken för stress, utbrändhet och sjukskrivningar kan minska, konstaterar han.

Manliga vd:ar vill ha mer närvaro

De amerikanska studierna visar också att en återgång till kontoren är vanligare bland de företag som har äldre manliga vd:ar. Varför det ser ut så är svårt att säga exakt, betonar Jonas Grafström, men han tror inte att könsskillnaderna beror på slumpen.
– Vi ska komma ihåg att detta handlar om många företag som inte ser likadana ut, utan som har olika förutsättningar i olika branscher. En snällare förklaring till detta resultat kan därför vara att de manliga vd:arna tenderar att arbeta på företag i branscher där distansjobb passar sämre, säger han och fortsätter:
– Sedan kan det förstås vara så att en del manliga vd:ar står för en viss typ av managementkultur där man helt enkelt bara tycker att medarbetarna ska vara mer på kontoren. Men det vet jag inte säkert, studierna ger inget svar där.

Många anställda slutar vid skärpta närvarokrav

Ett annat resultat i de amerikanska studierna är att många anställda lämnar de verksamheter som inför krav på ökad medarbetarnärvaro på kontoren. Jonas Grafström tror att detta kan vara en direkt följd av företagens nya riktlinjer kring distansarbete.
– Det kan till exempel handla om anställda som började på företaget när det fanns större möjlighet till distansjobb, men sedan när arbetsförhållandena ändras är man inte lika sugen på att stanna kvar utan söker sig vidare. Företag behöver vara vaksamma inför sådana här beslut och fundera över risken för kompetensförlust.
Jonas Grafström tror att hybridarbetet kommer att kvarstå i någon form, inte minst för att många anställda numera förväntar sig denna möjlighet. För några år sedan genomförde han själv en enkätundersökning bland 1700 kontorsarbetare där omkring hälften svarade att de inte tackar ja till tjänster som inte inbegriper visst distansarbete.
– Jag tror att de flesta idag förstår att det inte finns en universallösning när det gäller distansarbete, olika företag behöver olika modeller. Det är också förhållandevis få företag, då framförallt i USA, som har kommit med krav på hundraprocentig kontorsnärvaro, utan de flesta organisationer går från kanske tre till två dagar i veckan på distans. Och skälet är främst att man är orolig över att den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden påverkas negativt om man träffas för sällan.