Arbetsgivarens ansvar när du jobbar hemma

Att jobba hemifrån ibland kan innebära en ökad frihet – men också en försämrad ergonomi, med långa arbetsdagar framför datorn på köksbordet. Det kan också vara svårt att sätta punkt och avsluta i tid. Men det är viktigt att avgränsa arbetet från privatlivet, och just gränssättningen är många gånger svårare när du arbetar på distans.

Det här är bara några av de arbetsmiljörelaterade risker som kan vara aktuella vid distansarbete. Och frågan om ansvaret för arbetsmiljön blir lite mer komplex när arbetet sker utanför kontoret.

– Enligt lag har arbetsgivaren ansvar för arbetsmiljön, och för att arbetstagaren inte ska drabbas av ohälsa eller olycksfall på arbetet. Arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön oavsett om arbetet sker från kontoret eller på distans. Arbetsmiljöarbetet är dock många gånger en större utmaning och ställer högre krav på arbetsgivaren när arbete sker på distans, säger Linn Skau, rådgivare på Akavia.

Det visar sig att arbetsgivaren i praktiken inte har ansvar för arbetsplatsens utformning när du jobbar i hemmet. Det finns till exempel inget krav på att arbetsgivaren ska skicka hem en ergonomisk kontorsstol eller annan utrustning – förutom arbetsredskap som bärbar eller stationär dator och mobil.

– Under pandemin erbjöd vissa arbetsgivare just kontorsstol, extra datorskärm och i vissa fall även höj- och sänkbart skrivbord, men det gjordes på frivillig basis. Då var också situationen annorlunda eftersom många arbetstagare var tvungna att arbeta på distans.

Det finns ändå ett ansvar för arbetsgivaren att undersöka arbetsmiljön och göra en riskbedömning av situationen, konstaterar Heidi Wiik, även hon rådgivare på Akavia.

– Arbetsgivaren måste föra en dialog med arbetstagaren för att kunna avgöra vilka risker som finns, och sedan överväga vad som går att göra för att förebygga dessa. Om det finns risker och brister i arbetsmiljön på distans kan arbetsgivaren argumentera för att du ska arbeta från kontoret för att en god arbetsmiljö ska kunna upprätthållas, säger Heidi Wiik.

Linn Skau beskriver det som att distansarbetet numera – efter pandemin – är en möjlighet för arbetstagare, en möjlighet som är viktig för många av Akavias medlemmar.

– Distansarbete bygger på frivillighet. Om det finns risker och brister i arbetsmiljön på distans kan arbetsgivaren argumentera för att du ska arbeta från kontoret för att en god arbetsmiljö ska kunna upprätthållas.

 Samtidigt är alltså distansarbete en möjlighet som många arbetstagare tycker är viktig. En arbetsgivare skulle därför troligen förlora på att stänga dörren för detta, alltså att inte tillåta den flexibilitet som arbete på distans kan innebära. Det viktiga är därför att arbetsgivare lägger samma kraft på det förebyggande arbetsmiljöarbetet, oavsett om det sker på kontoret eller på distans.

–  Våra undersökningar visar att många medlemmar önskar den flexibilitet som arbete på distans kan innebära, det underlättar privatlivet. En hel del menar att stressnivån sjunker när de slipper resa till och från jobbet eller mellan möten. En medlemsundersökning som genomfördes nyligen visar att det finns medlemmar hos Akavia som skulle överväga att lämna en arbetsgivare om inte möjligheten till distansarbete fanns, eller att tacka nej till ett jobberbjudande om möjligheten inte erbjöds. Det är viktigt att arbetsgivaren har det med sig när de väger arbete på distans mot arbete från kontoret, säger Linn Skau.

Men hon lägger genast till att vi inte ska ”underskatta mötet med kollegor”.

– En kombination av arbete på distans och arbete från kontoret är nog det bästa.

Något som är viktigt i samband med överenskommelser om distansarbete är att reglera vad som gäller. Akavia har tagit fram en checklista som visar vilka frågor som bör redas ut.

– Det måste finnas ordentliga rutiner och ett tydligt avtal om villkoren i överenskommelsen. Det är också viktigt att tänka på att även arbetstagaren har ett ansvar för sin arbetsmiljö, och ska exempelvis hålla koll på sina arbetstider och inte arbeta övertid. Arbetstagaren behöver även tala om för arbetsgivaren om han eller hon ser risker i sin arbetsmiljö, så att arbetsgivaren får möjlighet att vidta åtgärder, säger Heidi Wiik.

Dålig ergonomi är alltså en av de stora riskerna, och en annan är att arbetsbelastningen kan bli alltför stor vid distansarbete.

– Det är många som säger att de jobbar mer när de sitter hemma än när de arbetar från kontoret. Det är vanligt att ta lunchen vid datorn och skippa pauser. Det handlar om gränsdragning, och arbetstagaren måste själv sätta gränser och ta ansvar genom att ­säga ifrån när det blir för mycket och om arbetsbelastningen blir för hög.

Som vanligt vid arbetsmiljöproblem är chefen den första man ska vända sig till. Om det inte hjälper – eller känns alltför svårt – är skyddsombudet på arbetsplatsen nästa instans. Skyddsombudet har mandat att ställa krav på arbetsmiljön, och kräva att den ska undersökas och att en ordentlig riskbedömning ska genomföras.

– Det går även bra att kontakta medlemsrådgivningen på Akavia. Och det är bra att göra även om du bara vill få råd och tips. Det är alltid bättre att höra av sig till oss för att bolla frågorna än att vänta tills det har hunnit bli ett reellt problem, säger Heidi Wiik.