Under våren och sommaren har människor runt om i världen som varit vana vid att dagligen ta sig till sitt jobb, utföra sina arbetsuppgifter och därefter åka hem, fått försöka sköta jobbet helt eller delvis hemifrån.
För många har det, i all bedrövelse, inneburit ökad flexibilitet och större möjligheter att själva avgöra var och när arbetet ska utföras, vilket ofta uppfattas som något positivt. Det har för en del dessutom blivit lättare att få ihop privatlivet med arbetslivet.
Andra kanske saknar den struktur som en traditionell arbetsplats kan ge och upplever inte den ökade flexibiliteten som något positivt, utan mer som krav på ökad tillgänglighet och ser en risk i att gränsen mellan arbete och fritid suddas ut allt mer.
Mycket talar för att vi postcorona inte kommer att återgå till att arbeta som innan pandemin slog till. Andelen som åtminstone delvis arbetar hemifrån kommer sannolikt att öka, vilket leder till ökat fokus på allt från den fysiska arbetsmiljön i hemmen till frågor om tillgänglighet, vårt behov av återhämtning och att emellanåt kunna koppla bort jobbet.
Det är dock frågor som är långt ifrån nya, även om de fått extra aktualitet. År 2011 fick till exempel Volkswagen stor uppmärksamhet när bolaget för en del anställda införde system som gjorde att jobbmejl inte vidarebefordrades till mobilen efter arbetsdagens slut. År 2014 införde Daimler ”mail on holiday”, ett program som tog bort inkommande mejl under medarbetares semesterfrånvaro för att minska stressen.
Nyligen avslutades ett drygt tre år långt forskningsprojekt som bland har gått ut på att utveckla riktlinjer för hur organisationer kan arbeta för ett hållbart digitalt arbetsliv. Forskarna har också undersökt vilka strategier människor har för att hantera gränsdragningen mellan arbete och fritid. Även om projektet till stor del genomfördes innan coronapandemin slog till mot Sverige har dess resultat bärighet – även efter att pandemin klingat av.
I projektet har företagen Astra Zeneca, Valmet och Södra Cell Mörrum deltagit. Empiriskt material har samlats in genom aktivitetsdagböcker som deltagarna – arbetstagare, HR-personal och chefer – fyllde i, enskilda intervjuer, par- och familjeintervjuer samt workshops.
– Människor har olika strategier och önskemål för hur de ska hantera gränsdragningen, för vad de till exempel tar med sig hem från jobbet och vad de tar med sig från hemmet in i arbetet. Det bör man vara uppmärksam på, både som arbetsgivare och kollega, och hitta ett arbetssätt som kan fungera för alla, säger Kristina Palm, docent i industriell arbetsvetenskap vid KTH, som ledde forskningsprojektet.
Forskarna har identifierat sju olika strategier för att hantera det digitala arbets- och privatlivet: totalintegrera, arbetsintegrera, privatlivsintegrera, tidsseparera, platsseparera, totalseparera och växla.
Vilka är era generella råd?
– Att man ute på arbetsplatser verkligen pratar och diskuterar igenom frågor kring exempelvis tillgänglighet. Olika individer kan ha olika uppfattningar om vad tillgänglighet är, som dessutom kan förändras från en dag till en annan.
– Människor använder ofta sig själv som norm, utgår ifrån att det som passar dem själva också passar deras kollegor. Men så behöver det inte alls vara.
De olika strategierna vid hemarbete
- Totalseparera
Håller isär arbete och övrigt liv både sett till var och när olika privatrelaterade och arbetsrelaterade aktiviteter utförs. - Tidsseparera
Håller isär arbete och övrigt liv genom att sätta gränser för vad som är arbetstid och vad som är ledig tid. - Platsseparera
Håller isär arbete och övrigt liv genom att sätta gränser relaterade till platser. - Arbetsintegrera
Digitala arbetsrelaterade aktiviteter utförs ofta under ledig tid och i den privata sfären, men digitala privatrelaterade aktiviteter utförs inte/mycket sällan under arbetstid och/eller på arbetsplatsen. - Privatlivsintegrera
Digitala privatrelaterade aktiviteter utförs ofta under arbetstid och/eller på arbetsplatsen, men digitala arbetsrelaterade aktiviteter utförs inte/mycket sällan i den privata sfären. - Totalintegrera
Ägnar sig ofta åt digitala privatrelaterade aktiviteter under arbetstid och på arbetsplatsen och åt digitala arbetsrelaterade aktiviteter under ledig tid och i den privata sfären. - Växla
Är inkonsekvent gällande digitala gränsöverskridande och/eller gränsupprätthållande aktiviteter.
Kristina Palm betonar behovet av dialog och att man tydligt diskuterar igenom vad som ska gälla på arbetsplatsen. Detta oavsett om arbetet sker på plats eller på distans.
– Vilka i en arbetsgrupp tycker till exempel att det är okej att få ett mejl, kanske en mötesinbjudan till dagen efter, sent på kvällen? Innebär ett ja att medarbetarna alltid måste kolla sina mejl sent på kvällen eller är det okej
att inte göra det? När är det okej att ringa någon och när är det inte det?
– En del organisationer har som policy att man ska svara på sms så fort det går. Men vad innebär det i praktiken? Vad innebär det att utanför den traditionella arbetstiden i någon mån vara tillgänglig för arbetsgivaren?
Är det okej att bara kolla arbetstelefonen en gång per dag när man är ledig?
Det är många frågor som kan behöva redas ut.
– En del tycker att det självklart, kanske rent av ganska kul, att svara i telefon eller läsa mejl även under ledighet, medan andra kan behöva att chefen aktivt ser till att de inte gör det för att de ska må bra. Det är lite som när man som chef frågar en medarbetare som ser ut att ha alldeles för mycket att göra om det går bra. Ja, svarar då ofta medarbetaren, men som chef ser man kanske att så inte är fallet och plockar bort arbetsuppgifter. På samma sätt behöver man vara tydlig när det gäller mejl och liknande.
En väg att minska belastningen på enskilda individer, och underlätta för dem att vara lediga när de ska vara det, kan vara att arbeta med funktionstelefonnummer, funktionsmejladresser och liknande. Till exempel en mejladress som går till en hel avdelning, eller ett telefonnummer som kopplas
till den som har jour.
Är den minskade distansen mellan arbete och fritid bara något negativt?
– Nej, att sfärerna spiller över i varandra behöver absolut inte vara något dåligt. Det viktiga utifrån ett stress- och hälsoperspektiv är vi får möjlighet till återhämtning, att vi känner att vi har kontroll och får vila från det som kanske stressar och pressar oss.
Text: Mikael Bergling
Publicerad