Känslor kan beskrivas som psykologiska program som ska hjälpa oss att agera snabbt och på rätt sätt i olika situationer. Det kan handla om allt från att undvika det som vi blir rädda för, till att undersöka det som gör oss nyfikna.
De är alltså en naturlig och nödvändig del av det maskineri som det innebär att vara människa. Det finns dock en del situationer där något väcker starka känslor, som då i sin tur drar igång ett visst beteende – men där grundkänslan var lite felaktig, och därmed blev även beteendet det. Det här är ytterst vanligt, och psykologen och författaren Siri Helle har gått till botten hur sådana ”känslofällor” kan hanteras.
– De beteenden det gäller är sådana som vi alla känner igen: till exempel att vara nervös för något som egentligen inte är farligt – som en presentation på jobbet – eller att överarbeta en rapport för att känna sig säker på att det inte finns några felaktigheter i den, säger hon.
Eftersom vi inte har förmågan att slå av och på våra känslor – det går sällan att bara bestämma sig för att sluta vara nervös eller att tänka positivt – gäller det att möta situationen på ett smartare sätt. I den nya boken ”Känslofällan” går Siri Helle igenom hur du hanterar de vanligaste känslofällorna kring motivation, självkänsla, glädje, oro och stress.
Hon berättar att hon har utgått från den psykologiska triangelmodell som utgör grunden för KBT-behandling (Kognitiv Beteendeterapi).
– Tänk dig en triangel där du sätter ”tankar”, ”känslor” respektive ”beteenden” i varsitt hörn. Det blir en visualisering av hur dessa tre mänskliga funktioner hela tiden hänger ihop och påverkar varandra.
Beteenden är betydligt lättare att styra än både tankar och känslor, och därför ingår det ofta att gradvis förändra sina praktiska handlingar för att på det sättet ”lura” hjärnan i en KBT-inriktad behandling.
– Om du beter dig som om du var lugn istället för nervös kommer hjärnan påverkas av det. Med tiden kommer det som har varit en negativ spiral kopplat till en viss typ av tillfälle eller aktivitet först bli oladdat, och sedan kanske till och med börja väcka positiva känslor, säger Siri Helle.
Hon kallar metoden för ”beteendeprincipen”. Den omfattar även att utsätta sig för sådant som upplevs som obehagligt – om det är en aktivitet som är viktig för dig.
– Så länge det inte är något som är skadligt på riktigt, så kommer hjärnan att successivt lära sig att inget farligt händer när du till exempel gör sådant som väcker oro eller olustkänslor. Lättast är att ta det steg för steg. Det är som ett mentalt träningspass, och precis som på gymmet gäller det att välja rätt belastning på ansträngningen. För lätta vikter ger ingen effekt, och för tunga kan göra att man ger upp.
Själv har hon konstant nytta av beteendeprincipen, konstaterar hon.
– Det är högst mänskligt att riskera att fastna i känslofällor. För egen del har jag till exempel kunnat använda de här metoderna för att hantera min egen scenskräck. Jag är en introvert person, så det har varit utmanande att vara med i direktsänd tv eller hålla presentationer på stora konferenser.
Samtidigt gäller det att inte betrakta alla negativa känslor som icke önskvärda, för de kan ju faktiskt ha en funktion.
– Om du har mycket att göra och känner dig stressad, så kan det vara fullt relevant att du lägger på ett kol för att hinna med det du ska. Men om det sker hela tiden så riskerar du förstås att bränna ut dig, vilket är alltför lätt hänt i vårt moderna samhälle, säger Siri Helle.
Publicerad