Sju gånger fler sjukskrivna för stress förra året än år 2010

Under början av 2010-talet var drygt 6 660 personer inne på en minst två veckor lång sjukskrivning orsakad av stress. I december 2023 hade antalet sjufaldigats till 44 465 personer.

– Det är extremt allvarligt. Vid en sådan sjukskrivning är man ofta borta länge och det kan leda till stora förändringar på hela livssituationen, säger Ulrika Husmark, sakkunnig i diskriminering och jämställdhet på Akavia.

Både If och Akavia har genomfört egna arbetsmarknadsundersökningar och analyserat dem tillsammans med siffror från Försäkringskassan.

Under pandemin minskade antalet sjukskrivningar orsakade av stress. Dock var detta ingen varaktig trend. Redan i slutet av 2022 började antalet öka igen.

– Jag hade hoppats på en ihållande positiv trend, där ett lugnare livstempo hade bidragit till att minska stressen, säger Kristina Ström Olsson.

Många har i dag en arbetssituation som hon kallar hybridarbetsliv, arbete både hemifrån och på kontoret.

Regelbunden dialog viktigt för att hitta orsaker till stress

Ifs Nordic Health Report 2024 baseras på en undersökning bland 4 013 nordbor över 18 år. Den visar att de som jobbar delvis hemifrån upplever att det påverkar hälsan positivt, men upplever samtidigt mer negativ stress än de som inte jobbar hemifrån. Exakt vad det beror på är svårt att säga.

– En möjlig orsak är att den som redan har en stressad arbetssituation väljer att jobba mer hemifrån. Otydliga förväntningar och spelregler för hemarbete kan skapa osäkerhet och stress. Oavsett orsak, är regelbunden dialog mellan chef och medarbetare ännu viktigare nu för att stämma av arbetsplanering och måendet, säger Kristina Ström Olsson.

Vid arbete hemifrån kan gränsen mellan arbete och fritid suddas ut och i stället för en mer avslappnad arbetssituation kan det öka stressen.

– Vi rekommenderar inte att man går ifrån den här modellen med hybridarbetsliv, men uppmanar ledare att vara tydliga och närvarande även när de inte träffar medarbetarna fysiskt, säger hon.

Kvinnor jobbar övertid för de har mycket att göra - män för att det är bra för karriären

Stressrelaterade sjukskrivningar drabbar framför allt kvinnor. I Försäkringskassans rapport framgick att 79 procent av dem som var sjukskrivna på grund av stress var kvinnor.

Ulrika Husmark har precis analyserat en arbetsmiljöundersökning genomförd av Akavia förra året.

– I många av våra frågor sticker kvinnor ut. Bland annat kunde vi se att fler kvinnor jobbar övertid, säger hon och pekar på att det intressanta i det här avseendet är orsaken bakom.

– Kvinnor uppger att de arbetar övertid för att det är hög arbetsbelastning, medan män uppger att det är för att det förväntas av dem och för att det är bra för karriären. Det är som att män gör det mer av eget val.

Ulrika Husmark pekar på forskning som visar att kvinnliga anställda lägger ner 200 timmar mer om året på så kallat osynligt arbete, det vill säga icke-meriterande arbete, som varken ger karriärfördelar eller högre lön.

– Det handlar om omsorgsarbete på arbetsplatsen, att ta mötesanteckningar, lyssna på ledsna kollegor, uppmärksamma födelsedagar, för att bara nämna några, säger hon och fortsätter:

– Kvinnor tar på sig mer omsorgsarbete, men blir också tilldelade mer sådant arbete, och när de undviker att göra det bestraffas de med negativa påföljder.

Det här i kombination med att kvinnor ofta förväntas ta ett större ansvar i hemmet tror både Ulrika Husmark och Kristina Ström Olsson kan vara orsaken till att kvinnor inte bara är mer sjukskrivna för stress, utan att de också är sjukskrivna en längre tid än män.

Ifs undersökning visar också att stressrelaterad ohälsa i Sverige är mer utbredd bland yngre än äldre.

– I vår undersökning kunde vi se att personer under 30 år, men även de under 45 år, upplever mer negativ stress. Tidigare undersökningar har visat att de har ännu mer att tänka på i dagens samhälle, säger Kristina Ström Olsson.

Ulrika Husmark instämmer:

– Det finns så många valmöjligheter och krav som de måste ta ställning till i ett mycket tidigare skede i livet, samtidigt som trycket på arbetsmarknaden är högre, säger Ulrika Husmark.

Det blir vanligare att man vågar prata om psykisk ohälsa

Det finns dock vissa positiva tendenser. I Ifs undersökning var det fler som sökte hjälp vid psykisk ohälsa än tidigare rapporter visat, och i Akavias undersökning var det fler som tog upp sitt stressrelaterade problem med chefen.

– Samtidigt finns ett stigma runt den här ohälsan och en rädsla för att det ska ses som ett svaghetstecken, så det hoppas jag ska ändra sig i framtiden, säger Ulrika Husmark.

Både hon och Kristina Ström Olsson anser att det vilar ett tungt ansvar på chefer för att minska stressrelaterad ohälsa.

– Regelbundna medarbetarsamtal som inte bara innefattar prestation och förväntningar på individen, utan även måendet samt hjälp att strukturera sin arbetsdag, kan minska stressen, säger Kristina Ström Olsson.

Ulrika Husmark:

– Men det är ju inte alltid lätt för ledningen heller att upptäcka problem när inte ens medarbetaren själv ser varningssignalerna. Oftast är det personer som trivs bra på sina jobb och vill arbeta mycket som har störst risk att bli utmattade.

Läs också: Hög stress ger skador sent i livet

Läs också: Rekordmånga sjukskrivna av stress: Så undviker du att drabbas

Läs också: Kvinnor får fel diagnos i klimakteriet - sjukskrivs för utmattning