I sin bok Tillsammans-effekten konstaterar psykologen Katarina Blom att kvaliteten på våra sociala relationer påverkar såväl vår fysiska och psykiska hälsa som vår motståndskraft att stå pall när livet är prövande. Också på jobbet är de sociala relationerna viktiga, inte minst när omvärlden präglas av kriser och instabilitet. 

–  När jag dök ner i forskningen blev jag förbluffad över hur pass färgade vi är av våra sociala relationer. Till exempel är det svårt att lyckas med analytiska och krävande uppgifter på jobbet om vi känner att vi har otrygga sociala relationer omkring oss. Jag skrev boken för att bidra till större förståelse för det här fenomenet, säger Katarina Blom över telefon till Akavia Aspekt.

Läs även: Ta makt över dina känslor

Trygghet är att våga ta små risker
Ett sätt för att nå bättre relationer på arbetsplatsen är att skapa psykologisk trygghet, en teori som bland annat har utvecklats av den internationellt välkända Harvardforskaren Amy Edmondson. I ett team som kännetecknas av psykologisk trygghet vågar medarbetarna ta små risker i de sociala relationerna – utan rädsla eller sannolikhet för att bli ifrågasatta, kritiserade eller rentav förlöjligade. Det kan exempelvis röra sig om att inför gruppen våga ställa en korkad fråga, komma med ett djärvt förslag på en ny idé eller erkänna ett misstag eller misslyckande. 

–  Det har förut pratats mycket om ergonomi och fysisk arbetsmiljö, vilket är viktigt. Samtidigt beror de allra flesta sjukskrivningar på olika former av mental belastning, otrygghet och stress, säger Katarina Blom och fortsätter:

–  Att fokusera på psykologisk trygghet och goda relationer blir nog extra viktigt i en oförutsägbar och föränderlig omvärld där kriserna i princip är staplade på varandra. I den miljön kan vi känna kontrollförlust och stress, men goda relationer kan dämpa stressen och öka välbefinnandet.

Läs även: Misslyckas på rätt sätt

Lärande i fokus vid psykologisk trygghet
Katarina Blom berättar om en studie där forskarna undersökte vad som utmärker arbetslag som är produktiva och effektiva. Först fokuserade de på individernas karaktärer, såsom intelligens och erfarenhet, men forskarna såg sedan att det var kvaliteten på de sociala relationerna mellan individerna som hade störst betydelse för teamprestationen. Hon menar att psykologisk trygghet är A och O för kunskapsorienterade organisationer, eftersom deras framgång i hög grad hänger på att medarbetarna kan utbyta erfarenheter och information på ett tryggt och välvilligt sätt som uppmuntrar till lärande. Detta skapar förutsättningar för mer effektiva och produktiva arbetssätt.

–  Men i dagens arbetsliv är det inte självklart att medarbetaren vågar utmana hur vi arbetar eller skylta med ett misslyckande – trots att flera andra i rummet kanske funderar över exakt samma sak. Många problem sopas under mattan för att medarbetaren inte vill tappa sin sociala status eller framstå som inkompetent i grupper utan psykologisk trygghet, säger Katarina Blom. 

Läs även: Otrevliga kollegor smittar av sig på jobbet

Hjärnan gillar social information
Samtidigt finns annan forskning, berättar Katarina Blom, som visar att arbetsmiljöer som genomsyras av ohövliga och otrevliga beteenden har negativ påverkan på medarbetarnas prestation, kreativitet och innovation.

–  Det behöver inte handla om mobbning utan det räcker med ”små” ohövliga beteenden i vardagen: att glömma bort vad någon heter för femte gången, att avbryta någon eller att snäsa fram ett svar lite otrevligt. Då kan medarbetarnas prestationsförmåga minska med upp emot hälften, eftersom hjärnan i stället tenderar att vilja analysera och förstå de otrevliga beteendena, säger hon.

Hjärnan, ja. Katarina Blom menar att ökad kunskap om hjärnan också kan bidra till mer förståelse för att de sociala relationerna är avgörande, både privat och i arbetet. Hjärnan kategoriserar intryck och upplevelser på ett hierarkiskt sätt beroende på vad som är viktigast att hålla koll på för stunden – och informationen från våra sociala relationer står alltid högt upp i kurs för hjärnkontoret, förklarar Katarina Blom.

–  Det beror på att vi har stått och fallit med våra relationer historiskt. Då är det inte så konstigt att en arbetsplats utan psykologisk trygghet och med mycket ohövliga beteenden tenderar att leda till mer stress och sämre prestationsförmåga, och i förlängningen ökad risk för sjukskrivningar.

Läs även: Så får du team att högprestera

Hur kan du bidra till psykologisk trygghet på jobbet och bättre relationer på arbetsplatsen? Här är 5 tips från psykologen Katarina Blom:

 

  1. Fokusera på det goda
    ”Även om psykologisk trygghet innebär att det finns utrymme för att ställa korkade frågor och erkänna misstag, så är det för mycket begärt att medarbetaren ska börja med att vara så pass öppen direkt. I stället är det viktigt att inledningsvis fokusera på att bygga gemenskap, och här kan små men goda relationella beteenden vara behjälpliga: ta sig tid att lyssna när någon berättar någonting, lära sig vad kollegan föredrar för kaffe, fråga samtliga om de vill följa med på lunchen, småprata om vad som har hänt under helgen. Vanlig hövlighet i vardagen kan bli ett socialt klister.”
  2. Ge beröm
    ”Ett annat sätt för att bidra till psykologisk trygghet är att återkommande uppmärksamma kollegornas goda ansträngningar, och att hålla koll på balansen mellan positiv och negativ feedback. Forskning visar att medarbetare som får mycket positiv feedback är mer mottagliga för negativ sådan. Var därför generös med positiv feedback och knyt den gärna till ert gemensamma mål, eftersom målet som ni delar bidrar till att få ihop gruppen. Det är dock viktigt att berömmet känns meningsfullt för mottagaren – annars finns risken att feedbacken bara uppfattas som löjlig. Därför kan en tumregel vara att ge beröm i proportion till ansträngningen”.
  3. Ta eget initiativ och erkänn ett misstag
    ”När vi upplever psykologisk trygghet och känner oss som en del av gemenskapen, så är det också enklare att våga ta relationella risker i form av att erkänna misslyckanden, be om hjälp eller ställa dumma frågor. Kosta gärna på dig att ta en sådan risk. Då kan du bidra till ett mer öppet samtalsklimat men också till att viktig information kommer upp till ytan, vilket kan ge mer välgrundade beslut.”
  4. Se över taltiden
    ”Psykologiskt trygga team är skickliga på att fördela taltiden i gruppen på ett rättvist sätt och på att se till att alla individer kommer till tals – i annat fall är risken att bara ett fåtal dominanta deltagare pratar. Det kan hindra att viktig information kommer till ytan, trots att flera mer tystlåtna medarbetare sitter på en tänkbar lösning”.
  5. Träning hjälper
    Psykologisk trygghet är inte något som man antingen har eller inte har, utan kan liknas vid kondition – det är något som man gemensamt tränar upp. Amy Edmonson förespråkar att ledaren agerar förebild och genom sitt eget beteende visar att det är okej att utmana, att visa sårbarhet och att dela med sig av misstag. Som grupp kan man också prata om vad psykologisk trygghet kan vara, vilka beteenden som blir viktigast att träna på och sedan uppmuntra varandra så fort dessa steg tas. 

    Bli medlem i Akavia

    Akavia är förbundet för dig som är akademiker. Genom oss får du råd och stöd genom hela arbetslivet. Akavia ger dig full utväxling på din karriär. Läs mer om vad du får som medlem.