Extroverta har lättare att arbeta hemifrån

Rapporten ”Hemarbete – flexibelt arbete är det nya normala” är det första resultatet från en stor undersökning som genomfördes i juli 2020. Drygt 500 personer i Sverige som jobbat hemifrån under coronakrisen svarade på ett 60-tal frågor kring bland annat förutsättningar och upplevelser av den nya arbetssituationen.

– I många undersökningar är det ungefär samma socioekonomiska variabler som slår igenom – och därför var det mycket intressant att se dessa variabler inte verkar ha haft någon påverkan på upplevelserna av hemarbetet, säger Mårten Westberg, vd för Europeiska institutet för beteendevetenskaplig analys (EIBA).

Utöver Mårten Westberg har Stefan Tengblad från Göteborgs universitet, Petri Kajonius från Lunds universitet och Sophie Hedestad på Netigate varit inblandade i studien. Ett av målen har varit att hjälpa svenska företag och chefer att lättare hantera situationen kring hemarbete, eftersom det är en något som kommer att leva kvar.

Många är mycket nöjda med att kunna arbeta hemifrån. 67 procent av de svarande trivs med det och ungefär lika många uppger att de har nått sina affärsmål.

Enligt Mårten Westberg skulle man kunna tro att folk med hög inkomst och därav mer ansvar är mer motiverade att arbeta, men så är det inte enligt undersökningen. Inte heller lång resväg till jobbet eller familjesituationen var sådant som påverkade attityden till hemarbete.

– Däremot hade familjen betydelse på ett annat sätt: om övriga familjemedlemmar – både studerande barn och partner – trivs med hemarbete framstod som en av de avgörande faktorerna för trivsel och arbetsglädje när man jobbar hemifrån.

En helt annan faktor som hade stor betydelse var personlighetsdrag, åtminstone i vilken utsträckning man tillhör den del av befolkning som har övervägande extroverta drag.

Det är ungefär hälften av populationen som har det, så det är rätt vanligt. Men det var intressant att se hur tydligt extroverta personer hade lättare att klara omställningen till hemarbete, och känna både trivsel och arbetsglädje i den nya situationen.

Mårten Westberg konstaterar att detta pekar på vikten av att se till att ge sina icke-extroverta medarbetare det stöd de behöver.

– Extroverta människor har förstås fler vänner än andra. Vår hypotes är att de har sina sociala ägg i flera korgar. Den som inte är så extrovert kanske inte orkar upprätthålla så många relationer utöver de med kollegorna på jobbet. När vi då slutar träffa våra kollegor så blir det ett mycket större bortfall för de mindre extroverta. Det blir tråkigare helt enkelt.

Som chef gäller det försöka hålla lite extra tät kontakt med dessa personer.

– De flesta chefer har en rätt bra känsla för vilka det är, men det kan vara värt att sätta en liten postit-lapp på datorn för att komma ihåg att ringa Lars, Emma och Bertil. Gör man inte det så är det ofta de extroverta man ringer oftast, för de är lättast att prata med.

Den höga skattningen av hemarbetet i undersökningen väcker funderingar kring hur väl arbetslivet fungerade före coronakrisen, menar Mårten Westberg.

– Förutsättningarna för att åstadkomma resultat och arbetsglädje borde egentligen ha varit betydligt bättre då. Men kontorens betydelse för effektivitet och trivsel verkar ha varit överskattade.

En helt annan effekt av det ökade hemarbetet är att otroligt mycket tid frigörs till fritid. Mårten Westberg gör ett snabbt räkneexempel: fem miljoner svenskar yrkesarbetar, var tredje har arbetat hemifrån under våren och av dessa har två tredjedelar trivts med situationen.

– Det innebär drygt en miljon personer, och vi tror att de kommer att fortsätta jobba hemifrån i någon utsträckning. Varje dag denna grupp arbetar hemifrån frigörs en miljon timmar till annat än pendlingsresor, eftersom genomsnittssvensken har 31 minuters resväg till jobbet. Om den miljonen timmar blir fritid så är det fantastiskt, säger han.

Den framtida normalsituationen för många yrkesarbetande kommer att vara en delad vecka, med en blandning av kontors- och hemarbete, spår Mårten Westberg.

– Hur mycket man är på respektive ställe beror främst på personlighetstyp och arbetsuppgifter. Men utgångspunkten är att vi kommer att se till att samordna oss när det behövs, och då kommer vi att behöva flexibla kontor med olika typer av zoner.

Nu hoppas han kunna gå vidare med materialet från undersökningen och analysera andra faktorer som påverkar hur hemarbetet fungerar för olika personer.

– Ett exempel är frågan om varför kvinnor som bor i städer i högre utsträckning trivs med att arbeta hemifrån jämfört med kvinnor som bor på landsbygden. Vad beror det på?  Vi vill också få fram produktivitetsdata för de som har jobbat hemifrån och jämföra med motsvarande period förra året för samma personer. Vår hypotes är att det i ett antal grupper har blivit en högre produktivitet, men att kreativiteten har påverkats negativt. Det vore intressant att se om det stämmer, säger Mårten Westberg.