En rapport från Akavia visar att var femte akademiker med utländsk bakgrund upplever att de utsätts för diskriminering på grund av etnicitet och religion minst en gång varje år. Men bara hälften av de som blir utsatta berättar för någon om det när det har hänt, framför allt på grund av att de inte tror att det skulle leda till något.
– Att många väljer att inte agera bidrar till att det blir svårt att komma åt problemet. Diskrimineringen sker ofta omedvetet, så det är viktigt att få alla att förstå de subtila beteenden som kan upplevas som diskriminerande, säger Ulrika Husmark, professionsanalytiker på Akavia.
Diskrimineringen får effekter på olika plan, konstaterar hon. För det första påverkas förstås den individ som blir utsatt.
– Det är inte enbart i stunden som det gör skada, utan det kan få långtgående konsekvenser. Det finns risk för det som kallas minoritetsstress, det vill säga en kronisk stress som växer fram hos en individ som alltid är på sin vakt mot negativa stereotyper och attityder, diskriminering och trakasserier.
Stressen kan förstärkas av att den som blir utsatt själv måste belysa problemet och förklara för den som utsätter. Det är nära tillhands att undvika detta för att inte skapa dålig stämning eller slippa gå runt som en levande uppslagsbok.
– I förlängningen kan stress leda till sjukskrivningar, vilket då också får en direkt ekonomisk påverkan på såväl den utsatta som på arbetsgivaren. Dessutom finns det risk för att förlora kompetenta medarbetare, eftersom den som blir diskriminerad kan välja att sluta istället för att ta upp problemet med arbetsgivaren, säger Ulrika Husmark.
På samhällsnivå märks effekterna av den utbredda diskrimineringen på flera sätt. Bland annat visar det sig att långt ifrån alla utrikes födda akademiker har ett jobb som motsvarar deras kompetens. Enligt en uträkning som gjordes av Jusek, Akavias föregångare, 2018 skulle de offentliga finanserna kunna stärkas med 13 miljarder kronor per år om utrikes födda akademiker hade motsvarande situation på arbetsmarknaden som inrikes födda akademiker.
En viktig anledning till det omfattande problemet med diskriminering är alltså okunskap, och nu gör Akavia en satsning för att bidra till att öka insikten om dessa frågor. Den 7 juni arrangeras ett webbinarium som i första hand riktar sig till HR-medarbetare, rekryterare och chefer.
– Vi vet att många vill väl men ändå agerar kränkande. I webbinariet kommer hälften av tiden att ägnas åt diskussioner då det är väldigt viktigt att få ta del av andras erfarenheter och råd. Samtalen kommer att föras i mindre grupper eftersom det gör att många tycker att det är lättare att prata öppet om känsliga frågor.
Ulrika Husmark konstaterar också att okunskapen gör att det finns en utbredd oro för att inte säga rätt saker i sådana här situationer.
– Man är rädd för att göra fel och därför gör man istället ingenting. Av den anledningen kan det vara mycket värdefullt med diskussioner i den här formen, säger hon.
Text: Peter Wiklund
Publicerad