I sin avhandling, framlagd 2019 vid Malmö universitet, studerade Rebecka Cowen Forssell nätmobbning i arbetslivet – ett än så länge relativt outforskat men till följd av digitaliseringen växande fenomen. Hon genomförde bland annat en enkätundersökning med cirka 3400 yrkesverksamma personer i Skåne, och resultatet visade till exempel att tio procent av deltagarna meddelade en utsatthet för beteenden som kunde beskrivas som nätmobbning. Kränkande särbehandling över nätet kan ske i olika former. Det kan vara en mer subtil och exkluderande mobbning via e-post eller mer direkta attacker på sociala medier-plattformar som Facebook och Twitter. Ofta kan det finnas en koppling mellan den traditionella och den onlinebaserade mobbningen, till exempel genom att mobbningen på den fysiska arbetsplatsen fortsätter och löper parallellt med den på nätet. Frågan är nu hur distansarbetet under coronapandemin påverkar förekomsten av nätmobbning, och vad som händer med mobbningen som förut ”bara” inträffade på den fysiska arbetsplatsen. Rebecka Cowen Forssell poängterar att det idag inte finns några studier som har undersökt detta, men tror att nätmobbningen kan ha ökat.
– Nätmobbning i arbetslivet har ökat under flera år som en konsekvens av mer digitalisering. Nu, när våra sociala relationer på arbetsplatsen flyttar över till den digitala världen i och med mycket hemarbete, är det rimligt att anta att nätmobbningen har ökat. Det är något som bör undersökas, säger hon.
Den digitala kommunikationen har gjort att gränsen mellan arbetslivet och privatlivet har börjat suddas ut, vilket innebär att nätmobbning inte sällan sker i en gråzon. Till exempel kan någons privata Facebookkonto även innehålla professionella relationer medan ett yrkesorienterat Linkedinkonto kan samla privata vänskapskontakter. Rebecka Cowen Forssell säger att arbetsplatser behöver ha en diskussion om riktlinjer för sociala medier, till exempel om kommunikation mellan kollegor ska få ske via privata konton eller inte.
– Även vid distansarbete har arbetsgivaren ett ansvar för att skapa förutsättningar till en god arbetsmiljö. Jag tycker att det är viktigt att diskutera de här frågorna oavsett om vi har en pandemi eller inte.
Akavia Aspekt har tidigare skrivit om chefsmobbning som, enligt forskaren Christina Björklund, är vanligare än vad många tror. Noterbart är att Rebecka Cowen Forssells enkätstudie visade att just personer i chefsposition i högre utsträckning än medarbetare uppgav att de utsattes för nätmobbning.
– Det kan bero på att chefer kommunicerar mer på digitala plattformar och då exponeras mer för nätmobbning. De kanske också är ett ansikte utåt för organisationen och därför oftare utsätts för påtryckningar och trakasserier från tredje part, till exempel anhöriga eller kunder, säger hon.
Läs mer om Rebecka Cowen Forssells studie genom att klicka här.
Publicerad