Två dör varje dag av stress på jobbet

Ingen ska behöva dö på sitt arbete, men ingen ska heller behöva dö av sitt arbete.” Så skriver regeringen i sin arbetsmiljöstrategi för 2021–2025. I strategin har regeringen utvidgat sin nollvision mot dödsolyckor till att ingen ska behöva dö till följd av sitt arbete.

Häromåret visade Arbetsmiljöverket i en rapport att det årligen avlider cirka 770 personer i Sverige på grund av arbetsrelaterad stress. Även långa arbetsveckor och natt- och skiftarbete ökar risken för bland annat stroke, hjärt- och kärlsjukdom och andra sjukdomar som kan leda till döden.

Första kvartalet 2020, alltså strax innan pandemin fick ordentligt fart i Sverige, svarade psykisk ohälsa för 41,3 procent av alla pågående sjukfall i Sverige, enligt en rapport från Försäkringskassan.

– Arbetsrelaterad psykisk ohälsa är tillsammans med ergonomiska problem den främsta orsaken till sjukfrånvaro från jobbet. Det gäller inte bara i Sverige utan generellt i EU, säger Ulrich Stoetzer som är psykolog, medicine doktor och sakkunnig i organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågor på Arbetsmiljöverket.

– En tydlig riskfaktor är när kraven och resurserna inte är i paritet med varandra. Om arbetsbelastningen är obalanserad under en längre tid kan folk bli sjuka.

Läs också: En av fem sjukskriven för stress

Den stressrelaterade psykiska ohälsan utgör, enligt Försäkringskassans statistik, en växande del av sjukskrivningarna i psykiatrisk diagnos.

Kvinnor löper generellt 25 procent högre risk än män att påbörja ett sjukfall. För sjukfall med psykiatrisk diagnos är motsvarande siffra 31 procent och för stressrelaterad psykisk ohälsa är skillnaden ännu större: 41 procent.

Stressrelaterad psykisk ohälsa är vanligast i åldern 30–39 år.

Petra Lindfors, professor i psykologi med särskild inriktning på arbets- och organisationspsykologi och verksam vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, säger att hög arbetsbelastning inte behöver vara ett problem.

– Det viktiga är att den höga arbetsbelastningen inte är för långvarig, att den inte bara pågår och pågår. När det exempelvis är dags för kvartals- och årsrapporter kan arbetsbelastningen öka rejält för vissa grupper, men de som arbetar med detta är ofta förberedda på att det kommer att ske och vet att det lugnar ner sig efter ett par veckor. Under sådana förutsättningar behöver hög arbetsbelastning inte vara något större problem.

Hon menar att det är svårt att veta i vilken utsträckning den arbetsrelaterade psykiska ohälsan har ökat.

– Vi uppmärksammar den psykiska ohälsan på ett helt annat sätt i dag än vad man gjorde förr. Det finns en större medvetenhet och dialog om problemen, vilket är mycket bra.

Teknikutvecklingen har gjort det möjligt för allt fler att arbeta på distans och själv avgöra var och när arbetet ska utföras.

– Det passar många, men inte alla. För dem som inte kan sätta gränser, som låter arbete och fritid flyta ihop för mycket, kan det bli ett problem. Det är viktigt att arbetsledningen är uppmärksam på detta och ser till att finns tydliga policyer kring bland annat hur och när medarbetarna förväntas ta kontakt med varandra, svara på mejl och telefonsamtal. Under en väldigt intensiv arbetsperiod är det kanske rimligt att höra av sig till en kollega och även förvänta få svar klockan åtta på kvällen, men då ska det vara överenskommit i förväg. Ett mycket stort ansvar vilar på cheferna för att detta ska fungera, säger Petra Lindfors.

En annan förklaring till arbetsrelaterad psykisk ohälsa kan vara hårt slimmade, ibland nästan anorektiska, organisationer.

– Att veta att ingen gör mitt arbete om jag är borta några dagar på grund av exempelvis sjukdom, att högarna med arbetsuppgifter växer, kan vara mycket stressande och bidra till att många arbetar även när de är sjuka. Arbetsrelaterad psykisk ohälsa kan uppstå av många olika skäl. Förmodligen är orsaken en kombination av flera.

Enligt Ulrich Stoetzer kräver den nya tekniken inga större regelförändringar på arbetsmiljöområdet.

– Det som däremot kan behövas är nya sätt att tillämpa dem, till exempel när vi arbetar hemifrån. Vi behöver också fler studier som försöker ta reda på hur vi påverkas av den ökad tillgängligheten och att arbeta hemifrån.